Att mäta och väga. Precis som med värme är vi människor bra på att e om något är större eller mindre än något annat. Men vi är inte så bra på att avgöra.

En presentation över ämnet: "Att mäta och väga. Precis som med värme är vi människor bra på att e om något är större eller mindre än något annat. Men vi är inte så bra på att avgöra."— Presentationens avskrift:

1 Att mäta och väga. Precis som med värme är vi människor bra på att e om något är större eller mindre än något annat. Men vi är inte så bra på att avgöra exakt hur stort något är. För att kunna göra sådana enkla saker som att handla i affären behöver vi kunna veta exakt hur långt, stort eller kanske tungt något är.

2 Hur gjorde man förr i tiden? Förr i tiden använde vi mått som var baserade på vår kropp och på de redskap vi hade då. Problemet med det systemet är att allas kroppar är olika och att de redskap man hade, som t.ex. en kopp, var olika stora.

3 Längd Längd mätte man i de olika enheterna: Famn Aln Tum Fot

4 Volym Volymen mätte man med enheter som Kopp Kanna Tunna Stop

5 Vikt Hur mycket något vägde mätte man i Skålpund Lod

6 Metersystemet Infördes under 1700-talet. Fransmännen beslutade exakt hur lång en meter skulle vara. Man använde sig av standardmått, arkivmeter. Man bestämde också enheterna för volym och vikt.

7 I Sverige infördes metersystemet år 1875. Under 1900-talet har i stort sett alla världens länder infört metersystemet. Undantaget är USA.

8 Betyder Système International d'Unites, eller det internationella systemet. Det är ett enhetssystem för längd, area, volym, massa, tid och hastighet. SI-systemet.

9 StorhetEnhetFörkortning Längdmeterm Areakvadratmeterm 2 Volymkubikmeterm 3 Massakilogramkg Tidsekunds Hastighetmeter/sekundm/s

10 Allting man kan mäta kallar vi för storheter. Prefix är ett sätt att förenkla hanteringen av storheter. Några vanliga prefix är: Giga, en miljard G Mega, en miljon M Kilo, tusen k Deci, en tiondel d Centi, en hunradel c Milli, en tusendel m