Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

VILDA VÄXTER SOM MAT OCH UTRUSTNING •Så här gör man en kokgrop: Gräv en grop med djup och diameter på cirka 50 cm, platta till sidorna så att jord inte.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "VILDA VÄXTER SOM MAT OCH UTRUSTNING •Så här gör man en kokgrop: Gräv en grop med djup och diameter på cirka 50 cm, platta till sidorna så att jord inte."— Presentationens avskrift:

1 VILDA VÄXTER SOM MAT OCH UTRUSTNING •Så här gör man en kokgrop: Gräv en grop med djup och diameter på cirka 50 cm, platta till sidorna så att jord inte rasar ner. Täck gropens botten med cirka 10 knytnävstora stenar. Tänd en eld med fin, torr ved och lägg ner ytterligare 5 – 10 stenar i elden. Underhåll elden med fin ved och låt den brinna cirka 1,5 timme. När elden brunnit ut rakas resterna av elden snabbt bort. Täck gropens botten och lite av väggarna med stenarna. Tänk på att de är heta! •Maten, som skall tillredas, lindas in i lera, gröna blad eller i en flätad korg, allt skall vara förberett, och läggs snabbt ner i gropen. Lägg några heta stenar över matpaketet samt täck med sand och jordtorvor så att det blir tätt. Koktiden är omkring 1 timme/kilo. I princip kan vad som helst tillagas i en kokgrop.

2 BRÄNNÄSSLA Urticaria diocia

3 •Nyttjas både som föda och utrustning. •Unga blad används som bladgrönsak i soppor och torkade blad är gott att blanda i bröd. OBS! Använd handskar när du plockar nässlor p.g.a. brännhåren som sitter på bladens undersida. •Stjälkarnas fibrer kan användas för tillverkning av rep och tråd. • Tillverkning av rep från brännässlor •Samla in ett stort fång med långa nässelstjälkar. Ta bort bladen. Blötlägg dem under ett dygn. Finns det tillgång till varmt vatten räcker det med ca. 5 timmar. Banka därefter sönder stjälkarna med en sten så att de krossas ordentligt. •Häng sedan upp den fibriga massan så att den får torka ordentligt (Obs viktigt!). •När de krossade nässelstjälkarna har torkats, skall de ”kammas” genom en kam som kan bestå av en bräda med islagna spikar, eller kampinnar gjorda av trä. •När nässelstjälkarna dragits genom ”kammen” åtskilliga gånger erhålls en trådig och seg fiber. Fläta ihop i buntar och du har sedan färdiga rep.

4 HUNDKÄX Anthriscus sylvestris

5 •OBS! Risk för sammanblandning med två ovanliga och giftiga släktingar, odört (Conium maculatum) och vildpersilja (Aethusa cynapium) •Roten är rik på kolhydrater (558,3 g/kg torr vikt) men smakar beskt. Skall användas när växten inte blommar (sent augusti – maj). •Behandling av hundkäxroten •Hacka upp rötterna i mindre bitar. Sedan finns tre alternativa metoder •A. Förväll 2 – 3 ggr. Smakar mindre beskt •B. Koka 45 – 60 minuter. Smakar ytterst svagt beskt. •C. Urlaka 2 timmar i asklutlösning/2 % bikarbonatlösning. Skölj sedan 2 – 3 ggr i vatten. •Kan användas i stuvningar alternativt kokas i 15 minuter med 3 dl syror/bär i 1 liter vatten. •Smakar efter behandling som en korsning mellan morot och plasternacka.

6 BJÖRK Betula species

7 •Kan användas som föda och utrustning Föda •Saven tas lämpligen på våren (april) när den stiger. Flera liter/timme kan erhållas när det rinner på som bäst. Unga blad (max 2 veckor) kan ätas som grönsaker. •Utrustning •Näver kan användas för tillverkning av skor, tallrikar och andra typer av kärl.

8 KARDBORRE Arcticum species

9 •Kardborregryta på stenåldersvis (sommaren – hösten) •Skala kardborrerötter och skär dem i mindre bitar. Koka 25 – 30 minuter. Häll av vattnet. Stek lite strimlat kött, t.ex. av kalv, lamm eller hjort på en flat, het sten. Fräs lite svamp med hackad lök, gräslök eller ramslök. Blanda allt och avsmaka med blad av harsyra (eller ängssyra). Värm anrättningen.

10 KVANNE Angelica species

11 •Används som föda •Det finns tre arter. Upp till 2 meter hög. •Hela växten luktar starkt. •Kännetecken: den har uppblåsta bladslidor •Bladstjälkar och blomstänglar som inte blommar kan ätas liksom roten.

12 TISTEL Cirsium species

13 •Används som föda •Stjälkarna både från blad och blomstängeln är ätliga som unga (före blomningen). •Skala först. Ta bort den taggiga fibriga barken. Den inre mjuka märgen äts färsk eller kan torkas. •Stjälkmärgen kan skivas upp till mindre bitar och användas i soppor, grytor eller salladsblandningar. Stjälkmärgen smakar beskt när den blivit för gammal.

14 MASKROS Taraxacum species

15 Maskrosbiffar Maskrosens rot innehåller flera olika bittra och beska substanser. De måste därför urlakas. Detta görs enklast på följande sätt: –Tvätta av rötterna, dela dem i 0,5 cm små bitar och lägg dem i vatten i 1 ½ timme. Skölj sedan några gånger i nytt vatten. Rötterna smakar nu svagt syrligt med en aning knappt märkbar beska. –Koka rötterna i 20 minuter och mal/mosa dem till färs. –Blanda färsen med kokt ris och krydda med lök, salt och lite socker. –Forma till biffar, panera med ströbröd och stek i smör. Kaffe tillagat på maskrosrötter – Maskrosrötter tvättas rena och skärs i bitar samt torkas. – Rosta dem sedan i ugn tills de blir bruna, mal dem och koka kaffe som vanligt.

16 EK Quercus robur

17 •Ekollon åts mycket på stenåldern, men de är beska (innehåller garvämnen) och bör förbehandlas. Rostning görs genom att ekollonen med skal placeras i glöd i cirka 15 minuter. När skalet är brunförkolnat är rostningen klar. Därefter tas ekollonen fram och skalas. De används sedan hela eller malda. I det sistnämnda fallet ger de ett kaffe som smakar utsökt. •Urlakning i vatten kan ske med skalade, hela eller malda ekollon. Kokar man dem så får man koka och byta vatten flera gånger till dess att ekollonen eller vattnet inte längre smakar beskt. Skall man koka är det effektivast att hacka upp ekollonen först.

18 SÄV, KOLSÄV Scirpus lacustris •Rotstock, rotskott och unga stråbaser används som föda. •Rotstocken (underjordisk stam) är hård och hårig av fina rötter. Det är oftast del del av rotstocken som är yngst, d.v.s. den ände som tillväxt sker i och nya skott bildas, som kan användas. •Smaken påminner svagt om valnöt. Stråbasen är mjuk och saftig och kan ätas. Rotskotten bryts av och äts färska eller kokas likt sparris

19 SÄLG, VIDE Salix species

20 •Används som föda och utrustning •Som föda kan man använd knoppar vintertid och mycket unga blad och skott på våren. •Rötter kan man använda som vidjor för flätning av t.ex. korgar. •Tvinna sönder fibrerna i ett rotskott av vide (vidjor) och vrid ihop dem till en fläta. Även enskilda ej tvinnade vidjor kan användas. Då värmer man dem över en eld så att de blir mjuka. Det skall ”koka” i dem. Dela på vidjan med en kniv. Sedan delar man på halvorna en gång till och skrapar dem slätt med kniven. Remsorna används till flätarbeten.

21 ÄNGSSYRA Rumex acetosa BERGSSYRA Rumex acetocella

22 •Användningsområden •Bladfrön och blommor kan ätas färska •Ängssyra Eskimå (sommaren – hösten) •Hacka bladen av ängssyra (eller skräppa) och koka dem med lite vatten tills bladen är mjuka och sönderkokta. Det skall vara som tjock spenat när det är klart. Låt stå i en plastpåse lufttätt och inte för varmt (ca. 10 – 15  C) i 2 veckor och surna. Frys ner och ta fram efter behov. • •Färsk syragrädde, kompott (sommaren – hösten) •Hacka blad från ängssyra (eller skräppa), strö över lite strösocker/farinsocker och vaniljsocker. Rör ner i vispad grädde. • •Ängssyra med vispad grädde (sommaren – hösten) •Hacka ängssyra. Droppa över lite citronsaft. Blanda med vispad grädde. Gott!

23 ÅKERFRÄKEN Equisetum arvense •Rotknölarna används som föda och är mest näringsrika under icke växtsäsong (september – maj)

24 VASS Phragmites australis •Vass kan både användas som födokälla och för tillverkning av utrustning. TRÄSKMARKERNAS STORMARKNAD •De vissna gula stråna kan användas för pilar (t.ex. fågeljakt), som sugrör, liggunderlag, vid taktäckning och rännor för avtappning samt som sovsäck. •Vassrötterna lagrar stärkelse och kan kokas som spaghetti. Rotstocken är enklast att dra upp om bottnen består av sand eller dy. •Dra försiktigt i strået med händerna. Dra inte för hårt då strået glider lätt och kan skära in i handen. Använd gärna handskydd. Känns det som om rotstocken släpper, gungar man skottet upp och ner. Försök att få ner så att du känner rotstocken. Dra sedan jämnt och försiktigt. Ibland kan man dra upp meterlånga delar. Rotstocken är ihålig och 1 – 3 cm tjock. Den skall vara vit – vitgul och kännas mjuk när man trycker på den. Äldre delar blir gula och trådaktiga. På rotstocken sitter rötterna som påminner om kokt spaghetti.

25 KÄRLEKSÖRT Sedum telephium

26 •Både blad och rötter används som föda •Bladen innehåller mycket C-vitamin (50,8 mg/100 g färsk växt) och är vattenrika. Kan användas som extra sötvatten vid behov. •Bladen äts färska men smakar lite fränt om det har varit torka. De kan kokas som soppa. Lätt kokta blad kan även fräsas i lite matfett och användas till fisk. Mycket gott! •Rötter och birötter kan kokas direkt som rotfrukter eller torkas och malas till mjöl. Mjölet används för utdrygning eller som konsistensgivare.

27 Sommargyllen Barbarea vulgaris •Använd som föda. •Unga blad äts med fördel färska men blir godare kokta. Innehåller höga halter C-vitamin (200 mg/100 g färsk växt). Äldre blad blir beska, men om de kokas en stund förbättras smaken.

28 GÅSÖRT Potentilla anseria

29 •Roten (ca. 0,5 cm tjock och gulaktig nyttjas som föda. •Grävs upp. Ta endast de gulaktiga rötterna. De svarta är gamla och vissna. •Tvätta av och koka färska eller torka för senare bruk. •Även bladen går att äta. De är rika på C-vitamin (116 mg/100 g färsk växt). Bladen smakar lite strävt.

30 KAVELDUN Typha latifolia •Används som föda och utrustning •”Träskmarkernas snabbköp” •Märgen i rotstocken, skotten på rotstocken och den inre delen av bladskottets bas är mycket energirik föda. Omogna blomkolvar kan ätas. •Fröhåren, d.v.s. dunet används som isoleringsmaterial i kläder, skor och solalster, även som bomull för sårvård. •Kaveldunskex •Blöt upp märgen med vatten så att den blir kletig. Smaksätt gärna med bär som mosas i smeten. Forma till runda kex och grädda på en het sten någon minut per sida.

31 TUSCHLAV Lasallia pustulata •Används som föda. •Hela lavens bål används som föda. Innehåller inga bittra lavsyror. Kan därför kokas och ätas utan urlakning. •Halten stärkelse är hög (12,8 g/kg torr vikt) liksom proteinhalten (107,9 g/kg torrvikt). Kan användas kokade eller torkade och malda i grytor och soppor. Utan urlakning kokas laven i vatten 45 – 60 minuter. Smaksätt eller blanda i annan föda, t.ex. köttbitar, smaksättning (lök + blåbär) och rötter. Koka ytterligare 20 min.

32 ISLANDSLAV Cetraria islandica • Lavbullar •Koka rensad islandslav i rikligt med vatten i ca. 1,5 timme. Mängd lav (fyll en 5 liters kastrull). •Häll bort vattnet efter avslutad kokning.. •Gör en lutlösning (för att neutralisera lavens beska smak) genom att blanda 4 tsk bikarbonat med 2 liter vatten. •Lägg i de kokta lavarna och låt lösningen koka upp. Häll bort vattnet. Upprepa samma procedur ytterligare två gånger. •Låt sedan laven torka (i ugn) i 50 °C i 1 – 2 timmar så att laven får en så torr konsistens som möjligt. • •Tillverka en bröddeg genom att smälta 50 g smör. Sedan smöret blivit fingervarmt, blanda i smulad jäst (25 g). Tillsätt 4 msk socker, 2 tsk salt, 5 dl mjölk och 7 dl vetemjöl. •Sist läggs de kokta lavarna i degen. Blanda ingredienserna och tillsätt eventuellt mer mjöl så att konsistensen blir lämplig. •Jäs degen i 45 minuter. Dela upp den jästa degen i lämpligt antal småbröd och grädda i ugn, 225 °C i 30 minuter.

33 VITMOSSA Sphagnum species

34 LÖKTRAV Alliaria petiolata •Bladen används som krydda och har en smak med dragning åt vitlök. Bör användas färsk då smaken försvinner vid torkning.

35 ORMROT Polygonum viviparum

36 •Används som föda •Både groddknoppar och rötter är goda och mycket kolhydratrika (393,3 g/kg torr vikt respektive 645,2 g/kg torr vikt) •Knoppar och rötter kan ätas färska direkt (efter rensning) eller användas i soppor/grytor eller torkas och förvaras. De kan även malas till ett näringsrikt mjöl. •Knölen är några centimeter stor och har högst kolhydrathalt/färsk vikt av analyserade ätliga vilda växter

37 MJÖLKÖRT Epilobium angustifolium

38 •Används som föda och utrustning •Rotstocken, rotskott, unga årsskott och stjälkmärg används som föda. Bladen kan nyttjas till te. •Fröullen kan användas som bomull, eldstartare eller som isoleringsmaterial. •Rotstocken är mycket kolhydratrik (413,5 g/kg torr vikt) men är tyvärr mycket besk och måste behandlas före användning. Den yngre och ljusare delen av rotstocken smakar mindre beskt. •Ta bort den träiga, rödaktiga märgen i rotstocken och använd endast den vita. De bästa sätten att behandla är rostning vid 175 °C i 30 minuter eller urlakning 2 timmar i asklut (2 delar vatten, 1 del aska).


Ladda ner ppt "VILDA VÄXTER SOM MAT OCH UTRUSTNING •Så här gör man en kokgrop: Gräv en grop med djup och diameter på cirka 50 cm, platta till sidorna så att jord inte."

Liknande presentationer


Google-annonser