Utformning av dagljus och elljus för synskadade

En presentation över ämnet: "Utformning av dagljus och elljus för synskadade"— Presentationens avskrift:

1 Utformning av dagljus och elljus för synskadade
Monica Säter Doktorand i Belysningsvetenskap Programansvarig Ljusdesignprogrammet Tekniska Högskolan i Jönköping JTH

2 Människa och ljus Synsinnet en del av människans varseblivning, det samverkande perceptuella systemet (Gibson) Synsinnet Känseln Hörseln Luktsinnet Smak

3 Via perceptionen svarar vi på electromagnetisk strålning Psykologiskt
Människa och ljus Via perceptionen svarar vi på electromagnetisk strålning Psykologiskt Fysiologiskt Visuellt

4 Synsinnet, känseln, hörseln, luktsinnet , smak
Den teoretiska utvecklingen inom perceptionen släpar efter vad gäller seendet

5 The wisdom of the body Cannon 1932 There must be other agents for hormonal release.

6 Fritz Hollwich Oftamolog Tyskland

7 Opererade katarakt personer
Såg hur de förändrades före och efter de kom i kontakt med dagsljus.

8 Testade fp i artificiellt ljus och dagsljus
Påverkan försvann i dagsljus

9 Trots 200 år av forskning på ögat har man inte
tidigare sett att det finns minst 12 st olika ganglion celler i retina -Aktionspotential -Olika delar av hjärnan

10 Dygnsrytm Hormonell utsöndring När vi läser av den electromagnetiska strålningen skapas via aktionspotentialer ett språk i kroppen som säger vad vi ska göra Var vaken, vila, sov, reparera, väx, var vaken, vila - i grunden en stressrepons

11 Photosensitive ganglion cells
photosensitive Retinal Ganglion Cells (pRGC), intrinsically photosensitive Retinal Ganglion Cells (ipRGC) melanopsin-containing ganglion cells 12 sorter (alfa, teta, beta etc.)

12 IPRGCs Intrinsic photosensitive retinal ganglion cell

13 Synsinnet och melanopsin/ ganglioncellerna Två samverkande system som bland annat upprätthåller vår dygnsrym och förser oss med information om omgivningen.

14 När vi möter den synskadade individen med färg och ljus för ökad visuell orientering
skapar vi samtidigt förutsättningarna för fysiologiskt påverkan

15 Electromagnetisk strålning projicerar via iPRGCs nervimpulser mot olika delar av hjärnan.

16 Ljus kan aldrig vara ”bara en lampa”
Det kommunicerar sekundsnabbt med kroppens kontrollstation och skapar budskap

17 Synsinnet Om vi ser närmare på synsinnet

18 Synsinnet har en stor räckvidd för nivåer
Lux. Synsinnet läser in den högsta ljusheten i rummet och om skillnaderna blir för stora blir det ansträngande att utföra synprestationer. Belysningsplaneraren känner av skillnaderna och jämnar ut för behaglig visuell upplevelse. Börjar med sej själv och prövar sen mot brukaren

19 Kontrasterna prövas först utifrån planerarens preferenser och prövas sen mot brukarens.

20 Nivåer Alla nivåer läggs på dimmer för att möjliggöra att brukaren kan hitta visuell komfort.

21 En ergonomisk visuell upplevelse förutsätter att man pekar ut en
”human area for visual comfort” Som sen kalibreras mot brukaren.

22 Sen urminnes tider har människan utvecklat sin förmåga att svara på stimuli i vår omgivning. Genom att förstå villkoren för synsinnet kan vi skapa goda förutsättningar för visuell orientering

23 Begrepp Naturlig elektromagnetisk strålning Artificiell elektromagnetisk strålning Kortvågig, mellan, långvågig strålning Absorbtion Transmission Reflektion Interaktion människa, ljus, färg och rum

24 Vi befinner oss 365 dagar om året, dag som natt I ständig interaktion mellan elektromagnetisk strålning och rummets ytor I ständigt förändrade villkor för absorbtion, transmission, reflektion

25 Belysningsplaneringsprocessen som utgår från synsinnet består av många olika moment och har många olika delmål.

26 Belysningsplaneringsprocessen/ Mål: goda val av elektromagnetisk strålning

27 Belysningsplaneringsprocessen Mål: Belysning utformas till fungerande samband människa, ljus, färg och rum

28 Belysningsplaneringsprocessen/
Mål: Väl fungerande färg och kontrastförhållanden i rummet.

29 Belysningsplaneringsprocessen/ Mål: Understödjer rummets uttryck

30 Belysningsplaneringsprocessen
Mål: Understödjer aktiviteter som görs i rummet

31 belysningsplaneraren möter den synskadade individen med att
lyssna in behovet Pröva ut goda val Kontrollera mot faktisk synprestation

32 Ljus och interaktionsanalys
Människa och ljus ARBETSUPPGIFT 1 Ljus och interaktionsanalys

33 Se er om i rummet Vilken kvalitet har vi på interaktionen här? Är det en hög kvalitet? Är det ett hälsosamt ljus? Är det ett väckande ljus? Är det ett sövande ljus? Ger den ett gott stöd för en normalseende? Ger den ett gott stöd för en synskadad?

34 Diskussion kring gruppernas svar och frågestund.

35 Hur påverkas vi av att vistas i det här rummet?

36 Vi svarar på miljö vi har omkring oss
Vi svarar på miljö vi har omkring oss. -Belysningsplaneraren måste träna sin förmåga i att läsa rummet och ljuset i rummet och kunna peka ut vad i rummet som ger vilken effekt.

37 Dagsljus

38 Dagsljuset kommunicerar med oss
Dagsljuset kommunicerar med oss. Och dagsljusets order översätts till ett budskap kroppen om vad vi ska göra. Budskapet är märkvärdigt ihärdigt.

39 När vi vistas i artificiell ljusstrålning bildas
andra budskap. A-ljusets översätts till ett budskap som säger åt kroppen om vad vi ska göra. Budskapet är märkvärdigt ihärdigt Nm är orden i budskapet

40 Dagsljus Kortvågig strålning Mellanvågig strålning Långvågig strålning Varierar i kvalitet och kvantitet under dagen.

41 Artificiellt ljus Glödljus Lysrör Metallhalogen LED Olika våglängder i de olika ljuskällorna

42 Artificiellt ljus Kortvågig strålning Mellanvågig strålning Långvågig strålning

43 Vad betyder detta för de synskadade?

44 Dagsljus Essentiellt för synskadade individers hälsa

45 Alla synskadade bör hålla god kontakt med dagsljus både inom och utomhus. Essentiellt för god dygnsrytm.

46 All belysningsplanering börjar med dagsljus

47 Dagsljus kräver planering
för att inte vara störande Lätta tyger i flera lager.

48 När dagsljuset inte räcker till tar elljuset över
och utformas för trivsel och behag. Ljuset anpassas till rummet och till den enskilde brukaren.

49 Med inlevelse i den enskilde brukarens vardag skapas en ljusmiljö som underlättar den Synskadades individens liv.

50 Allmänljuset utformas så rummet blir
tydligt för den synskadade.

51 Sen återstår att skapa ljus för specifika funktioner.
Läsplatsen Matbord Belysning vid sängen Hallen Garderoben Inne i skåp etc.

52 Belysningsplaneringsprocessen för normalseende och synskadade

53 Se över dagsljuset Ta bort all invändig, utvändig bländning. Forma dagsljuset vackert i rummet.

54 Se över elljuset Ta bort all bländning, forma dagsljuset till ett vackert rum.

55 Säkra in att de viktiga funktionerna kan genomföras.
Gå metodiskt igenom de rutiner brukaren har. Garderob, skåp, telefon, dörr, passager, dörrar etc.

56 Lyssna in brukaren prova placeringar av armaturer

57 Kontrollera att de verkligen kan göra en synprestation och inte säger ja för att vara till lags.

58 Skapa goda samband mellan människa, ljus färg och rum.
- Utgå från den synskadade individens visuella preferenser för kontraster Forma ett ljus som ger bekvämt avläsabra kontraster Förtydliga rummets delar där det behövs för säker visuell orientering.

59 Frågor kring det genomgångna materialet Paus för lunch Efter lunch 4 case Genomgång av grupparbeten Avslutande diskussion

60 Utgå från tankarna i belysningsplanering och genomför följande case.
Grupp Grupp Grupp Grupp

61 Instruktioner till CASE 1
Din uppgift är att underlätta för en synskadad att med hjälp av ljus och färg att förstå rummet. De ska gå rakt genom rummet och undvika ett hinder. Pröva dej fram vilken metod som fungerar för just de glasögon ni har i gruppen. Beskriv vilken metod som fungerar

62 Instruktioner för CASE 2
Synliggöra mat och dryck Ni ska ordna så den synskadade ser vad ni bjuder på. Placera ut det genomskinliga glaset med vatten och den vita tallriken på det vita bordet på ett sånt sätt att mat och dryck samt bestick syns. Pröva dej fram vilken metod som fungerar för just de glasögon ni har i gruppen. Arbeta med färg och Ljus. Beskriv vilken metod som fungerar.

63 Instruktioner för CASE 3
Vilken ljuskälla stödjer vilken arbetsuppgift? Pröva utan glasögon vilken ljuskälla som stödjer vilken arbetsuppgift. Pröva mynt, veckotidning fina färgnyanser Mot halogen, kompaktlysrör, lågenergi, led Beskriv vilka goda kombinationer ni finner.

64 Instruktioner för CASE 4
Individuella visuella preferenser för ljusnivå. Pröva ut vid vilken ljusnivå gruppen upplever att de kan läsa med behag. Börja lägst gå upp mot max dra ner sakta tills du hittar din komfortnivå. Gör proceduren en gång Skriv ner hela gruppens värden.