Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att bygga ett bredbandsnät i glesbygden. Vårt byalag: - består av nio byar - har 140 bofasta hushåll - har 30 tal fritidshus som besöks flitigt - har.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att bygga ett bredbandsnät i glesbygden. Vårt byalag: - består av nio byar - har 140 bofasta hushåll - har 30 tal fritidshus som besöks flitigt - har."— Presentationens avskrift:

1 Att bygga ett bredbandsnät i glesbygden

2 Vårt byalag: - består av nio byar - har 140 bofasta hushåll - har 30 tal fritidshus som besöks flitigt - har ca 6 mil till närmaste stad

3 Om man bor i en by som verkligen räknas som glesbygd, långt från tätorterna och där det saknas bra förutsättning för att få till ett bra bredband, det finns varken ADSL-teknik, fiberbredband eller bra mobiltäckning i vårt område. • Då måste byfolket agera själva för att kunna bo kvar, för att kunna ha samma möjligheter som invånarna i städerna. • Vi får hjälpas åt och se till att bygden inte avfolkas. • Alla får bidra till att det sker inflyttning i bygden. • Vi måste se till att vår landsbygd fortsätter leva.

4 Hur började vi… I samband med byalagets årsmöte april 2006, där bredbandsfrågan om intresse ställdes så bildades det en bredbandsgrupp som aktivt skulle jobba med frågan. Denna grupp bestod av olika människor, vi hade olika behov av internet och vi var olika ålder. En del av oss var född och uppväxta i byn och en del av oss var nyinflyttade. Vi kunde prata med byfolket på olika sätt, förklara tillvägagångssättet och tekniken på olika sätt. Vi hade ett enormt driv och vi hade olika teknikintresse.

5 - Är ni intresserad av en bättre internetuppkoppling? - Hur mycket använder du internet idag? - Vad tror du om framtiden, hur använder du då internet? - Skulle bredband vara intressant? Det hela började med en rundringning inom byalaget, vi ställde samma frågor till alla hushåll:

6 Intresse listorna började fyllas: - vi var nu 41 hushåll som fann detta intressant - vi började kolla vilka alternativ vi hade - vilka operatörer som var intresserade av oss och som hade möjlighet att bygga hos oss.

7 Det vi hela tiden anade: - Vår telestation var inte prioriterad för utbyggnad av bättre teknik. - Detta medförde ytterligare frågor från de äldre i området som inte hade något behov utav internet men som var i stort behov av telefon och larmfunktion. Vissa operatörer ströks redan nu, då det inte kunde leverera fler tjänster. Viktigt för oss var bra internetuppkoppling, telefon och larm samt tv om så var möjligt.

8 Allt eftersom så märkte vi att det bara fanns en operatör som kunde förse oss med bättre teknik- nämligen fiber. Till vår stora glädje så skulle denna operatör som även är elleverantör i området, vädersäkra vår bygd. Detta var ett unik erbjudandet, att i samband med deras vädersäkring även ta med fiberkabeln till oss.

9 Flera stormöten inom bygden var ett måste, att vi var eniga med alla som var intresserade och att alla fick rätt information om kostnaderna. I ett tidigt skede fick vi reda på alla kostnaderna, anslutningsavgift och ett cirka pris på grävkostnaden samt även vilken tidsåtgång det hela hade. Allt eftersom arbetet pågick så blev fler bybor intresserade. Beställningsblanketter skrevs och vi var uppe i 100 hushåll i januari 2007.

10 Projektering av bygden gjordes av beredare från fiberbolaget och tillsammans med ortens markägare. Beredaren hade även med sig kartor med hur planeringen för vädersäkringen skulle utföras och man jobbade utifrån detta underlag. Dem planerade in vart anslutningspunkterna skulle vara utifrån antalet hus som passerades och vart det skulle grävas på bästa och effektivaste sätt. Markavtal gjordes utav fiberbolaget och vi gjorde offerter till gräventreprenörer som skickades iväg. Vi kände att nu var vi på gång. Vi ansökte om bygdemedels bidrag hos vår kommun, till våra grävkostnader.

11 Vi gjorde hela tiden nyhetsbrev som lades i allas brevlådor, även till dem som ännu inte hade bestämt sig - detta för att alla skulle ha samma information om läget - vad beredaren sagt - hur arbetet gick, priser och aktuella kundbeställningar.

12 - Nu hade vi även fått redan på en ungefärlig kostnad för detta projekt. Vi visste vad anslutningsavgiften till operatören var men vi visste inte riktigt vad grävkostnaden skulle landa på. - Tillsammans med alla som nu beställt bredband så bestämdes att vi skulle dela grävkostnaden lika mellan alla kunder. - Byalaget förskottsfakturerade 3500 kr till alla kunder, med risk att det kanske skulle kunna bli ytterligare en grävfaktura om vi inte fick något bidrag från kommunen. - Alla var med på detta.

13 Det blev ett nytt snack på byn. Man resonerade som så att detta erbjudande med fibern var lika viktigt som erbjudandet när elen kom till byn ”de e nu tåget går” sa man. Det gäller att hänga med i utvecklingen och investera i sin fastighet.

14 Vi fick ett glädjande beslut från vår kommun, vi blev beviljade medel ut näringslivsfonden. Detta skulle inte räcka till hela grävprojektet men vi kanske inte behövde fakturera kunderna en gång till.

15 Allt eftersom så började det närma sig grävstart. Vi hade fått in offersvar och valt ut gräv entreprenörer, Vi engagerade en spadsnok (en person från bygden som skulle följa med grävmaskinen genom hela området, jobba tajt med maskinisten så inte den personen behövde kliva ur maskinen, detta bara för att arbetet skulle få löpa på utan en massa onödig stopp.) Vi bildade arbetsgrupper i varje by som skulle hjälpa till med förarbetet och städjobbet efter att maskinen passerat hushållen.

16 När allt grävarbete var slutfört var det bara att invänta inkoppling och sedan att få beställa en tjänst hos den leverantör man valt. I september 2007 blev bygrävningen klar, vädersäkringen blev klar i oktober samma år. Blåsning av fiber mellan skåpen och hushållen utfördes i november och december utav fiberbolagets personal. I januari 2008 kom en köldknäpp och allt arbete stoppades. Blåsarbetet fortsatte i februari och i mars 2008 började första konverter att monteras.

17 Sista stormötet vi hade med punkten bredband på agendan, då var det verkligen fullsatt i bystugan. De förskottspengar medlemmarna fått betala för grävningen hade summerats och överskottet som blev kvar (ca 100 kr/hushåll) beslöts för att byalaget skulle behålla och istället ordna en bredbandsfest med catering till alla som beställt fiber. Sagt o gjort så blev det så. Vilka glada minnen som diskuterades under kvällen. Alla var nöjda och glada över vilken bra insatts alla hade bidragit med. Det skrevs även ett revynummer och en bredbandssång under kvällen.

18 Så här i efterhand så har bygden fått till en bättre gemenskap, man har nått nytt att prata om och man känner sig stolt över sitt beslut att vara byalag nummer ett som genomförde detta i vår kommun. Vi hörde grannbyarna diskutera detta men dem tyckte att det var ett för dyrt projekt och att det borde finnas andra alternativ till bättre internet. Tre år senare grävde även grannbyarna för fiber med samma leverantör.


Ladda ner ppt "Att bygga ett bredbandsnät i glesbygden. Vårt byalag: - består av nio byar - har 140 bofasta hushåll - har 30 tal fritidshus som besöks flitigt - har."

Liknande presentationer


Google-annonser