Etnicitet och specialpedagogik: Overepresentation i särskolor eller i särskiljande utbildningsformer.

En presentation över ämnet: "Etnicitet och specialpedagogik: Overepresentation i särskolor eller i särskiljande utbildningsformer."— Presentationens avskrift:

1 Etnicitet och specialpedagogik: Overepresentation i särskolor eller i särskiljande utbildningsformer

2 Group Based Inequalities in Scholastic Achievement IQ och Testing (diagnoser, tester, standardiserad bedömning och utrednings material/procedure, prov mm) What difference does difference make? Allmänt intresseområde – förmåga att tänka, kultur och aktiviteter, begåvning, det naturliga kontra det fostrade, varför många subkulturer och ekonomiskt marginella grupper leder till problemet förståndshandikapp som inte står i någon som helst proportion till sitt antal;

3 Litterature: (1) ”Disproportionality in special education: The European Experience” Girma Berhanu & Alan Dyson (20011) accepted for publication in Encyclopedia of Diversity in Education. (2) Disproportionality in European Special Education: Who is over-represented and why? (Pågående forskning) (Luciak, Mikael; Berhanu, Girma & Dyson, Alan) (To be published in European Journal of Special needs Education) (3) Berhanu, G. (2008). Ethnic minority pupils in Swedish Schools: Some trends in over- representation of minority pupils in special educational programmes. In International Journal of Special Education, Vol. 23 No.3, 2008, pp. 17-29. (3) (4) Berhanu, G. (2011). Even in Sweden Excluding the Included: Some reflections on the consequences of new policies on educational processes and outcomes, and equity in education. In International Journal of Special Education, Vol. 25 No.3, 2010, pp. 148-159.

4 (1)Vilken utsträckning ses språkproblem som svårigheter i lärande; (2) Hur utreds/bedöms förmågor och behov hos elever med utländsk bakgrund; (3) Hur ska man stötta lärare och familjer på bästa sätt.

5 ● En del lokala och nationella forskningsarbeten visar på en ovanligt stor del elever med utländsk bakgrund inom specialpedagogisk undervisning. Internationella studier bekräftar samma trend, att ”invandrar – och minoritetsgrupper oproportionerligt ofta slussas in i specialundervisnings institutioner”(OECD, 2007, s. 156). ● Mer data måste samlas in och mer forskning behövs för att undersöka den tydliga snedfördelningen av elever med utländsk bakgrund i specialpedagogisk undervisning. Huvudmålet måste vara att få mer bevis för den signifikanta snedfördelningen av elever i behov av särskilt stöd och med utländsk bakgrund i specialundervisning.

6 Etnicitet som begrepp Etnicitet som begrepp Etnicitet, en sociobiologisk konstruktion, är fortfarande sammanblandade med klass, historia och fysiska drag, begreppsmässigt och i praktiken (Dominquez, 1986). Här förstås etnicitet som en kategori som inbegriper kontrasterande typer av kultur delade med grupper som skiljer sig åt med hänsyn till historia, språk, övertygelser, fysisk genotyp eller andra socialt dithörande drag. Här är etnicitet också betraktad som en utvecklingsprocess eller som ett karaktärsdrag utmed en serie snarare än en förstelnad eller dikotom kategori, som man antingen har eller inte har.

7 France: …………This underachievement at key stage 3 is not specifically due to being foreign or from an immigrant family. In deed, it disappears when the analysis allows for the influence of social and family characteristics. (Vallet & Caille, 1995, Ministry of Education statistics department, 1995 Britain: A review of research carried out for the Office for Standards in education (OFSTED): The data suggest that even when controlling for social class, there remain significant inequalities of attainment between different ethnic groups. (…) ethnic inequalities persist even when class differences are taken into account. (Gilbourn & Mirza, 2002: 20-21). In other words, according to these British researchers social class only accounts for part of educational inequality. The rest is explained by ethnic belonging (the causal effect being attributed by institutional factors, not to any intrinsic ethnic characteristics. Sweden: Elever med utländsk bakgrund har som en grupp sämre skolresultat än svenska elever. Men om man väger in elevernas socioekonomiska bakgrund försvinner mycket av skillnaderna i betygsresultat. Skolverket (2004). Elever med utländsk bakgrund. Dnr 75 – 2004: 545

8 Det finns ca tre vägar att karakterisera sambanden mellan kultur, etnicitet och undervisningsresultat: (1)sociobiologiskt betingat (2)socio-ekonomisk status (3)sociokulturellt inkluderande historia och studium av den dynamik som skapar etnicitet:

9 Causal theories of Disproportionality: Causal theories of Disproportionality: (1) Bias in eligibility process (Bias in the referral process and subjective professional practices) (2) Physiological differences (physical deficits of minority children) (3) socioeconomic disadvantages (4) Educational and social inequalities (see Coutinho, Oswald, & Best, 2002)

10 Några allmänt förekommande faktorer som har att göra med överrepresenteringen av minoritets- och immigrantgrupper i specialundervisning (baserade på erfarenheter i USA). OMFATTNING: Den allra senaste forskningen visar att ”minoritetselever” i godtycklig stat är väsentligen mindre förväntad att bli överrepresenterad i hårda kategorier (hårda handikapp som blindhet och dövhet) Senaste rapport om medborgerliga rättigheter från utbildningsdepartementet i USA (2000) avslöjade att svarta barn utgör 17 % av hela skolbeståndet och att 33 % av dessa barn påstods vara förståndshandikappade min litteraturöversikt (både statistisk och kvalitativ analys) i USA och några europeiska länder visar att rasistiska, etniska och skillnader relaterade till kön vad gäller överrepresentation har att göra med många komplicerade och samverkande faktorer inklusive:

11 ● omedvetna fördomar (skevhet) hos skolmyndigheter; ● stora resursorättvisor som har att göra med etnisk- och klasstillhörighet; ● Omotiverad tilltro till IQ och andra värderingsinstrument/ utrednings procedur och skevhet i test innehåll ● Utbildares olämpliga svar på pressen på höga testinsatser; ● En obetydlig grad av etnisk/rasskillnad vid medicinskt diagnosticerade handikapp jämfört med subjektiva kognitiva handikapp; ● Beslutsfattning på samhällelig nivå, skolpolitik, metoder och klasslärares beslut

12 ● Subjektiv beslutsfattning smyger sig in i alla delar av utrednings/ utvärderingsprocessen. I detta ingår vem man testar, vilket test man använder, när man väljer att använda alternativa test, hur man tolkar elevernas svar och vilken vikt man tillägnar resultat från specialtest. ● Maktförhållanden mellan skolmyndigheter och minoritetsföräldrar ● Dåligt utbildade lärare/ obehöriga lärare som är i oproportionerlig grad anställda i minoritetsskolor och som använder specialundervisning (specialpedagogik) som ett disciplinärt instrument; ● Övertygelse om minoritetsgruppers elever med en annan etnisk bakgrund underlägsenhet och låga förväntningar som ledsagar dessa övertygelser;

13 ● Kulturell okänslighet ● ”Rädsla” och missförstånd vad gäller minoriteter grupper ● Överfulla skolor och klassrum som på ett oproportionerligt sätt är belägna i skoldistrikt med en hög procent minoritetselever

14 Sverige: (Vissa likheter med ovanstående). ● Både den officiella rapporten och flertalet andra studier har indikerat att budgetnedskärningar kan vara en starkt bidragande orsak till en generell ökning av elever som placeras i särskolor. (marknadiseringen kan också vara en aspekt) ● Ökningstakten i antalet elever som placeras inom särskolan innefattar även ”svenska” elever och svenska etniska minoriteter. ● Magnus Tideman påminner oss om att de ständigt återkommande budgetåtstramningar som Sverige genomgått de senaste 15-20 åren har minskat toleransen för olikheter och mångfald.

15 ● I allmänhet finns det lokalt tillämpade utvärderingssystem som bygger på synnerligen tveksamma kategoriseringar och rubriceringar. ● En färsk rapport pekar bland annat på att olämpliga bedömningar, felklassifikationer och motsägelsefulla tillvägagångssätt påverkar placeringsbeslut (Rosenqvist, 2007, 2009; Dagens Nyheter, 2007). ● Den höga pressen för skolorna att redovisa bra resultat gör att skolorna placerar de avvikande eleverna i särskiljande undervisningsformer. ● Elevernas resultat i de särskilda undervisningsgrupperna redovisas oftast inte då skolorna redovisar de nationella proven.

16 ● Med all sannolikhet påverkar detta skolans resultat utåt men kan även vara en orsak till varför särskilda undervisningsgrupper bildas. ● I den öppna agendan ska elever som av olika anledningar inte klarar målen få adekvat undervisning i någon särskild utbildningsform som bäst passar deras förmåga, medan i den dolda agendan eliminerar man risken att dessa elever utgör ett hinder för övriga elever samt skolans popularitet ● En decentraliseringsprocess ägde rum på 90-talet.

17 Å andra sidan finns det personer som hävdar att ökningen av ”specialpedagogiska placeringar” är ett tecken på att placeringar i specialklasser och i särskolor beror på en avdramatisering grundad på att ordinarie skolor och särskolor sorterar under samma skolorganisation. Därför beror ökningen mer på närmare samarbetsförhållanden mellan dessa enheter än motsättningar mellan dem. (?) Min rapport analys tyder på att ”skolstrukturen” snarare skapar specialpedagogiska behov än tar hänsyn till variationer eller elevernas olikheter.

18 (Å ena sidan är alla elever likvärdiga och har full rätt att delta i och forma gemenskapen. Å andra sidan ska alla elever uppnå samma mål på samma tid för att klara kravnivåerna och få godkända betyg. Hur ska elevers olikheter värdesättas samtidigt som de alla ska nå upp till samma mål med samma tid till förfogande? Denna målsättning är inte enkel att förena med praktikens villkor i den oerhört komplexa verksamhet som skolan utgör). Familjerna hyser enorm respekt för skolmyndigheterna och de varken argumenterar med eller konfronterar skolledarna. Många av föräldrarna har låg skolutbildning och begränsade erfarenheter om hur man skall uppträda mot myndigheterna. De litar i allmänhet på de åtgärder som leder till beslut om placering. Skolan framhåller för dem vad som är bra för deras barn och föräldrarna accepterar utan att fråga. De föräldrar som intervjuades kände inte till konsekvenserna av specialpedagogiska placeringar och vad dessa hade för innebörd för framtiden

19 Bristen på holistiska, kontextuella och ekologiska perspektiv visar sig på grund av att åtgärderna att skicka dessa barn till särskolor utgår från att det uteslutande handlar om att lösa elevens kognitiva, emotionella och patologiska problem. Enligt Bel Habib (2001), som använde en kvantitativ metod för att peka ut storleken på problemet med överrepresentation, visade det sig att majoriteten av ”svenska elever” i särskolan har synbara, medicinskt betingade eller konkreta funktionshinder. Minoritetselever som är placerade inom dessa skolverksamheter har däremot kategoriserats i diffusa, vaga, symtombaserade och pedagogiskt relaterade såsom koncentrations- och beteendeproblem, tal- och språksvårigheter, ospecificerad ”svag begåvning” eller utvecklingsstörning. Vidare är minoritetselever inte diagnosticerade i samma utsträckning som ”svenska” elever. Oftast har de genomgått ett enstaka test, som ligger till grund för eller används som argument för deras särskoleplacering (Hahne Lundström i SOU 2003:35).

20 Det är uppenbart att de undersökningar som i allmänhet görs i Sverige inte är tillräckligt specifikt riktade på att undersöka frågor som har att göra med avsiktligt diskriminerande handlingar som beror på uppenbart diskriminerande politik och praktik. En svensk undersökning gjord av Sonnander m fl (1993) visade hur barn som inte var diagnosticerade och rubricerade hade klarat både skola och arbetsliv mycket bättre än studerande på liknande begåvningsnivå men som ansågs behöva specialstöd. En fråga är därför varför särskolor skulle finnas över huvud taget, om detta verkligen är sant. Även om det behövs mer forskning finns redan trovärdiga indikationer på att dessa skolor och andra specialpedagogiska arrangemang gör mer skada än nytta.

21 Exkludering, avskiljning och särbehandling, som varit (och kanske är) det normala i det rådande, kategoriserande (kategoriska) tänkandet inom den specialpedagogiska praktiken är ofta kritiserade, inte enbart utifrån demokratiska och sociala rättvisesynpunkter utan också utifrån att detta tänkande missgynnar den exkluderade elevens kognitiva, sociala och emotionella utveckling (se t.ex. Emanuelsson, 1998; Emanuelsson m.fl. 2005; Sonnander & Emanuelsson, 1993).

22 Vad kan vi göra? Några förslag! Framtida studier i Sverige borde systematiskt utvärdera följande problemområden: Finns ett eller flera mönster? Hur är detta kretslopp igångsatt och hur kan det stoppas? Vad ligger verkligen till grund för de studerandes behov?

23 Vilka kriterier finns för remittering och specialpedagogiska placeringar? Vilken roll spelar föräldrarna eller den kulturella rollen i denna process och hur uppfattar föräldrar sitt ansvar? Lika viktiga är snarare sådana frågor som kan leda till lösningar än att bara identifiera problemen. (The rule of thumb is that a group is considered overrepresented if their enrolment in special education is equal to or greater than 10% of their proportion in general education)