Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ungas attityder till alkohol och narkotika Håkan Leifman, CAN Konferens den 1 oktober – Att kommunicera med unga om alkohol och droger.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ungas attityder till alkohol och narkotika Håkan Leifman, CAN Konferens den 1 oktober – Att kommunicera med unga om alkohol och droger."— Presentationens avskrift:

1 Ungas attityder till alkohol och narkotika Håkan Leifman, CAN Konferens den 1 oktober – Att kommunicera med unga om alkohol och droger

2 Attityder (riskuppf) med alkohol, narkotika: Kunskap – attityder – beteende, men kausala ordningen kan se olika ut: Ex. först beteendeändringar, därefter förändrad attityd eller ibland tvärtom. Många pedagogiska program lyckas att påverka attityderna (åtminstone på papperet) men ej beteendet

3 Attityder… Kan betyda så mycket olika saker Attityder – inställning till ex. alkoholpolitiska verktyg (åldersgränser, höga priser…), dvs. att stöd finns för viktiga delar av svensk alkohol- narkotikapolitik Attityd – uppfattning av risker med olika substanser – riskpåverkan lyfts fram som viktig del i preventivt arbete Attityder – normer/förhållningssätt ex att dricka sig berusad, att bjuda/köpa till kompisar, att bjuda ngn på cannabis etc. (i konkreta situationer )

4

5

6 Attityder… Stora konsumtionsändringar – följs nästan alltid av attitydförändringar men vad som är hönan och ägget är inte självklart Se på ANT-konsumtionen senare år, vad säger detta oss (om attityderna)? Utgångspunkt alkohol men ser också på narkotika (cannabis)

7 Skolelevers drogvanor Källa: CAN Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter ren alkohol (100%) i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 1977–2012. (1977–1989 avser skattade värden). Liter 2

8 Skolelevers drogvanor Källa: CAN Andelen elever som debuterat vid 13- och 14 års ålder, efter kön i gymnasiets år – Procent

9 Kan vi hitta drivkrafterna bakom dessa ändringar: Svårt men … Vissa påverkansfaktorer kan stärkas och andra elimineras genom analyser av våra data: Ex:

10 1. Vuxnas vanor - pågående studie: Koppling vuxna – unga fram till mitten av 1990-talet: vuxna påverkat ungas vanor Senaste 15 åren – inget samband varken trend eller mer kausalt (enligt sofistikerade tidsserieanalyser) Ungdomar – sitt eget liv, skilt från vuxna – alkohol för vuxna ej för unga, särskild ungdomskultur, internet??!! Alltså: beror ej på vuxnas vanor

11 2. Ökad andelen som inte dricker

12 Åk 9, pojkar, alla svarande

13 Åk 9, flickor alla svarande

14 Skolelevers drogvanor Källa: CAN Andelen nykterister i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 1971–2012. Nedgången i totalen beror till stor del på ökad andel som ej dricker 1 Procent

15 Alltså: Stor del av nedgången svarar de som INTE dricker för. Varför dricker man då inte?? (snarare än varför man dricker mindre mängder).

16 3. Ökad andel invandrare, ofta med ett annat förhållningssätt till f.a. alkohol Prognoser utifrån ökad andel invandrare och antagande om låg konsumtion kan göras och ska göras – kan sannolikt förklara en del av nedgången

17 4. Internationella trender: följer samma trender som övriga Europa eller? ESPAD Monitor the future -- USA

18 åringar som druckit alkohol de senaste 30 dagarna efter kön Procent. (Genomsnitt för 18 länder) %

19 Alltså: Sverige (Norden) följer inte samma trender som många andra länder i Europa, USA? - kanske (UNODC-PP)

20 5. Är summan av lasterna är konstant? Hur ser det ut med tobak och narkotika, sniffning mm. Kan nedgången i alkoholkonsumtion/andelen som dricker kompenserar av en ökning av annat

21 Skolelevers drogvanor Tobak Hur många röker/snusar överhuvudtaget? Hur ser den totala tobakskonsumtionen ut jämfört mellan könen? Röker svenska ungdomar mer eller mindre än andra europeiska skolelever?

22 Skolelevers drogvanor Källa: CAN Andelen rökare i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 2000–2012. Procent 15

23 Rökt cigaretter de senaste 30 dagarna efter kön Procent. (Genomsnitt för 19 länder) %

24 Skolelevers drogvanor Narkotika Hur många har använt narkotika? Hur ser cannabisanvändningen ut i en europeisk jämförelse?

25 Skolelevers drogvanor Källa: CAN Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som någon gång använt narkotika, efter kön. 1971–2012. Procent 18

26 Använt cannabis efter kön Procent. (Genomsnitt för 19 länder) %

27 Pojkar åk 9 – olika alternativ – en substans eller en annan

28 Flickor åk 9 – olika alternativ – en substans eller en annan

29 Alltså: Narkotika och tobak kan ej förklara nedgången – cannabisökningen är alldeles för liten för detta

30 6. Riskuppfattning – hur ser det ut under senare år? I CANs skolundersökning, åk9 och gymn år 2:

31 Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 9 (CANs skolundersökning)

32

33 Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 2 (CANs skolundersökning)

34

35 Summering risker Alkohol – stabilt över tid, aningen mer restriktivt och så i alla grupper – de som dricker, de som ej dricker och de som ofta dricker sig berusade. Obs! stor nedgång i konsumtion men stabil riskuppfattning Narkotika – ungefär samma tendens både bland de som använt och de som icke använt narkotika (cannabis). Obs! ökning i användning och mildrare riskuppfattning

36 Cannabisanvändning, CANs skolundersökningar i åk 9

37 Cannabisanvändning, CANs skolundersökningar i gymn, åk 2

38 7. Föräldrarnas attityder till att bjuda sina barn Andelen som smaka ur föräldrars glas, enstaka glas eller mer än enstaka glas Inom parentes= enstaka eller mer än enstaka glas ÅrPojkar, åk 9Flickor, åk % (24 %)58 % (19 %) % (21 %)53 % (17 %) % (20 %)53 % (17 %) % (18 %)48 % (15 %) % (16 %)45 % (14 %) % (13 %)38 % (11%) % (13 %)36 % (10 %)

39 Tack för mig och som vi ALLTID säger på CAN Yes we CAN


Ladda ner ppt "Ungas attityder till alkohol och narkotika Håkan Leifman, CAN Konferens den 1 oktober – Att kommunicera med unga om alkohol och droger."

Liknande presentationer


Google-annonser