Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

JASON XIV: Från Kust till Hav Klass 9a SjuntorpskolanVt-2003.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "JASON XIV: Från Kust till Hav Klass 9a SjuntorpskolanVt-2003."— Presentationens avskrift:

1 JASON XIV: Från Kust till Hav Klass 9a SjuntorpskolanVt-2003

2 JASON-resa vt-03 • Aktiviteter –Besök på Vitlycke –Besök på Ursholmen –Besök på Koster • Naturvetenskap i marin miljö –Besök på Tjärnö Marinbiologiska station –Exkursion på Saltö –Lektioner om havet och knubbsälen

3 Bronsålder • På Vitlycke fick vi se hällristningarna • Här berättas om män och kvinnor, om seder och bruk • Att fisket alltid varit viktigt för människorna längs kusten framgår även här • Människan har alltid haft behov av att kommunicera och berätta om sitt liv • Ett besök i bronsåldersbyn och en titt på husens inredning och konstruktion var intressant Bilderna lånade från:

4 Nutid • Vi passerar Tanum Teleport på vägen… • 3000 år genom historien

5 Inkvartering på Daftö

6 Förberedelser för sälsafari • En lektion om knubbsälen • Eleverna får som uppgift att förbereda en lektion om knubbsälen för en åk 4 • Samling och båtfärd mot Ursholmen

7 Lektion i lärarstugan

8 Samling, vädret kunde varit bättre…

9 Sälsafari

10 Sälsafari – med säker skeppare

11 Sälsafari En nöjd lärareMusselodlingar

12 Sälsafari En svärmorsdröm?

13 Sälsafari Det är inte målet utan resan – Karin Boye

14 Ursholmen – ett strandhugg i sälars sällskap Fyrvaktarstugorna

15 Ursholmen När vi anländer Ursholmen blåser det kuling och det regnar. Vi stannar kanske 30 min på ön. Att leva ett helt liv härute känns mycket avlägset. Man inser att miljön påverkade människorna starkt. Människans behov av teknik och kommunikation gestaltas här av fyren som leder fartygen rätt.

16 Ursholmen Sveriges västligaste fyrplats flyttades fyrarna till Ursholmen från Högen på Nordkoster. Då uppfördes också tre bostadshus till fyrpersonalen. Ända fram till 1965 bodde personalen som vaktade fyrarna på ön tillsammans med sina familjer

17 Ursholmen Gåva till stiftelsen Ursholmen. Västkustens militärkommando En mina från kriget. En symbol för människans brinnande intresse för teknik?

18 Sälsafari En knubbsälEn knubbsäl till… Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

19 Lite fakta om knubbsälar Knubbsäl (Phoca vitulina) Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993). Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till 33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna, valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen äkta sälar (Phocidae). Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster. Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5 m och väger runt 100 kg.

20 Lite fakta om knubbsälar Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk, men födan tuggas inte som hos andra rovdjur. Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe. Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

21 Lite fakta om knubbsälar Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4 veckor. Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt till en början. Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

22 Lite fakta om knubbsälar Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn. Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På många ställen innebar detta att bestånden reducerades kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst. Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar. Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti) som tagit död på många av dem. Förra året decimerades beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska station har man samlat prover från döda sälar som väntar på analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov. På JASONs hemsida kan du läsa mer om sjuka sälar!

23 Åter på Daftö Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga. Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i alla fall lärarna…)

24 Dag 2: Studiebesök på Tjärnö Marinbiologiska station • TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs respektive Stockholms Universitet • Här finns ca 60 personer året runt, men man tar emot hundratals studenter varje år • Marin faunistik, morfologi och ekologi • Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers påverkan på havsmiljön, havstulpaners vidhäftningsförmåga på olika underlag etc. •

25 TMBL M/S Nereus används för undersökningar av havet.

26 TMBL I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

27 TMBL Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

28 TMBL Här ser vi en batymetrisk modell över Kosterrännan. Den blir runt 240 m djup. En poäng i sammanhanget är att vi själva gjort en liknande modell över miljön runt Channels Islands i utanför Kaliforniens kust. Eleverna förstod direkt hur modellen fungerade och vilket arbete som ligger bakom. Några kommenterade även hur ekolodet på båten visat den kraftiga djupförändringen när vi passerade över Kosterrännan på väg mot Ursholmen under vårt sälsafari.

29 TMBL Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

30 TMBL och Vattenkikaren • Lär dig mer om havet i Vattenkikaren: Rekommenderas varmt!

31 Strandexkursion på Saltö Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

32 Strandexkursion Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

33 Strandexkursion På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. platt- fiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

34 Strandexkursion Jakt på sandmask.Fångsten undersöks.

35 Strandexkursion Vattentemperaturen är runt +6 o C. Man orkar inte så länge pga av kylan, men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

36 Strandexkursion En lycklig biologilärare och hans sandmask…

37 Strandexkursion Här får vi hjälp att bestämma vilka organismer som samlats under ett par timmars arbete. Mångfalden är rik. Vi har hittat musslor, valthornssnäcka, strandsnäcka, tångräka, sandräka, tångsnälla, havs- borstmask, sandmask m.m.

38 Om havet som ekosystem Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att… … haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade kunde vatten börja kondensera. Det regnade under tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra oceaner bildades. … vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid (NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %). Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten. Det som begränsar växternas utbredning i havet är tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

39 Om havet som ekosystem … i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer. En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst från dessa växtplanktons fotosyntes. … det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där, inte växter.

40 Om havet som ekosystem … antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500 olika djurarter. … i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850 djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till 0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80. Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga sjöstjärnor.

41 Om havet som ekosystem … att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk, öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till 0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges östkust. … blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar ”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten. … i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex. bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger (t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som tränger längst ner i vattnet.

42 Om havet som ekosystem … på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter blåmusslor. … havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

43 Om havet som ekosystem … de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar. … de flesta av dessa organis- mer filtrerar havsvattnet på föda och syre.

44 Om havet som ekosystem Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut, och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk (som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i skolmatsalen.

45 Om havet som ekosystem Havsstranden får mycket näring genom att rester från tång och andra döda organismer spolas upp och göder marken. Detta gynnar strandens växter. Men även andra organismer, som t.ex. krabbor och havsborstmaskar äter detta. Dessa smådjur äts i sin tur av bl.a. strandskator och trutar. Havsstränder har därför ofta ett rikt fågelliv. Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet, grillning, kortspel och riktigt dåliga historier… En skrattmåskoloni utanför Saltö.

46 Dag 3: Cykeltur på Sydkoster Vy över Kosterarkipelagen.

47 Cykeltur på Sydkoster Äntligen lite fint väder. Bäst att passa på och sola lite på vägen. På Kosteröarna har fisket alltid varit den främsta näringen.

48 Cykeltur på Sydkoster Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd. Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

49 Cykeltur på Sydkoster Tjooohoooo….

50 Cykeltur på Sydkoster Här går det undan vill jag lova!

51 Cykeltur på Sydkoster Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

52 Cykeltur på Sydkoster En betad havstrandäng. Mums för vadarfåglar och ornitologer. Får. Ett exempel från jordbruket på Koster.

53 Cykeltur på Sydkoster Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta punkt.

54 Cykeltur på Sydkoster Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster

55 Cykeltur på Sydkoster Dags att pusta ut lite.

56 Cykeltur på Sydkoster Vi letar lunchställe. Koster är, kan man säga, stängt fortfarande. ”Postbilen” på Koster.

57 Cykeltur på Sydkoster Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands brygga för lunch i naturen.

58 Cykeltur på Sydkoster I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

59 Cykeltur på Sydkoster Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

60 Bohuskust

61 Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och Koster var vi alla lite trötta…

62

63

64

65 3 dagar i norra Bohuslän med JASON-klass • Vi har kunnat koppla övningar och laborationer i skolan till verkligheten • Vi har sett marinbiologer i arbete och fått uppleva att naturvetenskap kan vara riktigt kul • Vi har massor med erfarenheter vi kan fortsätta jobba med de sista veckorna före sommarlovet

66 Tillkännagivanden • Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF, Trollhättans kommun, hade JASON-projektet med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den fart det haft under året • Britt-Inger har stöttat oss med bärbara datorer som vi haft stor nytta av och andra resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i hennes glada uppmuntranden och ”Det klart det går – inställning”

67 Eftertext • Foto: Daniel Abrahamsson • Produktion: Fredrik Dahl & 9A • Ledare på resan: –Daniel Abrahamsson –Pia Winther –Fredrik Dahl


Ladda ner ppt "JASON XIV: Från Kust till Hav Klass 9a SjuntorpskolanVt-2003."

Liknande presentationer


Google-annonser