Forskarhandledarutbildning (FLUS) hösten 2016 C:a 09.30-10.30Presentationer, a) tidigare universitet, b) institution, c) ämne, d) erfarenhet av handledning,

En presentation över ämnet: "Forskarhandledarutbildning (FLUS) hösten 2016 C:a 09.30-10.30Presentationer, a) tidigare universitet, b) institution, c) ämne, d) erfarenhet av handledning,"— Presentationens avskrift:

1 Forskarhandledarutbildning (FLUS) hösten 2016 C:a 09.30-10.30Presentationer, a) tidigare universitet, b) institution, c) ämne, d) erfarenhet av handledning, e) förväntningar. Kort praktisk info av schema, gruppindelning, litteratur, examinationskrav, frånvaro. Gör intervju inför d 27 resp 28 sept. Förändringar baserade på tidigare kursutvärderingar. 10.30-10.45 Paus 10.45-12.00Diskussion kring: Underkända avhandlingar/Kriterier för avhandlingar + Guo och Christie & Jurado 12.00-13.00Lunch 13.00-16.00Professor Leif Lindberg. Presentation och diskussion kring: Nuvarande forskarutbildning och förändringar. Med exempel på sådant som är av vikt för forskarhandledare

2 Förändringsförslag inför hösten 2016 (baserade på vårens utvärderingar) Förändringsförslag inför hösten 2016: generellt: i) kursaktiva arbetsformer + ii) praktiska/konkreta exempel, iii) återträff för gruppen-ev bjuda in en föreläsare till hösten kring handledning (seminarieserie erbjuds vid LnU i höst) session 1, Discuss the Ph.D.-grind, förtydliga att kurslitteraturen är obligatorisk att läsa samt att den är mer referenslitteratur än kopplad till ett enskilt pass, eftermiddag: + koppla genus/sexuella trakasserier mer till handledning, förklara orsakerna till kvinnors frånvaro i akademin, uppdatera materialet/fakta. session 2, New doctoral students, new instructions, låt kursdeltagare göra intervjuer/presentationer för varandra, session 3, Concrete guidelines of how to handle difficult situations session 4, lagen HL/HF-låt deltagare förbereda frågor samt diskutera kring konkreta dilemman/ möjliga komplicerade situationer samt hand-outs/tutorial kring HL/HF, more structured instruction towards specific issues, problems in supervision, use real case senarios. session 5, inga förändringsförslag framfördes.

3 Om kriterier för avhandlingar - form, struktur, innehåll och socialisation Thomas Sandstedt & Martin Stigmar 1.Bakgrund 2.Syfte 3.Metod 4.Resultat: Form, innehåll och socialisation 5.Studierektorernas, forskarstuderandes och handledares svar 6.Diskussion och vad vi upptäckt.

4 Bakgrund En massa rykten cirkulerar…

5 Avhandlingsarbetet från start till betygsnämndens utlåtande B) Spikningsperiod A) Forskarkurser och avhandlingsarbete C) Disputationsakt D) Betygsnämnden meddelar betyget i form av godkänd eller underkänd avhandling

6

7

8 Frågor som väcktes

9 Reflektionsuppgift : Har du som handledare ställt dig frågan vilka kriterier som ska uppfyllas för att en avhandling ska bli godkänd i ditt ämne? Varför/varför inte?

10 Syfte, delstudie 2, Kriterier för ah 1.kritiskt diskutera för- och nackdelar med bedömningskriterier, 2.undersöka huruvida det finns dokumenterade kriterier för bedömning, 3.belysa upptagningsprocessen till vetenskapssamhället.

11 Metod Tre avgränsningar: 1) det humanistiska- och samhällsvetenskapliga området, 2) sex etablerade universitet Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala samt 3) fyra ämnen engelska, företagsekonomi, historia och pedagogik.

12 Datainsamling 1.Internet- och litteratursökningar 2.Enkäter till studierektorer, 24 stycken (19 svar) 3.Enkäter till forskarstuderande (14 svar av 48) och handledare (15 svar av 48).

13

14 1.Högskoleförordningen (Hf) 2.Lokala regler för utbildning på forskarnivå (2014-09-22) 3.Allmän studieplan (ASP, för varje forskarämne) 4.Individuell studieplan (ISP)

15 Doktorsexamen Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden – visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och – visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden – visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, – visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, – med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, – visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och – visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden – visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och – visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Ur Högskoleförordningen Se nästa PPT, ”Lokala regler…” Mål, dvs inte kriterier Jfr Blooms taxonomi

16

17

18

19 Önskvärda karaktärsdrag/egenskaper/förmågor hos forskarstuderande: nyfikenhet, uthållighet, självdisciplin, målinriktning och god kommunikativ förmåga, intellektuell kapacitet men även arbetsdisciplin, noggrannhet och envishet (Erasmie, 1983). a) att kunna se vad man inte vet, dvs. att inse sin egen begränsning samt ha förmåga till självkritik, b) att kunna se vad som går att ta reda på, dvs. att ha kunskap om metoder och tekniker samt ha förmåga att prioritera, c) att kunna se vad som är värt att veta, dvs. att kunna relatera forskningsproblem till samhällsbehov, d) att kunna bygga upp en strategi för kunskapssökande, dvs. förmåga att hämta relevant information. Vad som är värt att veta varierar, tex inom och utom akademin

20 ”För att bli antagen till forskarutbildning krävs det att den sökande har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen” (Högskoleförordningen, 1993:100, 9 Kap., 2 §). Önskvärda karaktärsdrag/egenskaper/förmågor hos forskarstuderande: nyfikenhet, uthållighet, självdisciplin, målinriktning och god kommunikativ förmåga, intellektuell kapacitet men även arbetsdisciplin, noggrannhet och envishet (Erasmie, 1983). a) att kunna se vad man inte vet, dvs. att inse sin egen begränsning samt ha förmåga till självkritik, b) att kunna se vad som går att ta reda på, dvs. att ha kunskap om metoder och tekniker samt ha förmåga att prioritera, c) att kunna se vad som är värt att veta, dvs. att kunna relatera forskningsproblem till samhällsbehov, d) att kunna bygga upp en strategi för kunskapssökande, dvs. förmåga att hämta relevant information.

21 Resultat: Form, innehåll och socialisation - Abstract - Titel - Syfte/Relevans - Problemställning - Täckning/Koppling - Originalitet och egna bidrag - Metod och empiri - Teori och forskningsläge - Analys - Argumentation - Resultat/Diskussion

22 Innehåll Fyra kriterier: 1.Samhällsrelevans 2.Vetenskapsrelevans 3.Kommunicerbarhet 4.Typografi och formalia

23 Reflektion Vi framför tesen att avhandlingar och forskarstuderande bedöms utifrån tre olika aspekter, form och struktur, innehåll samt socialisation. Hur ser du på detta som handledare? (”Om kriterier för avhandlingar”, s 38).

24 Studierektorernas enkätsvar 19 av 24 svarade, tre (3) redovisade skriftliga kriterier, Kriterierna inryms under form, struktur och innehåll, Istället för kriterier: ”…godkännandet är progressivt” (studierektor 10, s 42)

25 Forskarstuderandes och handledares svar 1.”Men fasta kriterielistor måste nog utformas med försiktighet så de inte låser mer än de underlättar. Innovativitet och kreativitet kan hämmas av alltför strikta regelverk” (handledare). 2.”I nästan alla bedömningssammanhang råder en konsensus om vad som är godkänt eller inte, vad som är bra och vad som är dåligt. Form och struktur ligger till grund för frågan om godkänd eller inte, innehåll om det anses vara en bra eller dålig avhandling” (handledare). 3.”Att läsa gamla avhandlingar och gå på disputationer, men framförallt de slutsatser man drar genom att lyssna på handledares och andra seniorforskares kommentarer. Ofta vet de inte själva vad de har för kriterier, men de ser när det bryts mot dem” (forskarstuderande).

26 Spela tennis utan staket? Burj Al Arab – Dubai 7-stjärnor

27 Diskussion 1)Kriterier anses inte nödvändiga men bedömningsgrunder behöver diskuteras, ”I avsaknad av (erkänd) regelbok och domare blir ’vetenskapsspelet’ mycket beroende av kommunikationen mellan vetenskapsmännen” (Torstendahl, 1994, s. 51, se även Salzer-Mörling, 2003) (s 54). 2) Avhandlingen som process och/eller produkt? 3) Minimikrav (enligt Torstendahl, 2005) logisk konsistens empirisk prövbarhet beaktande av allt relevant material inre sammanhang (koherens) i framställning av resultaten nya resultat (inte bara upprepning av vad som redan är känt) (Torstendahl, 2005, s. 214).

28 Diskussion (fortsättning) Olika ämnestraditioner, Kriterier riskerar hämma nytänkande, Sambedömning är viktigare än uppfyllandet av kriterier-dock risk för group-think.

29 Vad vi upptäckt Tyst, erfarenhetsbaserad kunskap, enighet om vad som är en färdig dissertation, svårt att enas om eller beskriva kriterier, flexibilitet i bedömningar av experter.

30 DISKUTERA frågorna ovan och/eller a)Guo ”The PhD Grind” och b)Christe och Jurado ”Using communicative”