Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Ljusets och sömnens betydelse Arne Lowden, docent, sömnspecialist Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Ljusets och sömnens betydelse Arne Lowden, docent, sömnspecialist Stressforskningsinstitutet Besök oss på"— Presentationens avskrift:

1 1 Ljusets och sömnens betydelse Arne Lowden, docent, sömnspecialist Stressforskningsinstitutet Besök oss på

2 Ny LED belysning (Philips Sound Light Comfort). Förändring av färgtemperatur 3000K till 4000K. Före-eftermätningar vintertid, 52 personer. Kontorslandskap, Huddinge sjukhus

3 Visuell komfort LED *** TUB *** Sämre Ingen skln. Bättre Lite sämre Lite bättre *** TUBE N=21, LED N=22, t-test – diff. against ”No difference”, *** p<0.001, ** p<0.01, * p<0.05

4 Läsbarhet LED *** TUB * *** TUBE N=21, LED N=22, t-test – diff. against ”No difference”, *** p<0.001, ** p<0.01, * p<0.05 Ingen skln. Bättre Lite sämre Lite bättre

5 Övergripande intryck LED *** TUB * *** TUBE N=21, LED N=22, t-test – diff. against ”No difference”, *** p<0.001, ** p<0.01, * p<0.05 Sämre Ingen skln. Bättre Lite sämre Lite bättre

6 Sömnighet Grupp Vecka *** GxV Tid *** GxT * VxT GVT

7 Upplevd energitillgång Grupp Vecka *** GxV Tid *** GxT * VxT GVT

8 Humör Grupp Vecka *** GxV * Tid *** GxT *** VxT * GVT

9 Dagsljusintag Grupp Vecka *** GxV Dag GxD VxD GVD

10

11 Kiruna i maj, midnatt Fil.dr., Arne Lowden, Stressforskningsinstitutet 11

12 Vinter depression Definition –”Har du problem med sänkt humör, trötthet eller brist på energi på hösten/vintern jämfört med andra årstider?”

13 Problem nedstämdhet, trötthet, brist energi höst/vinter? Kiruna n=1273 Inomhusarbete SLOSH, n=7000

14 Möjliga bakgrundsfaktorer BakgrundInomhusKiruna Depression9%27% –Skiftarbete 20%44% –Latitud 60 o N67 o N –Kön (kvinnor) 56%22%

15 Daglig exponering dagsljus Vinter (Nov-Jan) Sommar (Jun-Aug)

16 3 exponeringsgrupper vinter 31 % < 1t arbetsdagar och lediga dagar 43 % ≥ 1t antingen arbetsdagar eller lediga dagar 23 % ≥ 1t både arbetsdagar och lediga dagar

17 Oddskvot för vinter depression < 1h både AD/LD: 1.89 ( ) < 1h AD or LD: 1.37 ( ) Kvinna: 1.65 ( ) Arbetskategori: NS (skift/ovan eller under) 3-skift above ground: 0.70 ( )

18 Sömnproblem Karolinska Sleep Questionnaire, KSQ Svårt somna Upprepade uppvaknanden, För tidigt uppvaknande Orolig sömn problem >3 ggr/vecka + Dagtidströtthet 16 % 9 %

19 Oddskvot för insomni < 1h både AD/LD: 2.00 ( ) < 1h AD eller LD: 1.04 ( ) Kvinna: 1.61 ( ) Arbetskategori: NS(!) (skift/ovan eller under jord) Stress 3.32 ( ) (skale 1-4, OR per steg på skalan)

20 Sömnstörningar per ljusexponeringsgrupp (dock ej kontrollerat för andra faktorer!) Kiruna

21 21 Hur mkt dagsljus arbetsdagar? SLOSH 2012 Mindre ljus: Sömnbesvär Mental trötthet Fysisk trötthet Upplevd ohälsa

22 22 Hur mkt dagsljus arbetsdagar? SLOSH 2012 >2 tim 1-2 tim 30 min-1 tim <1 tim

23 Försök med ljus Distribution Centre Brabant, NL, lux, 144 MASTER TL5 ActiViva Active 35 and 49W lamps Office, lux, 128 MASTER TL-D ActiViva Active 58W lamps

24 24

25 d d d Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Starkt blå/vitt Gult ljus Svagt gult ljus N1 N2 N3 F1 F2 E1

26 Inomhus/utomhus exponering 26 Lowden & Åkerstedt, Chronobiology International, 29(5):2012 Före Natt Morgon Efter natt morgon lux

27 Resultat; Melatonin minskar morgon Bättre sömnkvalitet Mer pigghet i skolan Sömnigare kväll Ljusstudie på högstadiet Tid på dygnet Sömnighet (KSS)

28

29 01 EXPERIMENTVECKA TID PÅ DYGNET PLxM1, p <.05 PLxM2, p <.01 BLxPL, p <.05 BLxM1, p <.01 BLxM2, p <.0001 Sängtid med melatonin Eckerberg, Lowden, Åkerstedt, Chronobiology International, 2012

30 Möss och människor T24 (12+12) T7 (3,5+3,5) Kognition Kortisol Hippocampus Medicinering Ganglieceller LeGates, Hattar mfl, Nature nov 2012

31 Ljuspåverkan (Turner, Br J Ophthalmol 2008: )

32 Tid på dygnet Dygnsrytmen, ljuset bestämmer

33 Dygnsrytm, ljuset bestämmer Intensitet ljus Hur länge När på dygnet Våglängd (hänsyn hur rytmen ser ut)

34 (SCB/ULF, 2012) Kvinnor Män Sömnproblem i Sverige %

35 Ljusråd Utomhusljus varje dag. 30 minuter räcker normalt. Vintertid: vistelse nära dagsljuslika lampor/ljusterapi. Utomhus på morgonen/förmiddagen gör oss kvällströtta och morgonpigga. Utomhus på eftermiddagen ger bara en måttlig effekt på dygnsrytmen. Att vistas utomhus under ljusa kvällar gör oss kvällspigga och morgontrötta.

36 Ljusråd, forts De första nattpassen: - Ta extraljus före kl. 04 enbart de första två nattpassen. - Använd starka solglasögon vid hemfärd efter natt. - Se till att ha ett mörkt sovrum. De sista nattpassen: -Avstå från ljus på natten och använd inte solglasögon vid hemfärd efter natt. Vid dagarbete: -Ljus på morgonen gör dig mer anpassad till morgonarbete (mer dagmänniska).

37 Hur man kan använda ett ljusrum På vilket sätt påverkar ljuset vår kropp? Ljusreceptorer i ögats näthinna är direkt kopplade till produktionen av hormonet melatonin. Melatonin produceras i tallkottkörteln vilket sen förmedlas till kroppscellerna. Melatonin styr dygnsrytmen och människan har normalt en topp under natten. Samtidigt är kroppstemperaturen som lägst och vi når botten i dygnsrytmen. När vi får starkt ljus dämpas omedelbart melatoninproduktionen, vilket gör oss för stunden piggare. Ju mer ljus och längre exposition man får, desto starkare blir effekten. Dessutom ger det ljus som ges nära dygnsrytmens botten mest förflyttning av rytmen enligt följande regler: -Ljus före kroppstemperaturminimum (ca kl 04) ger en senareläggning av rytmen, man blir ”nattmänniska”. -Ljus efter minimum ger en tidigare-läggning av rytmen, man blir ”dagmänniska”. Ljuspåverkan vid skiftarbete Det är viktigt att känna till att ljus som ges tidig morgon tidigarelägger dygnsrytmen och man blir ”dagmänniska”, se figur. Ljuset vid hemfärd från nattskift förhindrar att man fullt ut blir ”nattmänniska” vid nattskift, får en omvänd dygnsrytm. Morgonljuset är mycket viktigt för att man ska kunna tidigarelägga rytmen för att åter bli ”dagmänniska”. Ljus på natten, ungefär fram till kl. 04, ger en senareläggning av rytmen och man blir mer ”nattmänniska”. Detta kan vara en fördel vid nattarbete och för dagsömnen. Anpassningen till natt blir bättre om man använder starka solglasögon vid hemfärd efter nattarbete. Problemet är att återanpassning till dag efter nattarbete blir svårare. Det är dessutom alltid lättare att ställa om rytmen från ”dagmänniska” till ”nattmänniska” än tvärtom. För att lära sig konsten att flytta rytmen fram och åter som skiftgående oftast tvingas att göra kan ljustipsen nedan vara till hjälp. Två viktiga effekter av ljus: 1. Ljuset ger en omedelbar ökning av vakenheten. 2. Ljuset påverkar dygnsrytmen (speciellt om ljus tas på natten eller morgonen). De första nattpassen: - Ta extraljus före kl. 04 enbart de första två nattpassen. - Använd starka solglasögon vid hemfärd efter natt. - Se till att ha ett mörkt sovrum. De sista nattpassen: - Avstå från ljus på natten och använd inte solglasögon vid hemfärd efter natt. Vid dagarbete: -Ljus på morgonen gör dig mer anpassad till morgonarbete (mer dagmänniska). Denna information kommer från: Stressforskningsinstitutet Stockholm (www.stressforskning.su.se) Figuren visar hur skiftarbetaren i sin dygnsrytm (kroppstemperatur) pendlar mellan ytterligheterna ”Dagmänniska” och ”Nattmänniska”.

38 38 Trafikverket, trafikledning

39 39 Måndag - Fredag Natt forts.MorgonKväll Natt – Ljus-boost vid midnatt 1 tim, starkt vitt ljus, sen svagt gult ljus. Morgon – starkt vitt ljus hela skiftet från Kväll – Gradvis nedgång från starkt vitt ljus – gult – svagt gult ljus. Förslag ljusschema k-rum Natt

40 Slutsatser ljus i k-rum Rätt ljus verkar förbättra synergonomi, säkerhet och hälsa. Ljus kan minska sömnighet, energibrist och mental ohälsa. Elektriskt ljus dominerar totala ljusintaget arbetsdagar. Dynamiskt ljus föredra i samband m skiftarbete.


Ladda ner ppt "1 Ljusets och sömnens betydelse Arne Lowden, docent, sömnspecialist Stressforskningsinstitutet Besök oss på"

Liknande presentationer


Google-annonser