Kotimaisten kielten tutkimuskeskus Forskningscentralen för de inhemska språken Språkets roll i lagberedningen En fallstudie Juridisk sprog i Norden Klarspråkskonferens.

En presentation över ämnet: "Kotimaisten kielten tutkimuskeskus Forskningscentralen för de inhemska språken Språkets roll i lagberedningen En fallstudie Juridisk sprog i Norden Klarspråkskonferens."— Presentationens avskrift:

1 Kotimaisten kielten tutkimuskeskus Forskningscentralen för de inhemska språken Språkets roll i lagberedningen En fallstudie Juridisk sprog i Norden Klarspråkskonferens 2011 i Reykjavik 12.10.2011 Salli Kankaanpää, Aino Piehl, Matti Räsänen

2 Bakgrund Författningsspråket kan göras mer förståeligt både för de tillämpande myndigheterna och för medborgarna. Forskningscentralen erbjöd språkvårdshjälp i ett valfritt lagberedningsprojekt på villkor att vi fick undersöka hur författningstexten tog form under processens gång. Justitieministeriet inbjöd språkvårdarna att delta i förnyandet av bostadsaktiebolagslagen.

3 Forskningsproblem När fattas de viktigaste språkliga besluten i fråga om en lagtext? På vilka grunder fattas besluten? Hurdan är dialogen mellan språkvårdare och lagberedare? Hurudan var responsen till språkvårdarnas förslag? Metoder Innehållsanalys Språklig-retorisk analys Deltagande observation

4 Tidtabell för projektet 1) En arbetsgrupp tillsattes för den första lagberedningsfasen 2004. 2) Arbetsgruppens betänkande var färdigt 2006. 3) Justitieministeriet tog kontakt med Forskningscentralen 2006. 4) En grupp för fortsatt beredning sammanträdde 2007–2008. 5) Språkvårdsarbetet utfördes i huvudsak 2008. 6) Lagtexten gick vidare till laggranskning hösten 2008. 7) Regeringen lade fram lagförslaget för riksdagen våren 2009 och riksdagen godkände det i slutet av året. 8) Lagen trädde i kraft 1.7.2010. 9) Vi undersökte språkkommentarerna i protokollen från den första fasen samt diskussionerna i gruppen för fortsatt beredning och responsen på ändringsförslagen 2009–2011.

5 Analys av protokollen från den första beredningsfasen (2004–2006) Salli Kankaanpää 1.Tar man i den första beredningsfasen ställning till lagens språk, inte bara till dess innehåll? Vilka språkliga fenomen behandlas och hur? 2.Hur medvetet diskuteras språket, och skiljer sig kommentarerna om språket från kommentarerna om innehållet? Metoder: – kvalitativ innehållsanalys av protokollen – språklig-retorisk analys av de punkter i protokollen som behandlar språket

6 Lagberedarna tar ställning både till lagens innehåll och till språket i lagen behandlar olika språkliga fenomen (bl.a. termer, andra ordvalsfrågor, strukturer som är mer omfattande än ord) bedömer uttryck och föreslår nya formuleringar kan diskutera språket mycket medvetet, ibland t.o.m. på metanivån analyserar språket med lekmannabegrepp talar ofta samtidigt om språk och innehåll.

7 Kommentarer om språket i protokollen från den första beredningsfasen Enhetliga termer: 3 § 3 momentin kohdalla mietittiin, onko oikea termi hyvä rakennustapa vai hyvä rakentamistapa. Termi tarkistetaan. När det gäller 3 § 3 mom. diskuterades om den rätta termen är hyvä rakennustapa eller hyvä rakentamistapa. Termen ska kontrolleras.

8 Kommentarer om språket i protokollen från den första beredningsfasen Klarare meningsstruktur: Työryhmä pohti sitä, voisiko lainkohdan sanamuotoa muuttaa niin, että se olisi selkeämpi ja helpommin luettava. Voisiko sanamuoto esimerkiksi olla; – –. Arbetsgruppen diskuterade om paragrafen kan göras klarare och lättare att läsa. Skulle det till exempel kunna lyda: – –?

9 Kommentarer om språket i protokollen från den första beredningsfasen Metanivån: Keskusteltiin siitä, onko seurantaryhmälle tarkoituksenmukaista esittää pykäläehdotuksia arvioitavaksi vielä tässä vaiheessa, sillä ne herättävät joka tapauksessa ihmisissä herkästi kritiikkiä, ja työryhmän käsittelyssä juuri pykälien sanamuotojen hiominen on toistaiseksi jätetty vähäisimmälle huomiolle. Diskuterades om det är ändamålsenligt att presentera paragrafförslag för uppföljningsgruppen ännu i detta skede eftersom de lätt väcker kritik och eftersom finputsningen av formuleringarna i paragraferna hittills har fått minst uppmärksamhet i arbetsgruppen.

10 Observation av lagberedarnas diskussioner om språket (2007-2008) Matti Räsänen Undersökningsmetod: deltagande observation Observationsobjekt: gruppen för fortsatt beredning Målet för undersökningen var att klarlägga 1.om gruppen behandlar lagtextens begriplighet, och i så fall vilka slags diskussioner som förs 2.hur terminologin i lagen utformas och hur den diskuteras 3.vilken roll språkvårdaren spelar i gruppen och hur hans närvaro påverkar diskussionen.

11 Resultat 1.Det talades mycket lite om begriplighet fastän målen när det gäller begriplighet i lagtext har slagits fast i många sammanhang och fastän språkvårdarna deltog i projektet just på grund av kraven på begriplighet. 2.Termarbetet är beroende av hur aktiva de ansvariga i arbetsgruppen är. Lagberedningsarbetet omfattar inte systematiskt termarbete som följer terminologiska principer, och termer diskuteras inte heller på det sättet i arbetsgruppen. Man försöker inte aktivt bli kvitt onödiga (juridiska) termer som är okända för läsaren. 3.Talaren vänder sig i allmänhet till språkexperten för att få stöd för sin åsikt. Ett centralt incitament är talarens inställning till situationen eller till det ärende som behandlas, inte något visst språkligt drag i texten. Ingen kontrolleffekt kunder skönjas, utan gruppmedlemmarna diskuterade fritt både frågor som hade att göra med författningstextens innehåll och språkliga lösningar.

12 Respons på språkvårdsförslagen Aino Piehl Metod: innehållsanalys Förslagen gjordes med funktionerna Spåra ändringar och Infoga en kommentar i Word. Sedan jämförde jag våra förslag med de följande versionerna av lagtexten, främst med den slutliga versionen. Lagberedarna – tog in förslagen i texten som sådana – gjorde små ändringar i förslagen – formulerade om texten helt utgående från ändringsförslagen – förkastade förslagen. Ibland förändrades texten av andra orsaker så att ett visst ändringsförslag inte behövdes.

13 Språkvårdarnas förslag Vi föreslog – att menings- och satsstrukturen skulle göras enklare (t.ex. att en mening skulle delas, att kedjor av bestämningar skulle göras till bisatser) – att informationsstrukturen skulle ändras (t.ex. att en mening skulle inledas med känd information) – att ord och uttryck skulle ersättas med mer kända motsvarigheter – att den förklarande informationen skulle utökas (t.ex. genom hänvisningar) – att informationen skulle få en lämpligare plats – att ordföljden skulle göras mer allmänspråklig – att rubrikerna skulle göras mer informativa – att upprepning skulle ersättas med hänvisningar.

14 Betänkandet: Osallistumisen edellytyksenä on 2 luvun 2 §:n 1 momentin mukaisesti, että osakkeenomistaja on merkittynä osakeluetteloon tai hän on ilmoittanut saantonsa yhtiölle ja esittänyt siitä luotettavan selvityksen. Lagen: tai hän on ilmoittanut yhtiölle osakkeiden omistusoikeuden siirtymisestä itselleen ja esittänyt siitä luotettavan selvityksen. Aino Piehl Exempel: förslag om att ersätta en juridisk term

15 Betänkandet: En förutsättning för deltagande är enligt 2 kap. 2 § 1 mom. att aktieägaren är införd i aktieboken eller har anmält sitt förvärv till bolaget Lagen: eller har anmält till bolaget att äganderätten till aktierna har övergått till aktieägaren i fråga och lagt fram en tillförlitlig utredning om detta. Aino Piehl Exempel: förslag om att ersätta en juridisk term

16 Exempel: om ändring av meningsstrukturen Betänkandet: Jos yhtiökokous ei hyväksy ehdotusta yhtiöjärjestykseen sisältyvän kohtuuttomuuteen johtavan määräyksen muuttamisesta siten, että kohtuuttomuus poistuu, on hallituksella ja osakkeenomistajalla oikeus nostaa yhtiön kotipaikan alioikeudessa kanne yhtiöjärjestyksen muuttamiseksi. Språkvårdarnas förslag: Jos yhtiöjärjestykseen sisältyy kohtuuttomuuteen johtava määräys eikä yhtiökokous hyväksy ehdotusta sen poistamiseksi, on hallituksella ja osakkeenomistajalla oikeus nostaa yhtiön kotipaikan alioikeudessa kanne yhtiöjärjestyksen muuttamiseksi.

17 Exempel: om ändring av meningsstrukturen Betänkandet: Om bolagsstämman inte godkänner ett förslag till ändring av en bestämmelse i bolagsordningen som leder till oskälighet så, att oskäligheten undanröjs, har styrelsen och aktieägaren rätt att vid domstolen på bolagets hemort väcka talan om ändring av bolagsordningen. Språkvårdarnas förslag: Om bolagsordningen innehåller en bestämmelse som leder till oskälighet och bolagsstämman har förkastat ett förslag om ändring av bestämmelsen så att oskäligheten undanröjs, har styrelsen och aktieägaren rätt att vid underrätten på bolagets hemort väcka talan om ändring av bolagsordningen.

18 Exempel: om ändring av meningsstrukturen Lagtexten: Jos yhtiöjärjestykseen sisältyy kohtuuttomuuteen johtava määräys, hallituksella ja osakkeenomistajalla on oikeus nostaa yhtiön kotipaikan alioikeudessa kanne yhtiöjärjestyksen muuttamiseksi. Hallitus saa panna kanteen vireille vain, jos ehdotusta yhtiökokouksessa kannattaneilla osakkeenomistajilla oli yli puolet annetuista äänistä. Kanteen nostamisen edellytyksenä on, että: 1) yhtiökokous on hylännyt ehdotuksen määräyksen muuttamisesta siten, että kohtuuttomuus poistuu;

19 Exempel: om ändring av meningsstrukturen Lagtexten: Om bolagsordningen innehåller en bestämmelse som leder till oskälighet, har styrelsen och aktieägaren rätt att vid underrätten på bolagets hemort väcka talan om ändring av bolagsordningen. Styrelsen får väcka talan endast om de aktieägare som understödde förslaget vid bolagsstämman innehade över hälften av de avgivna rösterna. För väckande av talan förutsätts det att 1) bolagsstämman har förkastat ett förslag om ändring av bestämmelsen så att oskäligheten undanröjs, eller

20 Hur lyckades det att kombinera språkvård och forskning? Forskarrollen påverkade språkvårdarrollen så att vi var observatörer i högre grad än vi skulle ha varit som enbart språkvårdare. Detta var vår första erfarenhet av möten i en lagberedningsgrupp, vilket förstärkte vår observatörsattityd. Innehållet i språkvårdsförslagen påverkades inte av forskarrollen, utan förslagen styrdes av vår strävan efter ett förståeligt språk. Troligtvis påverkades inte heller forskningsiakttagelserna av språkvårdarrollen, men eftersom forskningstemat utgjordes av centrala språkvårdsfrågor var språkvården hela tiden närvarande på något sätt.

21 Hur fortsätter forskningen? Lagtextens begriplighet testas, och språkvårdens inverkan på texten klarläggs. Sambandet mellan författningarnas begriplighet och deras funktionsduglighet klarläggs genom intervjuer med såväl lagberedare som lagtillämpare. Förhållandet mellan lagmotiveringar och lagtext undersöks.

22 Källor Kankaanpää, Salli (2009). Kielestä puhuminen lain valmisteluvaiheen pöytäkirjoissa. – Enell-Nilsson, Mona & Nissilä, Niina (toim.): Kieli ja valta. VAKKI Symposium XXIX. Vaasan yliopisto 13.–14.2.2009. Vaasan yliopiston käännösteorian, ammattikielten ja monikielisyyden tutkijaryhmän julkaisut 36. Vaasa, 181–192. Piehl, Aino, Räsänen, Matti & Kankaanpää, Salli (2009). Kohti parempaa säädöskieltä. – Kielikello 2/2009, 19–22. Kankaanpää, Salli, Piehl, Aino & Räsänen, Matti (artikel under utgivning). Kuinka tutkia lakitekstin syntyä ja tekstilajin rajoja: tekstianalyysia, muutosehdotuksia ja osallistuvaa havainnointia. Drafting a legislative text: http://www.kotus.fi/index.phtml?l=en&s=4305

23 Kotimaisten kielten tutkimuskeskus Forskningscentralen för de inhemska språken Tack! Salli Kankaanpää, Aino Piehl, Matti Räsänen fornamn.efternamn@kotus.fi