Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet

En presentation över ämnet: "Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet"— Presentationens avskrift:

1 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Innehåll Begreppsdefinitioner -Genus, gender -Sexualitet Teoribildning -Utvecklingspsykologiska perspektiv -Sociokulturellt perspektiv

2 Genus (gender) Utvecklingspsykologiskt perspektiv Kön som social kategori Biologiska och psykologiska aspekter på kön Beskriver könssocialisation: -Könsidentitet -Könsroller -Könsspecifikt beteende (Evenshaug & Hallen, 2001) Kropp – utseende – uttryck – social praktik…. Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

3 Genus (gender) Sociokulturellt perspektiv Beskriver identitetsformering där genus/kön och sexualitet är en central aspekt Sociala och kulturella faktorer avgörande för ”becoming female or male” och relationen till och mellan femininitet och maskulinitet Genus är det socialt och kulturellt konstruerade manliga och kvinnliga Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

4 Biologiskt kön (”sex”) Könsgenitalier, könskromosomer (x och y), hormoner Socialt och genetiskt arv (temperament) Föränderligt genom livet: Utvecklingen delas in i stadier och är beroende av ålder och mognad Ex: hjärnans, kognitionens och språkets utveckling, grov- och finmotorik, fysisk tillväxt i tonåren, hormoner (testosteron och östrogen), Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

5 Socialt kön Utvecklingspsykologiskt perspektiv Avser begreppet om identitet - subjekt och objekt Socialt kön befästs i de roller människor går in i och tar på sig, iklär sig med vissa tydliga utmärkande attribut Uppstår i relation till ”den andre” i interaktionen, i socialiseringen. Könsroller och 1970-tal: Mans och kvinnoläger, fokus på skillnader mellan kön. Syftet var att prova varandras könsroller (L. Lennerhed) Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

6 Kulturellt kön Sociokulturellt perspektiv (Poststrukturalistisk teori grundad på en postmodern syn på identitet) Kritik mot den moderna synen (utvecklingspsykologi) på barn och ungdomars utveckling och lärande Fokus på gruppen och individen men framför allt gruppens betydelse för individen Föreställningar om kön finns förankrade i kulturen och produceras/reproduceras där, dvs nya idéer om kön skapas och konkurrerar i den kollektiva kulturen, subkulturer skapas. Nytt språkbruk, nya verktyg, nya symboler och tankefigurer skapas som verkar strukturerande för människor. Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

7 Genus (Ambjörnsson, 2003) Poststrukturalistiskt perspektiv ”Genus måste /…/ ständigt återskapas för att vara övertygande. /…/ det är detta återskapande – denna nödvändiga upprepning – som göra att genus inte kan betraktas som ett statiskt tillstånd. Snarare måste det ses som ett verb, ett oavbrutet pågående – en process.” Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

8 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Genus (Ambjörnsson, 2003) forts Ambjörnsson och Hirdman om genus: Genus är benämningen på den kulturell och sociala konstruktionen av manligt och kvinnligt. Genus ses som en ständig pågående process, icke statiskt, dvs synen på manligt och kvinnligt förändras hela tiden. Genus ses som grunden för den sociala ordning människor ordnar sina liv, på alla nivåer i samhället. Hirdman diskuterar genus som oberoende av sexualitet Ambjörnsson diskuterar genus i relation till både sexualitet och klass.

9 En heteronormativ genusordning (Ambjörnsson, 2003) Utgår från Butlers (1990) heterosexuella matris: ”/…/ det kulturella raster som begripliggör kroppar, genus, sexualitet och begär, och särskiljer maskulinitet från femininitet, för att sedan knyta dem samman genom det heterosexuella begärets handlingar.” (Ambjörnsson, 2003 s.15) Sexualitet frånkopplat könligt umgänge Maktanalys – begäret i fokus Blickar, kroppsspråk, uttryck etc Regler och ideal för relationer Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

10

11 Att förhålla sig till den heteronormativa genusordningen (Ambjörnsson, 2003) S-tjejen – ”mjuk, måttfull, vänlig och socialt tillgänglig” BF-tjejen – ”/…/ använde sig av ett språk kryddat av svordomar, sexuella anspelningar, och skämt om prutt och bajs. Språket kompletterades av ett rörelseschema som närmast kan beskrivas som traditionellt maskulint” Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

12 Genus (Månsson, 2000) Sociokulturellt perspektiv och psykodynamisk teori Strukturellt kön – hierarki och segregation Symboliskt kön – kulturella uppfattningar/idéer om manligt/kvinnligt Individuellt kön – identitet och interaktion (Harding, 1986) Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

13 Pedagog – barn (Månsson, 2000) Pojkar får i större utsträckning bekräftelse av pedagogerna Verbal -Svarar oftare på pojkens frågor -Ger talutrymme -Instrumentellt språk ”kom nu”, ”sitt ner”, ”ta på jackan” Kroppslig -Lägger en hand på /…/ -Har pojken i knäet i samling -Tar tag i vid tillsägelse Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

14 ”Herre på täppan” (Månsson, 2000) ”/…/ en pojke blir representant för gruppen pojkar.” När den dominerande pojken är frånvarande är det istället flickgruppen som tillsammans dominerar. Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

15 Genuskoreografi (Månsson, 2000) Dansen går i många turer! ”Det innebär också att kön till viss del är förhandlingsbart och att det pågår ständiga samhandlingar där kön är en aktiv part” (Månsson, s. 165) Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se

16 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Sexualitet Sexualitet är en fråga om individen, intimt eller hemligt kanske, men på samma gång uppenbart och tydligt, eftersom vi i mer eller mindre grad förstår andras sexuella upplevelser, kan tolka dem och göra dem till våra egna. Man kan säga att vi alla delar sexuella begrepp, mönster och beskrivningar, som vi lärt oss under uppväxtåren. Dessa beskrivningar fortsätter att utvecklas under hela livet. Den individuella sexualiteten är också allmän, en samhällsfråga. (Centerwall, 2003)

17 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se HBT – variationer av sexualitet (homo, bi och transpersoner) Samlingsbegrepp för ett fenomen som beskriver en grupp i samhället (LGBTQ) homosexuell, heterosexuell, bisexuell Intergender – att befinna sig mellan manligt och kvinnligt, olika roller/utseenden/uttryck Intersexuell – tvetydighet i kön, biologiskt syndrom Trans – sexuell, -vestit OBS! begreppet trans avser inte sexuell läggning/sexualitet

18 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Teoretiska perspektiv på identitet - Utvecklingspsykologiskt perspektiv Social inlärningsteori (Bandura) Psykodynamiska teorier (Stern, Freud) Socialpsykologisk teori (G-H, Mead) -Sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, Säljö) Poststrukturalistisk teori (Nordin-Hultman (2004), Lenz Taguchi, (2004), Davies, (2003))

19 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Utvecklingspsykologiskt perspektiv Social inlärningsteori (Bandura) Imitation, ”göra lika” Könsroller, modeller, förebilder Habitus – habituering, tingens betydelse i identitetsarbetet (Nelson, 1998) Barbie och actionman ”Barn gör inte som du säger, barn gör som du gör” Föräldrars betydelse kontra kamraters betydelse

20 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Utvecklingspsykologiskt perspektiv Social inlärningsteori (Bandura) Habituering ”Begreppet habituering brukar användas för att beskriva en process som leder till att ”rutinmässiga” handlingsmönster uppkommer. Detta sker genom upprepade ”inlärningssituationer” i vardagen. Handlingsmönstren blir efterhand så tagna för givet att man inte reflekterar över deras ursprung och de förklaras därigenom ofta som naturligt uppkomna. Begreppet har använts för att förklara varför vissa barn föredrar vissa leksaker” (Nelson, 1998).

21 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Utvecklingspsykologiskt perspektiv Psykodynamiska teorier (Freud) Familjen har stor betydelse för barnets utveckling till att ”bli” pojke och flicka Intrapersonell grund, utvecklingen hos barnet sker inifrån och ut I hemmet grundläggs värden och normer om kön Modern och fadern viktiga förebilder för barnet. Oidipus och elektra-komplex Barnets könsidentitet färdigbildad i 5-årsåldern ”Den barnsliga sexualiteten” Bisexualitet från födsel (Se även Erikson, Stern)

22 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Socialpsykologisk teori (G-H, Mead) ”Den generaliserade andre” Endast i relation till samhället ”får” individen en identitet Framträdande objektaspekt – i grupp skapas möjligheter att betrakta både sig själv och andra deltagare, perspektivtagande Rollövertagande – normer och värderingar tas över från betydelsefulla närstående personer, så kallade ”significant others”

23 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Poststrukturalistisk teori Utgångspunkt i den postmoderna synen på identitet Postmodern teori ifrågasätter den moderna teorin om barn och ungdomars utveckling och identitet Existerar det ”sanna” barnet? Finns det universella barnet? Är utvecklingen deterministisk och vilande på och avhängig den biologiska utgångspunkten? Enligt poststrukturell teori talas om subjektskapande och subjektiviteter och identitet i process, identitetsarbete. Identiteten är i ständig förändring – jaget som en tillblivelse ”becoming” Kön och sexualitet ses som något som kan konstrueras av individen och omgivningen. Kulturen har stor betydelse

24 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Subjektsyn (enl poststrukturalistisk teori) ”Barnen är inte på ett speciellt sätt, de blir, på olika sätt i relation till de möjligheter och normer som de olika miljöerna och aktiviteterna utgör. Barnen talar och handlar inom de meningsbärande tankemönster, föreställningsvärldar och handlingsmönster som de möter och har lärt sig att använda” (s 168, Nordin-Hultman, 2004) ”What is it to be like this?” (Davies, 2010) Open listening – att föreställa sig det mest oväntade Opens to the yet not known Koppling till queerteori

25 Barn och ungas förutsättningar i förskola och skola, 15hp BUFF (I-delen) helena.breicha@edu.uu.se Föreläsning om Kön, identitet och sexualitet helena.breicha@edu.uu.se Litteraturtips Bäckman, Maria (2003) Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Avhandling. Makadam förlag. Bäckman, Maria (2010) Vad har kärlek med sex att göra? i Pedagogiska magasinet Nr 3 2010 Dahlén, Sandra (2006) Hetero. Stockholm: Tiden Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur Förskoletidningen (2006) Nr 4. Tema: Barns sexualitet. Langfeldt, Thore (1987) Barns sexualitet Lenz Taguchi, Hillevi (2004) In på bara benet. En introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS förlag Lenz Taguchi, Hillevi (2003) Det finns inga naturliga kön. i Pedagogiska magasinet nr 4 2003