En snigel kommer aldrig till Paris?

En presentation över ämnet: "En snigel kommer aldrig till Paris?"— Presentationens avskrift:

1 En snigel kommer aldrig till Paris?
Ett projektarbete på Förskolan Rotvik, läsåret 2015/2016. Avdelning Poeten, barn 4-5 år.

2

3 ”Snigelprojektet” är sammanställt av pedagoger och barn på avdelning Poeten på Förskolan Rotvik.
Foton och bilder är tagna i och från verksamheten. Tryckt på Tyresö kommuns tryckeri 2016.

4 I boken använder vi oss av följande typsnitt beroende på vem som äger ordet Rubriker Fakta och information Barnens hypoteser och teorier

5 Historik Höstterminen 2015 startade med att vi pedagoger på förskolan beslutade att vi skulle arbeta med ett gemensamt tema ”Barns möten med närmiljön”. På Poeten valde vi då att starta upp med en gemensam plats ”Trädet” som ligger en liten bit från förskolan. Vägen till och från trädet kantades ofta av små sniglar och andra djur som vandrade över gångvägarna. En regnig dag promenerade en grupp Poeter i skogen och stötte på en hel del vinbärssnäckor. De började genast samla in och undersöka dem. Vi beslutade oss då för att ta med snäckorna in. Vi lät barnens intresse för snäckorna ta den plats som de behövde just då. Här är vår gemensamma resa i sniglarnas och snäckornas tecken. Vilka är vi som arbetat med projektet Sniglar/snäckor? 25 barn på avdelningen Poeten (4-5årsavdelning) på Förskolan Rotvik och 3 pedagoger har under läsåret 2015/2016 tillsammans undersökt, utforskat, laborerat och nyfiket studerat sniglarna/snäckorna. Tillsammans har vi under läsåret arbetat i mindre grupper där barnen på många olika sätt fått möjlighet att undersöka och reflektera kring hur sniglar lever, vad de äter, hur de fungerar anatomiskt och mycket, mycket mer. Genom att låta barnen arbeta med många olika material på många olika sätt har vi gett dem möjlighet att utrycka sina tankar och utveckla sina teorier enskilt och i samspel med varandra och oss pedagoger. Vi pedagoger har varit lyhörda och lyssnat in vad barnen pratat om både i de styrda projektgrupperna samt i de friare stunder som dagen erbjudit. Barnen har hela tiden haft tillgång till våra sniglar som bott på avdelningen under hela läsåret. Vetenskapligt heter våra sniglar snäckor, men vi har valt att variera detta då barnen själva benämner dem som sniglar.

6 Skalet Skalet görs i snigelmammans mage. Bebissnigeln snurrar så här vrom, vrom, vrom, som i en tvättmaskin. Den snurras av skelettbenen som finns i mammans mage. Sniglarna har skalet som ett hem. Skalet blir som ett hotell för snigeln när den reser runt. Snigeln bär sitt hem för att den inte vill flytta. Om det regnar måste snigeln kunna gömma sig, den gillar inte regn. Skalet har ett runt mönster som snurr, snurr, snurr. Förstoring Vetenskapen säger: Snigeln vilar i sitt skal när den transporteras långa sträckor. De allra flesta snäckarter har ett hus som är vridet åt höger, men det finns sällsynta fall där skalet är vänstervridet. Snäckans hus består av kalk och organiskt material. Det bildas genom att det från det yttersta lagret av inälvssäcken utsöndras material till skalets öppning. Spiralformen beror på att snäckskalet växer snabbare på ena sidan än den andra. Varför vet inte forskarna, men det kan bero på att inälvorna kan packas tätare.

7 Ögonen Snigeln kan ta fram ögonen och titta noga ”Ah det är sallad”. Ögonen är ofta ute, men om vi petar så åker de in. De åker in när de blir rädda och det blir de när vi petar på dem. När snigeln äter så letar ögonen efter faror som till exempel flugor. Ögonen åker in och ut. De bara gör så hela tiden, för de blir lite rädda för oss människor. De behöver inte göra så om inte vi är där. Ögonen inne Ett öga ute Båda ögonen är ute Vetenskapen säger: Snigeln har fyra tentakler. Snigelns ögon är placerade på toppen av de övre tentaklerna. Det undre paret använder den för att känna var den går, som en blind person med blindkäpp.

8 ”Sniglar äter bara det vita i pappret och lämnar det genomskinliga”
Mat Under året har barnen undersökt vad sniglarna äter. De har bjudit på många olika saker som potatis, växter, morot, matvete, pasta, smörgås, sallad och så vidare, men vilken mat gillar de? Sniglar gillar banan, det luktar skitäckligt. De äter potatis. De tycker inte om smörgåsar, de blir bara gamla. Sallad och gräs ute i naturen, då står de på stenen och äter. Sniglar äter inte färgat papper, bara vitt. De gick inte ens på det blåa pappret. Sniglar äter rött och grönt äpple. De gillar inte päron för smaken är inte bra för snigeln. Sniglar gillar mest sött och potatis, och papper såklart. Sniglar kan äta människor. ”Sniglar äter bara det vita i pappret och lämnar det genomskinliga” Vetenskapen säger: Sniglar är polyfaga, det vill säga de äter ett stort antal växtslag från frö till växande plantor till halvförmultnade växtrester samt döda djur.

9 Små sniglar har inga tänder, de gapar och böjer sig till maten
Små sniglar har inga tänder, de gapar och böjer sig till maten. När den kryper runt så suger den i sig saften i maten, därför blir bara det torra kvar av bananen. Den tar in maten i kinderna och så smälter den. De stora biter i maten, det ser ut som bubblor. Jag tyckte bubblorna såg ut som tänder. Tänderna är lite mjukhårda. Först slemmar snigeln på maten, sen skrapar den loss maten med slemtänderna. Om de inte slemmar på maten så fastnar den inte på tänderna och då blir de inte mätta. Hur äter sniglar? Vetenskapen säger: Snigeln raspar i sig maten med sin tunga där tänderna sitter.

10 Slem ”En snigel kommer aldrig till Paris”
Utan slem skulle snigeln inte ta sig fram. Den sniglar sig fram med slemmet. Utan slem skulle den inte kunna klättra eller vara upp och ner. Om sniglar är upp och ner så trycks slemmet mot trädet och så gungar de fram och tillbaka. Om sniglarna inte skulle ha slemmet så skulle de ramla. De skulle också vara turbosnabba och då skulle skalet ramla av. Sniglarna myser i sitt slem, de gillar slem men det gör inte vi. ”En snigel kommer aldrig till Paris” Sniglar är så långsamma på grund av slemmet. En snigel tar sig aldrig till Paris, för de har väl inga flygplan eller båtar. Men slemmet har luft i sig och då flyter snigeln. Då behöver det komma en stor båt och göra vågor. Det skulle ta ett och ett halvt år. Vetenskapen säger: Snäckans slem gör att den kan förflyttas långa avstånd. Slemmet gör att den aldrig ramlar, inte ens när den ligger instoppad i sitt skal och tar en tupplur. Slemmet produceras i fotens körtlar. Den behöver mycket vatten för att producera slemmet. Det är en pump inne i snigeln som gör slemmet av vatten och så kommer det ut ur skalet och gör snigeln slemmig. Ja, snigeln tar in vatten och *plupp* slem. Sniglar har inget blod, de har slemblod. När de äter så använder de slemmet. De gör slem på maten. Då kan de skrapa loss med de mjukhårda tänderna.

11 Slemmet skyddar snigeln, de är ju jätteslemmiga
Slemmet skyddar snigeln, de är ju jätteslemmiga. Det kanske är för att vi inte ska ta dem. Sniglar klättrar på varandra och slemmar. De duschar varandra, då vill de vara ifred. Snigeln sprutar slem efter sig för att göra rent på marken och ta bort all smuts. Sniglar kan bära varandra. Då tar den i så här aaaahhhhh. Om det kommer en tredje kompis då blir den trött. Vetenskapen säger: Snigeln har slemmet för att hålla sig ren, skydda sig mot skadliga bakterier och läka sina sår. Dessutom skyddar den sig mot rovdjur då slemmet smakar bittert.

12 Rörelse Snigeln rör sig med hjälp av slemmet. Den gör rörelsen under.

13 Intressen ”Titta en discosnigel”
Sniglarna bygger en radio av slem, den låter liksom *slemslemslem*. Ja de låter SssSSSssss och ssss. Musik gör så att sniglarna blir glada i skalet. Musiken ser ut som prickar, de stora låter S och de små låter sss. Så här ser det ut för oss människor. ”Titta en discosnigel” En snigel som gör musik med slemradion och en snigel som skapar musik med slemskum.

14 Under arbetets gång har utforskande och medforskande varit två viktiga länkar. Utöver detta har reflekterande tagit stor plats. Barnen har tillsammans vid varje projekttillfälle reflekterat i mindre grupper över vad de arbetat med. Vi har även haft gemensam reflektion i storgrupp där barnen delgivit varandra sina hypoteser. Genom att låta barnen återge för varandra har de haft chans att stärka sina hypoteser och även skapat nya med hjälp av tankar från sina vänner. Vi pedagoger har ständigt varit närvarande och fångat upp de tankar vi hört både i de planerade grupperna men också i de fria aktiviteterna där barnen samtalar och leker om det vi gjort. Utifrån det barnen sagt har vi pedagoger reflekterat och gjort aktiva val i arbetets gång. Vi har tillsammans med vår pedagogiska ledare och chef letat fakta och fyllt på oss själva med kunskap i ämnen som dykt upp. I sammanställandet av projektet har barnen aktivt deltagit och tagit fram den fakta som de ansett varit viktig. Samspelet mellan pedagoger och barn har gjort denna bok möjlig!

15 Nyfikenhet, medforskande, utforskande, gemenskap, kompetenta barn, meningsfullhet, kooperativt lärande, delaktighet, glädje, undersökande, reflekterande

16 Vi som har arbetat med projektet är: Förskollärare: Malin Ljungberg
Barnskötare: Malin Zand Barnskötare: Anna Johansson Pedagogisk ledare/förskolechef: Ulrika Månsson Barnen på avdelning Poeten: Vidar, Felix, Paul, Alicia, Astrid, Dante, Neo, Henry, Moa, April, Lia, Anton, Svante, Olivia, Alvar, Alma, Loke, Linus, Ludvig, Alice, Leila, Emil, Wilhelm, Alecsander och Erik. Referenser