Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

K VINNOR OCH GUDINNOR PÅ GRÄNSEN TILL DEN ÄLDSTA FÖRHISTORIEN SUMERISKA KVINNORS MÖJLIGHET TILL MAKTUTÖVANDE Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "K VINNOR OCH GUDINNOR PÅ GRÄNSEN TILL DEN ÄLDSTA FÖRHISTORIEN SUMERISKA KVINNORS MÖJLIGHET TILL MAKTUTÖVANDE Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet."— Presentationens avskrift:

1 K VINNOR OCH GUDINNOR PÅ GRÄNSEN TILL DEN ÄLDSTA FÖRHISTORIEN SUMERISKA KVINNORS MÖJLIGHET TILL MAKTUTÖVANDE Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet

2 I NNEHÅLL Bakgrund: Främre Orienten och Mesopotamien Patriarkatet Gudinnorna i Sumer Relationen mellan myt och samhälle Gudinnornas makt: Nin ḫ ursaĝ, Inanna och Ninlil Kvinnornas status och förändring över tid: drottningar, prästinnor och arbetande kvinnor Slutsatser 2

3 3

4 4

5 B AKGRUND : F RÄMRE O RIENTEN OCH M ESOPOTAMIEN Det var här jordbrukande med säd som gröda uppkom (”den fertila halvmånen”) Världens äldsta skriftkultur I Mesopotamien användes konstbevattning för att man skulle kunna bruka jorden I de tidiga städerna var templet stadens centrum I de äldsta städerna var det troligtvis en modergudinna som var stadens gudom En successiv utveckling av ett patriarkat:  Städer behövde organiseras och försvaras > en ledare, lugal (”stor man”) och en armé, stadsmur m.m.  Städernas härskare erövrade större områden > stater > imperier 5

6 B AKGRUND : K ÄLLOR De källor jag främst använder i mitt arbete är litterära källor, och framförallt sumeriska De äldsta sumeriska litterära källorna dateras till sen tidigdynastisk period, omkring 2600 – 2450 f.v.t. De allra flesta litterära sumeriska källorna skrevs ner under tidig gammalbabylonisk tid, omkring 2000 – 1800 f.v.t. 6

7 P ATRIARKATET Vad är ett patriarkat?  Män ses som överhuvuden i familj och samhälle  Män besitter mer eller mindre all formell makt, medan kvinnor inte har rätt att besitta sådan makt  Den hierarkiska ordningen mellan könen är relativ, och även klassperspektiv spelar in  Starkt patriarkala samhällen har slavar, och de är ofta av annan etnicitet eller kommer från de allra fattigaste  Samhället är militariserat och organiserat kring makt och egendom  Olika patriarkala samhällen kan i övrigt se ganska olika ut (jmfr. Gerda Lerner 1986: 239) 7

8 G UDINNORNA I S UMER Från början fanns flera lokala modergudinnor. I och med statsbildningen utvecklades ett rikspanteon med en modergudinna Nin ḫ ursaĝ – modergudinna i rikspanteon Inanna – kärleks- och krigsgudinna, motsv. Venus Ninlil – den högsta gudens gemål Andra gudinnor från äldsta tid: Nammu Ĝatumdug Gula Nintu, Ninma ḫ, Aruru (blir i rikspanteon varianter på Nin ḫ ursaĝ) Ereškigal (dödsrikets härskarinna) Nisaba (skrivarväsendets gudinna) 8

9 R ELATIONEN MELLAN MYT OCH SAMHÄLLE Myter handlar om samhället – vad annars skulle de handla om? (Paul Ricoeur, Bruce Lincoln) Relationen mellan myt och samhälle är inte 1:1, exempel:  Inanna framställs som en krigsgudinna trots att kvinnor inte krigade  Nin ḫ ursaĝ framställs som en av de viktigaste medlemmarna i gudarnas rådsförsamling trots att den hos människorna bestod av män  Ninlil framställs i en ”matriarkal” kontext trots att det mesopotamiska samhället var patriarkalt 9

10 G UDINNORNAS MAKT : N IN Ḫ URSAĜ Arurus epitet nin 9 gal d en-líl-lá (Sum.) “Enlils äldre/stora syster” Nin ḫ ursaĝs epitet ama diĝir-re(-e)-ne “gudarnas mamma” Nintu/Nin ḫ ursaĝs make Šulpaea är en mindre betydande gud Nin ḫ ursaĝ legitimerar kungen som hans barnmorska, amma och föderska Hon föder kungar och furstar på tronen 10

11 G UDINNORNAS MAKT : I NANNA Var Inanna ursprungligen en modergudinna?  d AMA. d INANNA – amalu, “gudinna” - *ama-lú(-k) “en persons mamma” (?)  Det finns belägg för att Inanna har epitetet ama, “mamma”  Inanna förekommer som assistent i en förlossningsbesvärjelse Inannas make Dumuzi är sekundär i relation till sin fru Inanna kallas um-ma ”gammal/erfaren kvinna” Hon legitimerar kungens våld Hon utövar våld för kungens räkning Hon påminner om de rasande hinduiska gudinnor som man har visat utövar sin makt för de manliga gudarnas syften (Hellman 1998) 11

12 G UDINNORNAS MAKT : N INLIL Piotr Steinkeller: “ d NIN.LÍL was but a female reflection of Enlil”; “Ninlil is an artificial creation, which was superimposed on the cult of Nin ḫ ursaĝ, the goddess of Tumal and mother of Ninurta” (1999: 114, fn. 36) 12

13 G UDINNORNAS MAKT : N INLIL Ninlils mamma kallas um-ma ”gammal/erfaren kvinna” samt bur-šu-um ”matriark” När Ninlil var liten sög hon ”på hennes [mammans] bröst som var fulla med god mjölk”. Detta är ett kungligt litterärt tema Enlil vill gifta sig med den unga Ninlil, och förhandlar då med hennes mamma Gudomars namn som börjar med nin- är äldre än de som börjar med en-. (nin = härskarinna/syster) Ninlil härskar vid Enlils sida: hon är drottning i panteon  Det sägs i ett par texter att hon har samma rang som Enlil  Hon rådgör och diskuterar med sin man  Hon och Enlil representerar landet vid banketter  Härskare från andra länder visar henne hedersbetygelser, precis som man gör inför kungar 13

14 K VINNORNAS STATUS OCH FÖRÄNDRING ÖVER TID : DROTTNINGAR Urs ”kungliga” gravar: drottning Puabi  Extra rik grav (c f.v.t.) Drottningarna i Lagaš: och (omkring 2350 f.v.t.)  Baranamtara: egen lantegendom, administrerade Baus tempel, politiskt, ekonomiskt och religiöst aktiv  Šagšag: administrerade stor lantegendom (Baus tempel), ekonomiskt och religiöst aktiv Gammalakkadisk period:  Drottningen ägde egendomar och hennes betjänt var en av rikets mäktigaste män 14

15 K VINNORNAS STATUS OCH FÖRÄNDRING ÖVER TID : DROTTNINGAR Ur III-dynastin (c f.v.t.): drottningarna hade inte egna omfattande hushåll; mark och egendom hörde till kungadömet med kungen i toppen. Drottningarna fortsatte att vara aktiva inom ekonomi och religion Gammalbabylonisk tid (c f.v.t.):  Kungariket Mari: drottningen fungerade som kungens ställföreträdare när han var på krigståg  Hennes makt utgick ifrån hennes relation till kungen 15

16 K VINNORNAS STATUS OCH FÖRÄNDRING ÖVER TID : P RÄSTINNOR En-prästinnan:  Kungens dotter var ofta en-prästinna i Ur  De sågs som gemål till den gudom de tjänade  De fick aldrig lämna sin tempelbostad  Exempel: En ḫ eduanna – användes politiskt av sin far kung Sargon Nadītum-prästinnan:  Föregångare: sum. lukur – en och en, var ofta syster till stadsfursten under ED IIIb, kunde gifta sig och få barn  Levde i kloster tillsammans med flera andra nadītum- prästinnor, levde i celibat  Kom från samhällets övre skikt  Var verksamma med att be förbön för sina anhöriga  Hade viss ekonomisk självständighet, hade rätt att ärva sin far 16

17 K VINNORNAS STATUS OCH FÖRÄNDRING ÖVER TID : P RÄSTINNOR Qadištum-prästinnan:  Föregångare: sum. nu-gig, användes som titel på t.ex. Inanna och Ninma ḫ, kung Mesanepada kallades dam nu- gig, ”nu-gigs gemål”  Hade till skillnad från andra kvinnor rätt att ärva sin far  Kunde gifta sig och få barn eller leva ensam och adoptera barn  Ses ofta som amma och ibland i sällskap med barnmorska i texterna  qadištum-prästinnan hade inte så stora tillgångar 17

18 K VINNORNAS STATUS OCH FÖRÄNDRING ÖVER TID : ARBETANDE KVINNOR I för- och protohistoriskt bildmaterial: kvinnor arbetar i trädgårdar och med krukmakeri – förekommer inte i textkällor Arbetande kvinnor har i regel manliga övervakare I de äldsta källorna har barnmorskor hög status – får höga ransoner vid palatset Textilarbeterskor – låga löner Fler män än kvinnor i ransonlistorna > troligen fanns männens fruar utanför tempel och palats 18

19 S LUTSATSER Gudinnorna skulle delvis kunna avspegla ett förpatriarkalt samhälle där kvinnan har en starkare ställning än mannen Gudinnorna är samtidigt inordnade i kungens/patriarkatets syften Drottningarna tycks ha fått minskad personlig ekonomisk makt över tid En-prästinnan hade hög status, men användes för sin fars syften Nadītum-prästinnan hade viss ekonomisk självständighet, men användes för sin fars/familjs syften 19

20 S LUTSATSER Qadištum-prästinnan hade lägre status än sin sumeriska föregångare nu-gig. Hade vissa ekonomiska möjligheter som vanligtvis bara män hade Vanliga, arbetande kvinnor tycks ha fått mer stereotypa arbeten över tid, de var underordnade manliga övervakare och de hade lägre lön än män 20

21 R EFERENSER, URVAL Asher-Greve, Julia M Frauen in altsumerischer Zeit, Malibu: Undena Publications. Hellman, Eva Hinduiska gudinnor och kvinnor: en introduktion, Nora: Bokförlaget Nya Doxa. Krebernik, Manfred “Ninlil”, Reallexikon der Assyriologie 9, Lerner, Gerda The Creation of Patriarchy, New York, Oxford: Oxford University Press. Lincoln, Bruce Theorizing Myth: Narrative, Ideology, and Scholarship, Chicago och London: The University of Chicago Press. Renger, J “Untersuchungen zum Priestertum der altbabylonischer Zeit. 2. Teil (Schluss)”, Zeitschrift für Assyriologie 59, Ricoeur, Paul “Qu’est-ce qu’un texte?”, id. Du texte de l’action Essais d’herméneutique II, Paris: Éditions du Seuil, Steinkeller, Piotr “On Rulers, Priests and Sacred Marriage: Tracing the Evolution of Early Sumerian Kingship”, Kazuko Watanabe (ed.), Priests and Officials in the Ancient Near East, Colloquium Mitaka, 1996, Heidelberg: Universitätsverlag C. Winter,


Ladda ner ppt "K VINNOR OCH GUDINNOR PÅ GRÄNSEN TILL DEN ÄLDSTA FÖRHISTORIEN SUMERISKA KVINNORS MÖJLIGHET TILL MAKTUTÖVANDE Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser