Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kollektivt sanktionerat Individens förhållningssätt följer/motstånd.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kollektivt sanktionerat Individens förhållningssätt följer/motstånd."— Presentationens avskrift:

1 Kollektivt sanktionerat Individens förhållningssätt följer/motstånd

2 FÖRORD Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå vad hon förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mer. S. Kierkegaard ( )

3 ”JAG FICK ANDAS HEDER FRÅN MITT FÖRSTA ANDETAG. DU VET INTE VAD DET ÄR” SHARAF – mannens heder. Rättfärdig, försörjare, rättvis. Kan minska eller höjas utan att det har betydelse NAMUS – mannens ägodel. Det kapital av kvinnornas anseende som representerar hedern. Kan bara minska. IRD – kvinnans heder. Kvinnans anseende som hänger ihop med hennes eller andra närstående kvinnors anseende. Kan bara minska.

4 ”DET HANDLAR INTE OM VAD MIN PAPPA TYCKER UTAN OM VAD ANDRA TYCKER ATT MIN PAPPA SKA TYCKA” Hedersrelaterat våld och förtryck, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Det är inte ovanligt att kontrollen utvecklas till hot om våld och våld, och ibland även dödligt våld. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas.

5 ”FRÅN PRINSESSA TILL KRÄNKT HUND”

6 Kroppen, könet är min största fiende Vikten av att få återövra sina känslor, tankar, kropp och sexualitet som kollektivet genom sin kyskhetskultur berövat flickan/kvinnan ”Vi äger dina tankar, dina känslor, din kropp och är portvakter till din sexualitet” Uppväxt

7 Brytning Uppväxt AkutfasMellanfasTiden efter Vikten av en ”hållandestruktur ” med insatser baserade på individens behov för att klara av det nya ”friare” livet Bild som symboliserar hur livsutrymmet krympt för individen genom kontroll, hot och våld

8 ”VARFÖR ÄR KÄRLEK SÅ HATAT?” försöka lita på någon som är opålitlig försöka känna trygghet i en otrygg situation bevara en känsla av kontroll i en situation som är oförutsägbar bevara en känsla av makt i en hjälplös situation

9 ”DE JAG ÄLSKADE MEST VAR DE FARLIGASTE FÖR MIG” För sin överlevnad måste barnet hitta ett sätt att behålla anknytningen till sina föräldrar. Detta kan göras genom exempelvis förnekande bagatellisering dissociation/transtillstånd genom att ta på sig skulden genom att hitta på en religiös/mytisk förklaring Barn utvecklar i ännu högre grad än vuxna, starka känslomässiga bindningar till dem som utnyttjar och försummar dem. Den ”traumatiska bindning” som kan finnas mellan barn och förälder i dessa ärenden kan blandas ihop med den naturliga kärleksideologin. Familjer där det förekommer övergrepp mot barn är ofta socialt isolerade.

10 ”MEN JAG HAR JU ETT VAL! VET DU VARFÖR? FÖR ATT JAG ÄR MÄNNISKA!” Brister vad gäller: tillit självständighet och initiativkraft hunger efter beskydd och omsorg i intima relationer. Personen kan ofta inte utnyttja valfrihet. Man är van vid lydnad och anpassning vilket skapar sårbarhet. Dissociationstendenser gör det svårt att upptäcka reell fara. Man kan ha ett bristfälligt omdöme, nedvärdera sig själv och idealisera andra. Man kan söka räddning hos kraftfulla auktoritära personer. Man kan känna skräck för att bli utnyttjad eller övergiven. Konflikter kan väcka ångest, depression eller raseri. Man kan iscensätta draman kring svek, räddning och orättvisa.

11 ”DE SKA INTE DÖDA, BARA TORTERA. DÅ LÄR DE SIG VAD SOM ÄR FEL OCH DÅ UPPHÖR HEDERSVÅLDET” Tydligare ansvar för de unga i målgruppen på lokal nivå Ha en koordinator, tydliga avtal mellan utredare och utförare Tre faser; akut, mellan och långsiktig; olika innehåll. Strukturerad riskanalys - adekvata skyddsåtgärder, förutsätter avtal mellan polis och socialtjänst Förhållningssätt till att de unga utsatts för brott oavsett om detta polisanmäls Skydds- och vårdplaner för de unga med rutiner för uppföljning Definition och samsyn kring vad ett skyddat boende är Ökad samverkan för att erbjuda unga skydd, stöd och rehabilitering, akut och långsiktigt Utforma insatser i samverkan, utökad satsning liknande Kompotten

12 ”MED BARA ETT PAR FOPPATOFFLOR OCH MIN ENSAMMA SJÄL HOPPADE JAG UT GENOM FÖNSTRET OCH FLYDDE TILL AMBASSADEN” Kunskapen bygger främst på flickor/unga kvinnors situation Upprepad utsatthet också efter uppbrottet de yngre än mer utsatta för press, hot och våld känslor av skuld, skam, rädsla, ambivalens, ensamhet, utanförskap, sorg och bristande kontroll Hög fysisk och psykisk ohälsa; hög förekomst av suicidtankar. Svårt att koncentrera sig på skola, svårt att etablera sig på arbetsmarknaden 71 % PTSD ( Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2009) Uppbrottet i sig ett trauma för många av de unga

13 ”ERA BARN ÄR INTE ERA BARN. DE ÄR SÖNER OCH DÖTTRAR AV LIVETS LÄNGTAN EFTER SIG SJÄLV” Positiva relationer till föräldrarna En trygg anknytning Konstruktiva strategier hos föräldrarna Socialt stöd Upplevelse av kontinuitet och sammanhang i livet

14 Generella riskfaktorer att hantera utsatthet, kris, trauma Traumat orsakat av anknytningsperson Låg funktionsnivå i familjen och desorganiserad anknytning Funktionsnedsättning hos den unge Socialgruppstillhörighet och/eller minoritetsstatus Bristande socialt stöd efter händelsen Parallell livsstress Kön, flickor mer sårbara i förhållande till trauma Ålder, yngre mer sårbara i förhållande till trauma

15 Att tänka på vid placeringar ålder och kön ensamstående, par, med eller utan egna barn, sexualitet och funktionalitet hot- och risksituation, akut och över tid ett akut oplanerat uppbrott eller ett planlagt uppbrott positiv/negativ inställning till skydd och stöd från polis, socialtjänst och hälso-sjukvården. Har personen en funktionsnedsättning? Egna erfarenheter av att ha utövat våld, annan kriminalitet, diskriminering, utanförskap, missbruk, destruktiva relationer, sexuella övergrepp, prostitution Faktorer i familjen

16 UPPBROTTSPROCESSEN Akut fas - Intensiva insatser Stöd förmedlat på ett empatiskt sätt- tänk på risken för retraumatisering Bekräftelse på det man utsatts för Våldet ska upphöra De basala behoven tillgodosedda, fysisk aktivitet och daglig sysselsättning Stöd ska vara praktiskt, emotionellt och socialt Information om reaktioner på det man utsatts för Screening PTSD Förhållningssätt till familj och våldsutövare - nödplan Behöver ett ”hållande” i insatserna

17 UPPBROTTSPROCESSEN Mellanfas - Intensiva insatser Viktigt att förekomma behov, det kan finnas behov som inte prioriterades akut men som nu blir stora Först här ser man hur individen anpassar sig till situationen. Fokus på att utreda de individuella behoven Hållande och kontinuitet fortfarande viktigt Jobba mot en normalisering av situationen Stödja positiv bemästring-motverka offerroll Jobba för att ge den unge ett sammanhang och en tillhörighet Förmedla hopp - ge goda förebilder Personkontinuitet är viktigt Remittera till traumafokuserad behandling Förhållningssätt till familj och våldsutövare - nödplan Uppföljning

18 UPPBROTTSPROCESSEN Långtidsfasen; insatser efter behov Eget fungerande sammanhang Hållandet inte lika starkt men kontinuitet fortfarande viktigt Mer vägledare än expert Bearbetning av trauma Behov av att dela sin erfarenhet med andra Självhjälpsgrupper och stödgrupper är viktiga Bearbeta sorg Acceptera och förlika sig med sin situation Förhållningssätt till familj och våldsutövare - nödplan Uppföljning ”Helt plötsligt skulle jag fatta en massa beslut om saker jag inte hade en aning om och dessutom hade jag aldrig tidigare fått vara delaktig i något som rörde min person”

19 Insatser till familjen Ha en plan för familjen redan initialt Riskbedömning, polisens medverkan Involvera den utsatta i den grad som hon/han vill Eventuella syskons situation utreds

20 ”NÄ, PAPPA SLÅR INTE. HAN HAR KOLL” Psykiskt: Kränkning, skuld- och skambeläggning, förödmjukelse, nedvärdering, undandragen kärlek och omsorg, förföljelse, hot. Socialt: Utfrysning, isolering, förbud att delta i normala aktiviteter i samhället, tvång till avvikande klädsel, avvikande beteende, ekonomisk nöd, ofrivilligt bortförande, bannlysning. Sexuellt: I förlängningen är våldet även sexuellt som exempelvis tvång till oönskat sex med okänd eller oönskad person genom äktenskap. Hög prevalens av övergrepp inom familjen, förbud att prata om övergrepp, offret blir den skyldige Fysiskt: Från örfil till mord samt ”självmord”. Könsstympning samt ”återstympad”. Latent: har skett andra i omgivningen/familjen, har upplevt bestraffningar för ”småsaker”. Materiellt: Ingen tillgång till familjens ekonomi, ingen tillgång till eget konto, kontrollerar beteende genom pengar eller presenter. Symboliskt: Individen har integrerat normer och värderingar och reglerar sig själv med skam och skuld samt med att normalisera våldet.

21 ”VI HAR INGEN HEDERSKULTUR. MIN SYSTER FÅR LEVA FAST HON HAR EN POJKVÄN” ryktesspridning upptäckt av den unges dubbelliv upptäckt av sexuella erfarenheter förändrat relationsmönster i familjen den unge vill gifta sig med någon familjen ogillar familjen planerar bortgifte den unge har varit på rymmen konflikter har tidigare, inom släkten, lösts med våld kriminell belastning inom familjen pojkvän kontaktar själv flickvännens familj

22 UNG08: % av flickorna lever under hedersrelaterad kontroll 5-9 % av pojkarna lever under hedersrelaterad kontroll slutsats: ca barn i Sverige lever under hedersrelaterade förhållanden. Av dem tror inte 8500 att de själva får välja partner Socialstyrelsen 2007: 5 % får inte välja religion % av flickorna och 25 % av pojkarna har utsatts för hot eller våld hemma fler flickor än pojkar har hållits utanför familjegemenskapen fler flickor än pojkar har utsatts för våld fler pojkar har blivit hotade till livet.

23 ”Ingen annan kan leva mitt liv” (Länsstyrelsen Gävleborg 2010) kartläggning bland 515 elever i åldrarna år i Söderhamn. Resultatet av kartläggning visade på att: 6 % av eleverna oroliga eller mycket oroliga för att förälder eller någon annan vuxen skulle bestämma vem de skulle gifta sig med. 4 % fick inte delta i sex- och samlevnadsundervisningen, simning, skolfester och/eller andra aktiviteter efter skoltid. Utöver detta framkom av kartläggningen att andelen elever med två utlandsfödda föräldrar var 15 % ().

24 TILL EFTERTANKE Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därför måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. S. Kierkegaard ( )

25 ”Trots att jag har fått betala ett så högt pris så ångrar jag inte att jag tog mitt beslut att ta min frihet och gå. Det som har hänt mig är ingenting man kan göra någonting åt…det är viktigt att man lär sig någonting av det…så att såna här fall inte upprepas. Om alla drar sitt strå till stacken behöver sån´t här inte upprepas. Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig. Men tyvärr är det ingen självklarhet för många tjejer. Och jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem. Tack för att ni lyssnade.”

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44


Ladda ner ppt "Kollektivt sanktionerat Individens förhållningssätt följer/motstånd."

Liknande presentationer


Google-annonser