Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Varför ska man läsa kursen? Lära sig att förmedla och utveckla kunskap med utgångspunkt från ett vetenskapligt förhållningssätt Vad har man för nytta av.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Varför ska man läsa kursen? Lära sig att förmedla och utveckla kunskap med utgångspunkt från ett vetenskapligt förhållningssätt Vad har man för nytta av."— Presentationens avskrift:

1 Varför ska man läsa kursen? Lära sig att förmedla och utveckla kunskap med utgångspunkt från ett vetenskapligt förhållningssätt Vad har man för nytta av det? –Lära er att skriva akademiska rapporter –Ni ska skriva uppsatser med hög kvalitet –Ni kommer att arbeta i en kunskapsbransch –Ni måste därför lära er att förmedla utveckla kunskap på ett metodiskt och välgrundat sätt

2 Kursplan:Mål Vad gäller kunskap och förståelse förväntas studenten efter genomgången kurs kunna: Med utgångspunkt från olika kunskapsteoretiska begrepp och paradigm återge centrala problemställningar inom ämnets (informationssystem) kunskapsbildning Redogöra för olika kunskapsprodukter som kan utgöra resultatet av en vetenskaplig undersökning eller kunskapsutveckling Redogöra för val av forskningsansats t.ex. kvalitativ, kvantitativ, experimentell ansats i relation till mål, kunskapsbidrag och kunskapsprodukter Redogöra för olika vetenskapliga metoder för datainsamling och analys Diskutera hur en vetenskaplig undersökning kan läggas upp med utgångspunkt från problemställning, forskningsfrågor, kunskapsbidrag, kunskapsprodukter, val av forskningsansats, val av datainsamlingsmetoder, analysmetoder, genomförande samt redovisning av resultat

3 Kursplan:Mål Vad gäller färdighet och förmåga förväntas studenten efter genomgången kurs kunna: Genomföra en kunskapsprojektering, d.v.s. planlägga en vetenskaplig undersökning eller annan kunskapsutveckling inom ämnesområdet

4 Kursplan:Mål Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter genomgången kurs kunna: Visa förmåga att reflektera över egna ställningstaganden i samband med kunskapsprojektering Kritiskt kunna granska andras planer för kunskapsutveckling med utgångspunkt från generella vetenskapliga kriterier; Tillägnat sig ett kritiskt förhållningssätt till teorier, litteratur och kunskapskällor

5 Innehåll: Kursen ger en introduktion och fördjupning till centrala begrepp och perspektiv inom området, innefattande: Kunskapsteori Forskningsansatser/Kunskapsstrategier Datainsamlingsmetoder Analysmetoder

6 Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp –Ontologi (Hur är världen konstituerad?) –Epistemologi (Vilken kunskap kan vi få omvärlden?) –Paradigm bygger på olika typer av grundläggande antaganden som bygger på en viss typ av ontologi och epistemologi

7 Ontologi namnet på läran om vad som existerar och hur världen eller objekten är beskaffade en viktig uppgift för ontologin är, att utröna på vilket sätt olika typer av objekt existerar elementärt är att fysiska företeelser (ting) tillerkänns existens på grund av varaktigheten i våra sensoriska förnimmelser av dem (med hjälp av olika sinnesorgan)

8 Epistemologi Epistemologi är läran om kunskap Med "kunskap" menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas och förmedlas via språket Den traditionella synen på kunskap har varit att kunskap är liktydigt med ett sant påstående (p) (beskrivande kunskap) Tyngdaccelerationen är 10 m/s 2 Sverige har 9 milj. innevånare Uppsala har studenter

9 Olika kunskapstyper Kategoriell kunskap Beskrivande kunskap Förklaringskunskap Kausala förklaringar Systemteoretiska förklaringar Handlingsorienterade förklaringar Förståelsekunskap Värdekunskap Kritisk kunskap Vägledande kunskap

10 Vad kännetecknar forskning? Paradigm (Forskningsparadigm) Purpose (Syfte) Products (Kunskapsprodukter) Process (Forskningsprocess) Participants (Deltagare) Presentation

11 Paradigm Kap 19 och 20 Förebild, ett idealexempel, mönster eller rådande sanning inom vetenskap och högre utbildning (Kuhn,1962) Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat: * Vilka frågor som skall ställas och inte ställas * Vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas) * Hur forskning bör bedrivas (och vilken kunskap som är giltig att lära ut) Paradigm bygger på olika typer av grundläggande antaganden som bygger på en viss typ av ontologi och epistemologi Exempel: –Positivism –Hermeneutik (Intepretativ, Interpretivism) –Kritiskt paradigm (Critical Research)

12 Positivism Världen existerar oberoende av människor Vi kan få kunskap om denna värld genom att modellera och mäta den på ett sant och objektivt sätt Forskaren är objektiv Hypotestestning är den grundläggande forskningstrategin (experiment och surveys) Kvantitativa metoder dominerande i samband med datainsamling och dataanalys Målet är att hitta universella lagar

13 Interpretativsm (Hermeneutik) Multipla subjektiva och intersubjektiva världar Vi kan få kunskap om världen genom att vi förstår den som meningsful, mening är socialt konstruerad och kan inte bara värderas utifrån om den är sann Forskaren är inte objektiv och neutral (reflexivitet) Målet är att studera människor i deras verkliga sociala och språkliga gemenskaper Kvalitativa metoder för datainsamling och analys dominerar Acceptera olika tolkningar Målet är att skapa meningsfull kunskap om olika typer av intentionella uttryck språk, handlingar etc.

14 Kritisk paradigm Delar perspektiv med interpretativ paradigm fokuserar dock mer på: –Människors möjlighet till frigörelse –Kontroll och maktrelationer –Kritik av traditioner

15 Purpose (Syfte) Varför är det intressant att studera detta (relevans) Syfte Forskningsfrågor

16 Produkter (Kunskapsprodukter) Kunskapsbidraget (Akademiskt, bidrag till kunskapsbasen, generaliserbart/vidareförnbart i någon mening) –Den kunskap som tillförs det akademiska ämnet –Den typ av kunskap handlar det om Olika akademiska kunskapsprodukter –Akademisk rapport –IT artefakt –Metoder –Modeller Kunskapsprodukter till lokal och generell praktik –Konsultrapport (del av den akademiska avhandlingen) –Förändrad verksamhet –IT artefakt –Metoder –Modeller

17 Process (Forskningsprocessen) Alla aktiviteter och steg som måste utföras för att genomföra forskningen Planering Genomförande

18 Process (Forskningsprocessen) Planeringsaktiviteter (Kunskapsprojektering) Kunskapsanalys Beskriva bakgrund/forskningsområdet/forskningsproblemet Utför litteraturgenomgång Formulera syfte och forskningsfrågor Beskriv kunskapsprodukter Utför kunskapskaraktärisering Ange kunskapsklienter Beskriv/välj ramverk och viktiga begrepp Design av genomförande Beskriv/välj forskningsstrategi/er Beskriv/välj metoder för datainsamling samt planera för datainsamling Beskriv/välj metoder för dataanalys samt planera för dataanalys Om designansats beskriv/ välj systemutvecklingsmetodik Välj presentationsform Gör en aktivtets- resurs och tidplanering

19 Forskningsprocessen Kap 3 Kunskapsprojektering syftar till att ta fram en plan för detta Kunskapsprojektering är en plan för genomförandet av denna process KunskapsanalysDesign av genomförande

20 Forskningsprocessen som den beskrivs i boken jämfört med kunskapsprojektering Kunskapsanalys Experiences and motivation Bakgrund/forskningsområdet/forskningsproblemet Literature review Litteraturgenomgång Research questions Syfte och forskningsfrågor Kunskapsprodukter Kunskapskaraktärisering Kunskapsklienter Conceptual framework Ramverk och viktiga begrepp Design av genomförande Strategies Formulering av Forskningsstrategi/er Data generating methods Val av Metoder för datainsamling Data analyses Val av metoder för dataanalys

21 Varför bakgrunds/Problem beskrivning? Vi måste förstå problemet Vi måste förstå varför detta är relevant Oklara bakkgrundsbeskrivningar/problemformuleringar leder till oklart syfte

22 Varför ett litteraturöversikt? Visa på att man är påläst när det gäller området som man vill undersöka Man vill placera in sin studie I ett sammanhang av andra genomförda studier, visa på gap som måste fyllas Peka på grundläggande forskningsfrågor inom ämnet Har man tagit i beaktande alla väsentliga aspekter? kunde man göra en ny studie på ett annat sätt? (och vad skulle det bidra då?) man läser befintlig litteratur för att identifiera intressanta ämne, trender, behov av mer forskning. man vill undersöka grundläggande begrepp och vilka teorier som finns inom området

23 Varför forskningsfrågor/syfte/kunskapsprodukter/kunskapsk aratärisering/kunskapskleinter? Oklara forskningsfrågor och syfte leder till en svag slutprodukt Beskriv vilken roll som slutprodukten har Beskriv vem som har intresse av det ni gör Karaktären på kunskapen styr val av forskningsstrategi

24 Vad är begreppsram/Conceptual Framework? Grundläggande begrepp som måste analyseras Grundläggande ramverk som är tänkbara att använda Grundläggande perspektiv Grundläggande teorier som är tänkbara att använda

25 Varför val av forskningsstrategi? Vald forskningsstrategi måste vara i linje med genomförd kunskapsanalys Man kan kombinera olika strategier

26 Varför val av datainsamlingsmetodik? Måste vara i linje med vald/a forskningstrategi/er Man kan kombinera olika datainsamlingsmetoder men det måste ske på ett genomtänkt sätt

27 Varför val av dataanalysmetodik? Måste vara i linje med vald/a forskningstrategi/er och datainsamlingsmetodik Man kan kombinera olika dataanalysmetoder men det måste ske på ett genomtänkt sätt Val av dataanlysmetod/er ofta en brist I C-uppsatser

28 Process (Forskningsprocessen) Genomförande aktiviteter Genomför datainsamling Genomför dataanalys Om designorienterad ansats genomför utvecklings/implementerings aktiviteter Skriv/Presentera rapport

29 Varför kunskapsprojektering? En förutsättning för ett lyckat uppsatsarbete Inget misslyckade att man upptäcker att en idé inte håller, bättre att ändra sig innan det är försent Ett bra förhandlingsunderlag när man träffar externa uppdragsgivare

30 Uppsatsen Det ni skrivit i “Kunskapsanalysen” ska användas och förädlas i uppsatsen Det ni skrivit om val av forskningsstrategi och metodval i “Design av genomförande” ska användas och förädlas i uppsatsen Men dessutom ska ni beskriva –Resultatet ingående dvs kunskapsbidrag och kunskapsprodukter t.ex. Beskrivning av utvecklad teori/ramverk Beskrivning av utvecklad modell Beskrivning av utvecklad metod Beskrivning av kravspecifikation Beskrivning av IT-artefakt –Hur ni faktiskt har genomfört arbetet t.ex. Antal intervjuer och observationer som genomförts Vilka som har intervjuats och observerats Hur dataanalysen genomförts Hur utvecklingsarbetet genomförts

31 Kvalitativa och Kvantitativa Data Man brukar tala om kvalitativa och kvantitativa forskningsstrategier I strikt mening betecknar termerna kvantitativ och kvalitativ endast egenskaper hos de data man samlat in i ett forskningsprojekt. Av detta skäl borde termerna kvantitativ och kvalitativ användas endast för att beskriva de data som samlats in, men de kan dock ändå användas för att huvudindela olika forskningsansatser

32 Strategier och metoder som beskrivs I boken som ni kan använda er av Dessa kan grovt delas in i - Kvantitativa strategier/metoder (Postivism) - Kvalitativa strategier/metoder (Interpretativ/Kritisk)

33 Kvantitativ metod – Survey - Enkäter - Kvantitativ dataanalys Kvantitativ Forskningsstrategi (Metod ) Kap 7, 15 och 17 (Positivistisk paradigm)

34 Kvantitativ data

35 Vad är survey?

36 Viktiga steg i en Surveyundersökning

37 Enkäter

38

39 Kvantitativ dataanalys Data är oftast förkodat Matematisk och statistiska metoder

40 Exprimentiell forskningsansats (Positivistisk paradigm) Kap 9 Hypotestestande, exempel på hypoteser –Om man röker så får man lungcancer –Warson-Klein-bloggs algoritm möjliggör en snabbare databehandling än någon annan algoritm Detta görs genom ett experiment där man utesluter alla andra faktorer än den som skall studeras För att hypotesen ska kunna godkännas som sann måste man kunna upprepa experimentet flera gånger och av andra forskare Man försöker både bevisa och falsifiera hypoteserna Samband mellan oberoende och beroende variabler Observation och mätning Resultaten kan förklaras med en teori Med teorin kan man också förutsäga resultatet av olika observerade situationer

41 Kvaltitativ data

42 Kvalititativ metod (Kvalitativa forskningsstrategier) (Interpretativ och kritisk paradigm) Forskningstrategier förknippade med kvalitativ metod - Fallstudier (Kap 10) - Aktionsforskning (Kap 11) - Etnografi (Kap 12) Dessa har det gemensamma att de i huvudsak baserar sig på kvalitativa data och syftar till förståelse av mänskliga Uttryck: språk, handlingar, etc.

43 Fallstudier (Case Studies) Kap 10 En fallstudie undersöker en företeelse i dess verkliga sammanhang (kontext) Genom att forskaren undersöker den komplexititet som finns i verkligheten försöker han/hon förstå och förklara de företeelser, resultat och effekter som finns i ett visst sammanhang Syftet är inte att verifiera hypoteser, syftet är att med utgångspunkt från de mönster och förklaringar som man hittar i det specifika fallet kan man ge förklaringar som är giltiga i liknande situationer När det gäller fallstudier förekommer denna kunskapsstrategi traditionellt inom samhällsvetenskaplig forskning när man vill förstå en situation och de människor som agerar där (Hermeneutik, Interpretativsm) Är fokuserad på djup istället för bredd som i en survey En företeelse studeras i sitt verkliga sammanhang inte i ett laboratorium Kontextuellt (holistiskt) perspektiv, forskaren är intresserad av att beskriva komplexiteten i relationer och processer istället för att isolera enskilda förklaringsfaktorer

44 –Fokus på praktiska frågeställningar och problem –Bygger på en cykel som består av diagnos, planering, handling och lärande (utvärdering och reflektion) Diagnos, identifiera problemsituationen samt utveckla en strategi för hur den ska lösas Planering, specificera de aktiviteter som ska genomföras för att lösa problemet Intervention, utföra aktiviteterna och genomföra förändringen Utvärdering, utvärdera om aktiviteterna fick de förväntade effekterna och löste problemen Reflektion för att konstatera och diskutera vad som åstadkommits både ur ett praktiskt och akademiskt perspektiv –Fokus på att forskningen ska bidra till förändring och praktisk kunskap –Samarbete med praktiker för att åstadkomma förändring –Bidrag till kunskapsbasen, akademiskt bidrag –Data kommer snarast från den egna upplevelsen som forskare än via intervjuere och observationer även om flera olika datainsamlingsmetoder används Aktionsforskning Kap 11

45 –Interpretativt inriktad forskning har mycket gemensamt med longitiduella fallstudier –Fokus på kulturer –Studerar vardagslivet –Forskaren deltar i vardagslivet (deltagande observation) Etnografi Kap 12

46 Metoder för datainsamling av Kvalitativa data Kap 13,14 och 16 Intervjuer –Strukturerad –Semi-strukturerad –Ostrukturerad Observation –Systematisk –Deltagande Dokument

47 Metoder för Kvalitativ dataanalys Kap 18 Grounded theory (Induktivt) –Öppen kodning –Axial kodning –Selektiv kodning Seed categories teori styr dataanalysen

48 Generalisering –Introduktion av nya begrepp och begreppssamband (Modell) baserad på empiri –Bidrag till teori Modell + Förklaringskunskap –Visar på händelser som kan inträffa där situationen är snarlik –Rika insikter Generalisering (vidareförbarhet) baserade på kvalitativa data

49 Kvalitativa data och koppling till teori –Generera ny teori (Modell) baserad på empiri (Induktion) –Testa en eller flera redan befintliga teorier genom att använda teorierna för att beskriva och analysera fallet (Abduktion) –Lägga upp hela fallstudien baserat på en redan befintlig teori (Deduktion) Generalisering baserade på kvalitativa data relaterat till teori

50 Design-oriented IS research Kap 8 En mycket viktig och växande kunskapstrategi inom IT området, kan inte sorteras in inom något av paradigmen: –Designforskningen är dock ofta positivistiskt inriktad inom computer science, software engineering –Designkunskap är dock ofta interpretativ och kritiskt inriktad inom informatik –Gemensamt är att man ofta vill utveckla vägledande kunskap, preskrivtiv kunskap –Vägledande kunskap innebär att man talar om hur man bör gå tillväga i olika situationer. Det kan vara regler, riktlinjer, råd, föreskrifter för handlande i olika situationer. Va ̈ gledande kunskap a ̈ r alltså handlingsinriktad kunskap (handlingsfo ̈ reskrifter).Va ̈ gledande kunskap har när koppling till förklaringskunskap och va ̈ rdekunskap.

51 Designorienterad kunskapsstrategi kombinerad med Experimentiell forskningsstrategi Positivistisk paradigm hypotestestande kausal förklaringskunskap systemteoretiska förklaringsmodeller handlingsinriktade förklaringsmodeller, instrumentellt handlande

52 Design-oriented IS research Fallstudie, Aktionsforskning, Etnografi Interpretativ och kritisk paradigm –Förståelse- och kritiskt inriktad –Handlingsinriktade förklaringsmodeller, socialt handlande –Systemteoretiska förklaringsmodeller –Värdekunskap –Kritisk kunskap

53 Kunskapsprodukter som resultat av design research (Kap 8, Kursboken) Constructs Models Methods Instantiations

54 Kunskapsprodukter som resultat av design research (Kap 8, Kursboken) Constructs Models Methods Instantiations

55 IT-artefakten kan spela flera olika roller i designorienterad forskning Själva IT-artefakten i sig är fokus för forskningen IT-artefakten är ett medel att studera något annat Fokus är själva utvecklingsprocessen

56 Själva IT-artefakten utgör kunskapsbidraget (Exempel) En IT-artefakt som används i en verksamhet som inte tidigare varit datoriserad En ny teori från ett annat ämnesområde tillämpas genom design av IT-artefakten –Psykologi teori –Ekonomisk teori –Pedagogisk teori En IT-artefakt utvecklas som uttrycker artistiska idéer

57 En IT-artefakt utvecklas men syftet är att användas som medel för att studera något annat Exempel: Man bygger en prototyp för att illustrera principerna för hur en webbplats bör vara uppbyggd som befrämjar ett visst syfte t.ex. politisk demokrati IT-artefakten som ett medel att studera ett förändrat beteende i en organisation Två olika typer av programvara används för en och samma applikation och sedan utvärderas programvarorna med utgångspunkt från vilken som är mest användbar En teoretisk studie som presenteras med hjälp av en IT-artefakt

58 En IT-artefakt utvecklas med det är utvecklingsprocessen som är mest intressant Exempel: Man kan använda sig av två olika metoder för att utveckla en IT- artefakt och sedan jämför man vilken av dessa som passade bäst att använda En IT-artefakt utvecklas för studera hur användbar en viss metod är för att utveckla den här typen av IT-artefakt, är t.ex. objekt- orienterade systemutvecklingsmetoder användbara i samband med webb-utveckling Man utvecklar en IT-artefakt där man kombinerar och anpassar olika befintliga metoder Man utvecklar helt nya metoder och designprinciper för IT-arbetet kan bedrivas Man utvecklar nya perspektiv och ny kunskap om vilka förutsättningar som gäller för utvecklingsarbetet

59 Forskningsprocessen i samband med design reserach Awarness En beskrivning av problemet som ska lösas med IT artefakten Suggestion Förslag på lösning presenteras Development Utveckling av artefakten Evaluation Utvärdering av IT artefakten. Lyckades eller misslyckades man? Conclusion Slutsatser, sammanfattning av kunskapsbidrag.

60 Systemutvecklingsmetodikens roll i samband med designi science I samband med en designorienterad ansats är systemutvecklingsmetoden en del av viktig metodologi tillsammans med andra metoder för datainsamling och dataanalys valet av systemutvecklingsmetod är därför viktigt. Tänk på att: –Systemutvecklingsmetoden ska hjälpa dig med att skapa spårbarhet från problembeskrivning till färdig IT artefakt, du måste kunna uppvisa en kombination av text, diagram/modeller, användargränssnitt, och programkod för att klara detta –Du måste kunna relatera stegen i designprocessen till stegen i systemutvecklingsmetoden –Det är därför viktigt att välja rätt systemutvecklingsmetod

61 Systemutvecklingsprocessen 1.Conception (Förstudie, Förändringsanalys, Verksamhetsanalys) Awareness 1.Analysis (System analys) Suggestion 2.Design (System design) Suggestion/Development 3.Construction (Programmering och test) Development 4.Implementation (Implementering (acceptanstest, utbildning, driftsättning)) Evaluation

62 Samband mellan systemutvcklingsmetod och forskningsmetod

63 Design Science (Hevner et. Al. 2004)

64 Guidelines (Hevner et al., 2004) design as an artifact problem relevance design evaluation research contributions research rigor design as a search process communication of research

65 Hevner et al (2004)

66 Participants (Kap 5) Etik Lagar och ordningsregler Deltagare Deltagares rättigheter Anonymitet Konfidentialitet Etisk kunskapsutvecklare

67 Hur utvärderas forskning baserad på ett positivistiskt paradigm? –Objektivitet Menar att forskaren kan vara helt objektiv –Reliabilitet Är metoderna för datainsamling och dataanalys pålitliga Är det möjligt att återupprepa resultatet om andra forskare genomför undersökningen? –Intern Validitet Är resultaten sammanhängande Har forskaren bevisat det han/hon skulle bevisa – Extern Validitet Är resultaten generella i den meningen att de alltid gäller

68 Hur utvärderas forskning baserad på ett Interpretativt paradigm? –Trovärdighet Andra valididtetskriter än bara sanning –Konfirmberbarhet Kan man följa en logisk argumentation –Spårbarhet Är forskningen väldokumenterad –Vidareförbarhet Introduktion av nya begrepp och begreppssamband (Modell) baserad på empiri Rika insikter Implikationer för prak

69 Hur utvärderas forskning baserad på ett Kritiskt paradigm? Deltagande (Participation) är ett viktigt kriterium –Rättvisa –Autencitet Ontologisk Lärande Katalytisk Taktisk

70 Hur utvärderas forskning baserad på design science? Beror på om den är positivistiskt, interpretativt eller kritiskt inriktad Vägledande kunskap ska vara användbar

71 Inlämning Kunskapsprojektering Ladda upp rapporten under mappen kunskapsprojektering OBS innan den 25/2

72 Tentamen Teorifrågor på kurslitteratur och föreläsningar I samband med surveyundersökningar kan man välja olika urvalstrategier. a)Vad är skillnaden mellan sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval. [2 poäng] b)Ange vilka olika typer av urval som är möjliga i samband med sannolikhetsurval? [4 poäng], OBS! svara både med benämning och en kort förklaring. c)Ange vilka olika typer av urval som är möjliga i samband med icke- sannolikhetsurval? OBS! svara både med benämning och en kort förklaring [4 poäng]


Ladda ner ppt "Varför ska man läsa kursen? Lära sig att förmedla och utveckla kunskap med utgångspunkt från ett vetenskapligt förhållningssätt Vad har man för nytta av."

Liknande presentationer


Google-annonser