Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hållbar utveckling Principer för en hållbar utveckling.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hållbar utveckling Principer för en hållbar utveckling."— Presentationens avskrift:

1 Hållbar utveckling Principer för en hållbar utveckling

2 Carl Benz Grundaren av Mercedes Benz. Benz bilpatent är daterat den 29 januari 1886, vilket innebär att Benz kan betraktas som bilens uppfinnare. Hur skulle han kunna inse att bilar skulle leda till att polarisarna skulle smälta bort 125 år senare.

3 Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet ”Hållbar utveckling” myntades i en FN-rapport från Där definierades hållbar utveckling som en utveckling för att tillgodose dagens behov utan att äventyra för kommande generationer att tillgodose sina.

4 Framtiden Om vi ska leva bra i framtiden behöver vi tänka på hur vi använder våra gemensamma resurser, våra ekosystemtjänster.

5 Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Det är tjänster som kräver förvaltning till exempel pollinerande insekter, skydd mot naturkatastrofer som översvämningar och jordskred.

6 Sex principer för en hållbar utveckling Resurser Spridning Halter Tid Jämvikt Ämnens egenskaper

7 Resurser 1.I vilken tillväxtfas befinner sig systemet? 2.Vad är begränsningar för utvecklingen? 3. Återskapas resurserna? Ex: 1. De blågröna bakterierna kunde utvecklas utan konkurrens. De var den enda organism med fotosyntes och kunde föröka sig obehindrat. De kunde öka i mycket hög takt. 2. Så småningom blev syrehalten högre och de förökade sig inte lika snabbt. 3. Till slut var syrehalten så hög att de dog ut.

8 Spridning Vilka spridningsvägar finns? (Luft, vatten, mark osv.) Vilka ämnen/partiklar kan spridas? Hur långt och hur snabbt? Gaser sprider sig snabbt och långt med vindar. Gaser och luftpartiklar som är vattenlösliga löser sig i regnet och hamnar i haven där de sprids. Gödningsmedel från jordbruken följer med vattnet i marken och hamnar i vattendrag och hav. När vi utvinner metaller och olja tar vi en råvara och flyttar till en annan del. Då följer de skadliga ämnena med tex svavel i råolja eller kadmium i gödningsmedel.

9 Halter Innebär exponeringen en risk? Är halterna jämförbara med naturliga halter? Överskott eller underskott? 1.Det är inte bara hur farligt ett ämne är som spelar roll utan också hur mycket av ämnet som finns. Man gör skillnad mellan gift och vådligt ämne! 2.Är utsläppen mycket mindre än de naturligt förekommande, har de sannolikt ingen betydelse. 3.När ämnen reagerar med varandra blir det nästan alltid överskott av något ämne medan det andra tar slut.

10 Exempel Till exempel kan arsenik i brunnsvatten bindas till järnjoner som finns i vattnet. Fällningen som bildas sjunker sedan till botten. På så vis renas vattnet. Men om mängden järnjoner inte räcker till, blir det kvar löst arsenik i vattnet och då är det giftigt att dricka. Arsenik – är ett mycket giftigt halvmetalliskt grundämne som bl.a används i insektisgifter och bekämpningsmedel samt vid tryckimpregnering av trä. Historiskt sett har giftmord varit nästintill omöjliga att klara upp, särskilt om offren fått arsenik i maten. Symptomen på arsenik­förgiftning kan nämligen lätt för­ växlas med dem man ser vid kolera.

11 Tid Länge eller kortvarigt? Snabb eller långsam process? 1.Om påverkan sker snabbt under långt tid har det större effekter på miljön än om det sker långsamt under längre tid. 2.Om ämnet tar lång tid att brytas ned har det större effekt än från ämnen som bryts ned snabbt. 3.Kemiska föreningar kan brytas ned medan grundämnen inte kan det. Om kvicksilver kommer ut i naturen anrikas det. Det vill säga att halterna ökar hela tiden, då de inte bryts ned.

12 Jämvikt Vilka delar av ekosystemet är sammankopplade? Buffertverkan? Naturen och ämnen försöker alltid att jämna ut förhållanden mellan ämnen. Koldioxid löser sig bra i både luft och vatten. Om halten koldioxid stiger i luften och blir högre än i vattnet kommer koldioxiden att börja lösa sig i vattnet tills att halten i vattnet är lika stor som i luften.

13 Buffertverkan En buffert är när det finns både en svag syra och en svag bas i vatten. Om jag droppar i syra bufferten så kommer basen att göra att pH-värdet inte stiger lika mycket som om jag hade droppat syra i rent vatten. I en sjö finns det naturligt en del svaga syror och baser som har en buffertverkan på sjön. När surt regn faller ner i sjön har det inte lika allvarlig effekt som det skulle ha i en sjö av rent vatten. Men om det sura regnet fortsätter kommer sjön att försuras och livet i sjön kommer att dö. Det är därför man kalkar sjöar – för att höja pH-värdet.

14 Ämnens egenskaper Hur finfördelat är materialet? Hur tillgängligt är det? Reagerar det lätt med andra ämnen? 1.Material i pulverform löser sig lättare i luft och vatten. 2.Ett järnföremål rostar snabbare utomhus än inomhus. 3.Ämnen som innehåller mycket energi reagerar lätt med andra ämnen, de är reaktiva. När de reagerar förlorar de energi och blir stabilare.

15 Naturvetenskapliga argument Viktigt att skilja på åsikter som bygger på känslor och fakta. Är argumenten vetenskapliga? Viktigt att granska informationen man får. Är källan tillförlitlig? Vilka uttalar sig i miljödebatter? Vilka intressen har de? Ekonomiska, personliga?

16 Försiktighetsprincipen Eftersom det är svårt, att i förväg, vet vilka effekter ett kemiskt ämne kommer att ha på naturen måste man använda sig av försiktighetsprincipen. Det innebär att man ska undersöka så noga man kan vilka effekter detta ämne kan komma att ha på miljön där det ska användas. Man ska inte använda det i större mängd än vad som behövs och försöka isolera det från omgivningen så gott det går. Är man inte säker på effekterna av ämnet ska man avstå från att använda det.


Ladda ner ppt "Hållbar utveckling Principer för en hållbar utveckling."

Liknande presentationer


Google-annonser