Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tor Larsson 20 jan 2014.  ”Systematiskt stabiliserade handlingskomplex för socialt organiserade grupper”  ”Enheter som, inom ramen för den sociala utvecklingsprocessen,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tor Larsson 20 jan 2014.  ”Systematiskt stabiliserade handlingskomplex för socialt organiserade grupper”  ”Enheter som, inom ramen för den sociala utvecklingsprocessen,"— Presentationens avskrift:

1 Tor Larsson 20 jan 2014

2  ”Systematiskt stabiliserade handlingskomplex för socialt organiserade grupper”  ”Enheter som, inom ramen för den sociala utvecklingsprocessen, differentieras* både som system och som livsvärld” Jürgen Habermas The Theory of Communicative Action Vol II 1987, sid 152 *Av latinets differe (=skilja sig). En utvecklingsprocess varigenom ett särskiljande, ett isärgående, en uppdelning eller en olikhet uppstår inom något som förut varit sammanhållet eller enhetligt. Habermas förhåller sig kritisk till såväl ensidig ”förståelsesociologi” som teorier som uppfattar samhället som ett komplex av självreglerande system Den samhällsvetenskapliga analysen måste arbeta med begrepp som analytiskt förbinder systemteori med handlingsteori. Tor Larsson 20 jan 2014

3  Grunden för vår personlighetsmässiga och sociala identitet och trygghet ”Så här kan jag göra!” ”Detta kan jag förlita mig på!”  Individen har ofta en intuitiv, förmedveten vetskap om livsvärldsinnehållet (en känsla av absolut visshet)  Livsvärlden finns ”liksom i en ryggsäck” som vi hela tiden bär med oss  Livsvärldsinnehållet grundas på kulturellt och språkligt överförda föreställningar, försanthållanden, tolkningsmönster etc Tor Larsson 20 jan 2014

4  Begreppsligt svårfångat fenomen  En formell maktmässig överbyggnad på livsvärldssammanhangen ”Systemet” grundas på och förutsätter ”livsvärlden” (medborgarnas värderingar och handlingsmönster) Tor Larsson 20 jan 2014

5

6  Sociala handlingar och sociala relationer kan styras av aktörernas föreställningar om att en rådande ordning är legitim.  Sannolikheten för att så är fallet betecknar Weber ifrågavarande ordnings ”giltighet”.  Individer kan uppfatta en samhällsordning som giltig på grund av:  Tradition ( … ”så har det alltid varit”)  Tro på absoluta värden eller religiös tro (t ex tron att frälsning är beroende av att man följer ordningen)  Föreställningar om legalitet (myndighetsutövning som aktörerna betraktar som legitim då den utförts på ett formellt korrekt sätt i enlighet med gällande rätt) Tor Larsson 20 jan 2014

7 ”Den absoluta staten” Från 1600-talet fram till sekelskiftet 1800 Legitimitetsgrund: Tro på absoluta värden, religiös tro ”den suveräna statsmakten” Historiska aktörer: Av suveränen (kungen) privilegierade personer

8 Tre illustrationer: Morden på Gustav III och von Fersen Geijers ”avfall” Teaterdirektören Lindebergs högmålsbrott Legitimitetsgrund: Statsmakten symboliskt vilande på folkviljan Folkets vördnad framställd via konsten Historiska aktörer: Från privilegierade näringsidkare och husbönder till aktiebolag med begränsat ekonomiskt ansvar Tor Larsson 20 jan 2014

9 ”Det moderna samhället” ung talet Historiska aktörer från 1895: Associerade juridiska personer (t ex aktiebolag) Legitimitetsgrund: Statsmakten vilande på folkviljan fastställd via parlamentariska val m. allmän rösträtt (från 1920) Socialförsäkringar inkomsttrygghet vid arbetsoförmåga

10 1. Nya historiska aktörer Transnationellt verksamma koncerner och nätverksföretag Statligt överstyrda kommuner och tendenser till en ny regional europeisk förvaltningsorganisation 2. Den sociala frågan blir åter problematisk  Den sociala ansvarsrätten ”träffar” inte längre dessa nya historiska aktörer  Staten tar tillbaka inkomsttrygghetslöftet till arbetsskadade, äldre och sjuka  ”Det demokratiska underskottet”  Massarbetslöshet  Återkommande finanskriser och statsfinansiella saneringsprogram Tor Larsson 20 jan 2014

11 ”Historien upprepar sig inte i något mekaniskt förlopp. Men det finns tydliga tecken på att vi har cykliska svängningar på år mellan de genomgripande kriserna – de som ger taktslag i världsekonomin. De föregås av en finansiell kris. Efter 1850-talets kris följde kriser på 1890-talet, talet och 1970-talet. Och nu ser det ut att bli riktigt tungt igen runt Det är svårt att ställas inför alla dem som förlorar sina jobb. Men den här typen av djupa kriser är också en vändpunkt, något nytt är på väg. Det är inte samma sak som en lågkonjunktur. Strukturella kriser tvingar fram innovationer, nya företag och tillväxtområden och kräver också att vi ändrar på politik, lagstiftning och vårt sätt att tänka. Många ser kriser som resultat av missgrepp, jag ser dem som ett inslag i hur tillväxtekonomier löser grundläggande problem. Avgörande är hur de hanteras politiskt. Den katastrofala utvecklingen på 1930-talet var inte resultatet av krisen i sig, den berodde på de protektionistiska åtgärderna och reaktionerna i många länder.” (Lennart Schön i Veckans affärer 2 dec 2008) Tor Larsson 20 jan 2014

12 Strukturkriser, politisk turbulens & ekonomisk-politiska doktrinskiften: [”borgerlig revolution”, första förslaget till modern aktiebolagslag] [socialistisk agitation, fackföreningsrörelsen, strejker, ”den sociala frågan”] [liberalismens fall, massarbetslöshet/Ådalen 1931, socialliberal hegemoni] [”ny vänster”, strejkrörelsen, transnationella företag, nyliberal hegemoni] ? Efter några decennier genomförs genomgripande reformer: 1860-talet ”Det moderna genombrottet” [riksdags- & kommunreformen] 1910-talet ”Det demokratiska genombrottet” [allmän rösträtt, 8-timmarsdagen] 1950-talet ”Välfärdstatens genombrott” [utbildn./vård/omsorg/inkomsttrygghet] 1990-talet ”Det postnationella tillståndet” [”den starka statens fall”] 2030-talet ?[ett europeiskt/globalt välfärdsbygge?]


Ladda ner ppt "Tor Larsson 20 jan 2014.  ”Systematiskt stabiliserade handlingskomplex för socialt organiserade grupper”  ”Enheter som, inom ramen för den sociala utvecklingsprocessen,"

Liknande presentationer


Google-annonser