Motstånd i följeforskning Ove Grape och Anders ”Ante” Lindström, Socialt arbete.

En presentation över ämnet: "Motstånd i följeforskning Ove Grape och Anders ”Ante” Lindström, Socialt arbete."— Presentationens avskrift:

1 Motstånd i följeforskning Ove Grape och Anders ”Ante” Lindström, Socialt arbete

2 Motstånd i följeforskning Syftet: Att beskriva empiriska erfarenheter av de former av motstånd som följeforskningsinsatser kan väcka Att presentera strategier på hur olika typer av motstånd kan mildras.

3 Motstånd i följeforskning Vad är följeforskning? EU har varit en viktig pådrivande aktör i att skapa mer utrymme för följeforskare, eller `on going evaluation´, som följeforskning kallas på engelska. Enligt EU´s riktlinjer för följeforskning skall följande krav uppfyllas:

4 Motstånd i följeforskning Vad är följeforskning? Den skall vara formativ, dvs. vara processbaserad och ske löpande Den ska komma in tidigt i ett projektgenomförande Den kräver en närhet till deltagarna Den skall vara till nytta för deltagarna

5 Motstånd i följeforskning Forts. Vad är följeforskning? Den förutsätter en kontinuerlig återkoppling Den ska bidra som ett underlag för ett utvecklingsinriktat lärande och måluppfyllelse Man skall studera måluppfyllelse men att dessa kan förändras över tid Den skall bidra till allmän debatt och kunskapsbildning (Sjöberg, Brulin & Svensson 2011).

6 Motstånd i följeforskning Resultat av följeforskning? Resultatet av följeforskning kan fungera som grund för beslut och därmed höja kunskapsnivån och förståelsen för olika handlingsmönster och processer inom och mellan organisationer

7 Motstånd i följeforskning Kritik av följeforskning? kritiken tar fasta på att följandeforskaren kan stå uppdragsgivaren alltför nära att följeforskaren i alltför hög grad fokuserar på enskildas åsikter och viljeyttringar och därmed bortser från sociala- och materiella villkor att följeforskaren och deltagarna i olika studerade projekt kan få en alltför stark kontakt vilket kan påverka den information som ges och även hur den tolkas

8 Motstånd i följeforskning Utvärdering och utvärderingens resultat har en direkt inverkan på de som driver och arbetar i projekt. När de som blivit utvärderade själva fått uttala sig om värdet av utvärderingar så anklagas ofta utvärderingar, av personal och uppdragsgivare, för att vara orealistiska, irrelevanta och orättvisa.

9 Motstånd i följeforskning Motstånd grundas i fyra olika psykologiska dimensioner: 1.Behov av kontroll som kan leda till en reaktion som forskarna kallar för reactance. D.v.s. ett aktivt motstånd mot extern utvärdering som beror på rädsla för att förlora frihet, exempelvis misstänksamhet mot dolda agendor och rädsla för förlust av kontroll över det professionella arbetet. 2.Behovet för personal att behålla en positiv självbild kan för det andra leda till motstånd mot utvärderare som ibland tvingas ge negativ feedback över gjorda insatser.

10 Forts. motstånd i följeforskning 3.Behov hos personalen av att maximera belöningssystem och att samtidigt undvika ”bestraffning”. D.v.s. personalen vill hellre visa hur bra verksamheten och alla insatser som de gör är än att lyfta fram sådant som kan göra att personal eller verksamhetstraffas för att de är ineffektiva (Taut och Brauns 2003). 4.Personalens tidigarelärandeerfarenheter påverkar alla områden avutvärderingen. Utvärderarrollen kan vidare uppfattas påolika vis. Hen kan bl.a. ses som en partner, förespråkareav ett program, en kritisk vän, en metodexpert etc. (Sjöberg, Brulin, Svensson, 2011).

11 Motstånd i följeforskning Det mesta i forskningen talar dock för att de flesta problem relaterade till mål, rutiner, domänanspråk samt oro och otrygghet kan lösas eller mildras avsevärt genom bättre kommunikation mellan utvärderare, uppdragsgivare och praktiker. Hur kan då detta ske?

12 Motstånd i följeforskning Ett starkt fokus på de mellanmänskliga relationerna är av stor betydelse för att minska risker för motstånd. Användar- och lärandeorienterade ansatser, där alla medverkande parter är överens om att förändring behövs, och där parterna är villiga att bidra till förändringar är en bra utgångspunkt för utvärdering. En optimal miljö för lärande är knutet till innovation, dvs. där ledare och personal kan kommunicera utan rädsla för konsekvenser av misslyckad anpassning, och utifrån externa krav på hur resultat ska användas (Wottawa och Thierau 1998). Ledare och personal bör ges stor frihet att själva diskutera och arbeta fram lösningar för att resultat ska kunna accepteras, tillämpas och anpassas till organisationer utifrån dess egen värdegrund.

13 Motstånd i följeforskning Vårt projekt var att följa insatser i Sociala Investeringar genom tidiga och förebyggande insatser – Man använde sig av en mediator för informationsförmedling. – Umeå kommun avsatte 120 milj. Vi följde fyra projekt. – Metoden var att genom intervjuer, personalträffar, mötesmedverkan, tillsammans med personal skapa en programteori för respektive verksamhet.

14 Motstånd i följeforskning Organisatoriska orsaker till de problem som uppstod i vår utvärdering: -Mediatorns otydliga kommunikativa roll. -Kommunens omorganisering. -Missnöjet initialt inom vissa studerade projekt var därigenom stort. -Motståndet mot utvärderingen växte iom att informationen var oklar och öppnade upp för spekulationer. -Olika organisationskulturer skulle samverka. -Oro om värdet av den egna insatsen i jämförelse med SKL´s krav på bl.a. Kvantdata.

15 Motstånd i följeforskning Organisatoriska lösningar till de problem som uppstod i vår utvärdering: För att hitta lösningar på de problem som uppstod var det viktigt att skapa tillit och tydlighet genom att presentera skäl och orsaker till genomförandet av utvärderingen. Utvärderarnas och följeforskarnas funktion och roller måste förmedlas på ett tydligt sätt så att all personal förstår att man inte utgör ett hot. Det tänkta resultatet av utvärderingar måste kommuniceras inte som ett hot utan som ett medel att förbättra den egna verksamheten.

16 Motstånd i följeforskning Fyra ”pelare” som måste fungera vid utvärdering: Ledarskap: politiskt- och administrativt ledarskap. Det är olämpligt med en enskild mediator som kommunikativt mellanled direkt till politikerledet utan att kommunala tjänstemän är involverade, vilket är brukligt. – Det är lämpligare att tjänstemän på sedvanligt sätt bereder frågor och presenterar detta för politiker. Politiker skall inte direkt involveras i operativ verksamhet. Planering: det är viktigt att chefer och personal håller tidtabeller för när projekt skall sättas igång och vad dessa är tänkta att resultera i. Utvärderare skall vara med initialt för att förklara utvärderingens roll och syfte.

17 Motstånd i följeforskning Organisering: alla berörda parter som skall samverka måste övervinna inbyggda motsättningar. Chefer i styr och ledningsgrupper måste på ett strukturerat sätt tala tillsammans om sina skilda synsätt och hur de påverkar samarbetet i samtalsgrupper/seminarier och inte försöka lösa dessa problem i beslutsmöten där många andra frågor tar deras tid. Kommunikation: både former för kommunikation samt funktionen på kommunikationen, måste tydliggöras. Dvs. det måste ges tydliga förklaringar till vad som hänt, vad som händer, det som kommer att hända och varför saker har hänt och varför saker händer.