Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att gå i dialog med sin text Akademiskt skrivande SPP 610 2015-11-20 Marianne Molander Beyer.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att gå i dialog med sin text Akademiskt skrivande SPP 610 2015-11-20 Marianne Molander Beyer."— Presentationens avskrift:

1 Att gå i dialog med sin text Akademiskt skrivande SPP Marianne Molander Beyer

2 Skrivandet: en viktig lärstrategi gynnar kunskapsutveckling och kunskapskonstruktion synliggör lärande initierar ett dialogiskt samspel mellan: språk – tänkande avsändare ( författare) – text- mottagare mellan - mottagare författare - granskare

3 Två typer av skrivande: Tankeskrivande (informellt, utforskande för att få fram idéer, komma vidare) Presentationsskrivandet (för att kommunicera och presentera för läsaren)

4 Grundelement i facklitterärt skrivande vara analytisk vara kritisk logiskt strukturera och utveckla en central problemställning utveckla en argumentation underbygga argument foga samman teori och empiri dra slutsatser

5 Forts.grundelement använda korrekt terminologi använda primärkällor använda citat dokumentera källor tolka material uttrycka egna ståndpunkter och motivera dem

6 Vetenskaplig text Det vetenskapliga sättet att skriva är anpassat för att bygga upp en argumentation som stödjer de egna forskningsresultaten. Det är viktigt att i argumentationen integrera andras forskning i det egna resonemanget. Vetenskapligt arbete är aldrig fristående utan bygger på arbeten av tidigare forskare.

7 Den vetenskapliga texten kännetecknas av Kritiserbarhet Kontrollerbarhet Kommunicerbarhet

8 Erfarna fackskribenter (enl. forskningsprojekt i Trondheim) Skriver under hela forskningsprocessen Vet att mycket av vad de skriver inte kommer att finnas kvar i slutprodukten Har en plan men är medvetna om att den kan revideras Börjar skriva utan att bry sig om form Vet att nya insikter kommer under skrivandet Ber om feedback

9 Man lär sig skriva genom att delta i samtal att läsa och skriva att ha kunskap om texters uppbyggnad och om genrer att förfoga över en repertoar av olika skrivstrategier appropriation att samarbeta med andra och få feedback att bli medveten om sig själv som skribent att känna till skrivprocessen

10 Linda Flower och John R. Hayes: ”En text organiseras från högre globala nivåer till lägre lokala textnivåer”. Medvetenhet om syfte, mottagare, sociala och kulturella ramar liksom om genrer Idé- och innehållsutveckling Uppbyggnad av text, dess struktur Insikter om hur en text fogas samman Meningsbyggnad och syntax Ordval Skiljetecken

11 Processorienterad skrivundervisning: syftar till att hjälpa studenten med varje steg i skrivprocessen

12 Arbetsfaser Idéfasen Läsning och orientering om källor ev mindmap Första utkastet ; Arbete med utkastet Feedback Omarbetning

13 Faser i skrivprocessen : Generera idéer (flödesskrivning, tankekarta) Skriva ett första utkast (Koncentration på innehåll. Allt är tillåtet!) Primärkällor! Ta emot respons på egen text från kamrat och ge respons på kamraters texter (Vad är bra i texten? Inga detaljer. Anteckna!) Bearbeta texter: 1. innehåll (lägg till, stryk, ändra, stycke för stycke) 2. språk ( först själv, sedan med hjälp av kamrat ) Skriva slutversion

14 Kamratrespons 1. Skribenten får först själv ställa frågor och be om hjälp. 2. Kamraten ser övergripande på texten. 3. Kamraten får fundera över innehåll: a) Vad är det mest positiva, det mest övertygande, det mest intressanta i texten? b) Är något oklart? Vad kan göras tydligare? Ge konkreta exempel! c) Förslag på strykningar, tillägg, disposition.

15 forts. respons 3. Synpunktur på utfomning, struktur, disposition ( inledning, huvudtes, styckeindelning, avslutning, sammanhang) 4. Språkliga aspekter (Synpunkter på ordval, interpunktion, stilnivå, språknivå.) Textbindning? Sammanhangssignaler?

16 Fyra nivåer för omarbetning av texter enl. Olga Dysthe 1. Innehåll: Vad är textens idé, fokus, huvudargument Hur kan man förtydliga det? 2. Form Är indelningen logisk med tanke på vad du vill få fram? Är styckena utformade på ett logiskt sammanhängande sätt? 3. Formuleringar 4. ”Rättskrivning”

17 Göran Hägg:” Skriv, skriv, skriv! Inte bara för övnings skull utan också för inspirationen är det således viktigt att skriva och skriva.” För att komma igång… Skriv om vad som helst! Associera! Börja med det lättaste! Tala med din läsare!

18 Tre grupper av studenter undersökta av Torrance m.fl Planeraren Omskrivaren Planerare och omskrivare

19 Att börja skriva A.Planeraren : en detaljerad disposition; kritikern inkopplad B. Omskrivaren : en massa text som redigeras senare; kritikern urkopplad C. Planerare och omskrivare : försöker få överblick av innehållet, ändrar efterhand, gör ständiga omskrivningar

20 Vad är en bra text?

21 Utmärkande för en bra text, enligt Kirby/Liner i Inside Out? A. Den ska ge ett intressant innehåll Röst, stämma, stämning, grundton - personlig prägel Rörelse, utveckling, tempo Distans Information –förmedla något Originalitet

22 (Forts. bra text…) B. Den ska var tekniskt skickligt utformad Känsla för läsaren – förutse läsarens behov Konkreta målande detaljer i urval Språklig rytm Form och prydlighet Det ”ytspråkliga”, mekaniska ska vara perfekt: stavning, interpunktion, etc.

23 Donald M. Murray : The Craft of revision Meaninginnehåll, budskap Audienceläsarna Orderstruktur, ordningsföljd Evidencehänvisning till källor, Är texten övertygande? Voiceröst

24 En vetenskaplig text - akademiskt skrivande Vetenskapligt språkbruk Precision: hypoteser och argument formuleras exakt och är väl underbyggda, begrepp har en väl urskiljbar betydelse och fasthålls i hela rapporten Koncentration Organisation Stilnivå? Röst?

25 Ett vetenskapligt förhållningssätt Tydligt och systematiskt redovisa argument för påståenden Strävan mot saklighet och objektivitet Att vara skeptisk och ifrågasättande Textens kommunicerbarhet måste vara god ( läsaren måste uppfatta på samma sätt som författaren menar) Begreppsdefinitioner är viktiga

26 Struktur på uppsatser och rapporter i utbildningsvetenskap Inledning och problemområde Litteraturgenomgång och teorianknytning Preciserat syfte för den egna studien Metod (diskussion av metod, urval, population, genomförande, resultatsanalys) reliabilitet, validitet, generaliserbarhet, etiska principer Resultat och analys ( av empiri) Diskussion och slutsatser

27 Forskningsprocessens moment ( obs! de olika momenten och faserna griper in i varandra och samspelar med varandra) En idé problematiseras Litteraturgenomgång Precisering av syfte Val av metod och undersökningsgrupp Insamling och rapportering Rapportering inkl. återkoppling

28 En problemställning Hjälper dig att avgränsa texten. Hjälper dig att se vad som är relevant och irrelevant, vad som behöver vidareutvecklas och komprimeras. Gör att läsningen blir mer strukturerad. Gör att texten blir lättare att disponera. Gör det lättare att dra slutsatser även utifrån referenslitteratur. Underlättar för läsaren att inrikta sig på det väsentliga.

29 Litteraturgenomgång Göra ett bra urval, som ska vara representativt för det område man arbetar med ( ”undersökningsgruppen”, empirin består av utvald litteratur som man beskriver utifrån ett visst perspektiv) Inventera, referera det aktuella kunskapsläget samt ge en tydlig översikt av området Författaren tillför en struktur och därmed ny kunskap

30 forts. Bygg in svaren i din egen text: Författarna är för/emot… De lutar sig mot rapporten… Deras starkaste argument är… De bortser från… En annan syn på problemet vore att…

31 Form Använd referenslitteraturen på ett vetenskapligt sätt då du presenterar och problematiserar situationen. Referera bara där det är relevant i ditt sammanhang.

32 Vetenskapliga argumentationssätt (varieras och begränsas till vad det egna arbetet handlar om !) Citat (presenteras, kommenteras) Parafras Referat Polemik Problematisering Analys

33 Vanliga brister i examinationsuppgiften Struktur Texten hänger inte samman. Röd tråd saknas, ”pratigt ”, brist på koncentration. Åtgärd: disposition ( marginalrubriker). Tala i inledningen om vad som skall behandlas och vilken typ av text du skriver. Vem vänder den sig till? Koncentrera texten. Stryk! ”Sammanhangsord”, ”sammanfattningsord”. Skapa broar mellan stycken

34 Skrivstrategier Koncentrera texten Organisera texten Stycken/Kärnmeningar Sambandsord

35 Ett tankeled – ett stycke! Något nytt förs in i texten (men inte helt nytt)Något nytt förs in i texten (men inte helt nytt) En ny aspekt av ämnetEn ny aspekt av ämnet Ett nytt argumentEtt nytt argument Hjälpmedel: marginalrubrikHjälpmedel: marginalrubrik m

36 Organisera texten Fungerande disposition på alla nivåerFungerande disposition på alla nivåer Tydligt språk, syftningar och sammanhangTydligt språk, syftningar och sammanhang Visa läsaren hur du lagt upp texten –Visa läsaren hur du lagt upp texten – den viktiga röda tråden den viktiga röda tråden Exempelvis med hjälp av metatext

37 Samband i ett stycke Det viktiga förstDet viktiga först - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentliga och missar det väsentligaKärnmening - sammanfattar huvudtanken i stycket - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel genom detaljer, förklaringar och exempel

38 Exempel på kärnmening (Liberg & Säljö 2010, s. 236) ”Att lära sig hantera skrift beskrivs ofta som att vi lär oss läsa och skriva. Vi lär oss känna igen bokstäver och kombinera ljud med det skrivna tecknet. Vi tränar sedan våra färdigheter både i hemmet och i skolan. Men det är viktigt för förståelsen av hur grundläggande färdigheter utvecklas att man inte ser läs- och skrivutveckling som enbart en fråga om en utveckling av tekniska färdigheter.”

39 Tydliga samband Sambandsord : Binder ihop textenBinder ihop texten Ger texten flytGer texten flyt Visar läsaren din avsiktVisar läsaren din avsikt Samband mellan stycken - metatextSamband mellan stycken - metatext

40 Sambandsord TidTid - för det första - för det andra - först, sedan, därefter, till sist - när, innan OrsakOrsak - därför att, på grund av, detta beror på att JämförelseJämförelse - som, i likhet med, på samma sätt, å ena sidan – å andra sidan å ena sidan – å andra sidan

41 Forts. sambandsord MotsatsMotsats - men, däremot, i motsats till, trots att TilläggTillägg - och, också, dessutom, vidare, ytterligare

42 Precist: - Undvik vaga uttryck som bra, mycket, lite, ange istället exakt - Klargör centrala begrepp och termer tydligt Språk

43 Referenser Visar respekt för tidigare forskning Visar respekt för idéer och resultat Synliggör källor Bygger upp din trovärdighet inför läsaren

44 Läsaren ska inte behöva gissa Vem Markera tydligt vems tankar det är X skriver menar, visar, påstår hävdar att, X fokuserar på, framhäver, observerar, har i sin undersökningar visat att Enligt X, enligt X:s undersökningar… Markera tydligt också vad som är dina tankar Detta håller jag med om. I min undersökning… Författaren X har vissa poänger i sitt resonemang… Jag ställer mig dock tveksam till X:s resonemang…

45 Devis för akademisk text : 1.Skriv vad du ska skriva om och varför! 2. Skriv det! 3. Skriv vad du skrivit om!

46 Referenser: Ask, Sofia: Hållbara texter, Liber, Dysthe, Olga, Hertzberg, Fröydis, Hoel, Torlaug Lökensgard: Skriva för att lära. Studentlitteratur, Forsberg, Camilla: Lär dina studenter skriva, Studentlitteratur, Hoel,Torlaug Lökensgard: Skriva och samtala, Lärande genom responsgrupper. Studentlitteratur,2001. Strömquist,Siv :Skrivprocessen. Studentlitteratur,2000.


Ladda ner ppt "Att gå i dialog med sin text Akademiskt skrivande SPP 610 2015-11-20 Marianne Molander Beyer."

Liknande presentationer


Google-annonser