Hygienkonferens Hösten 2015.

En presentation över ämnet: "Hygienkonferens Hösten 2015."— Presentationens avskrift:

1 Hygienkonferens Hösten 2015

2 Program Blodsmitta, Hepatit B och C Anders Lindblom
Hiv- och smittsamhet Maria Kivi, Bodil Petersén Kaffe Blodburen smitta och hygien rutiner Annica Blomkvist Rutiner vid stickskador Marianne Janson Övriga frågor

3 Hepatiter Hepatit B Hepatit C

4 Hepatit B

5

6 Hepatit B

7 Hepatit B

8 Hepatit B

9 Hepatit B Inkubationstid: 2-6 månader (2-3 månader).
Symtom: Trötthet, muskelvärk och ibland feber innan patienten får gulsot. 25% får icterus (gulsot). 50 % får kliniska symtom.  Smittvägar: Via blod, blodprodukter,Sexuell smitta, Vertikal smitta (mor - barn)

10 Hepatit B Prognos: Mindre än 5% vuxna utvecklar kronisk hepatit.

11 PM för vaccination av personal mot hepatit B
Socialstyrelsen rekommendationer för profylax mot hepatit B (SoS artikelnummer )

12 Vårdpersonal Hälso- och sjukvårdsvårdspersonal med frekvent förekommande blodkontakt där det finns risk för att hepatit B-smitta förekommer bland patienterna, bör enligt rekommendationerna bli föremål för preexpositionsprofylax

13 Vårdpersonal Operations och anestesiavdelningar
Förlossningsavdelningar Akutmottagningar Vårdavdelningar Mottagningar Distriktsläkarmottagningar Ambulans Laboratorier Tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister

14 Övrig personal Kriminalvården och polisen med särskilt hög risk för att komma i kontakt med blod från smittförande personer Behandlingshem för narkotikamissbrukare Personal inom omsorgsverksamheten vid enheter där det finns en risk för att hepatit B-smitta förekommer

15 Vaccination av personal
Det är verksamhetschefen som beslutar om eventuell vaccination. Om så är fallet skall arbetsgivaren bekosta vaccinationen enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1).

16 Utförande Hepatit B-vaccin 20 g (Engerix B) ges i tre doser vid tidpunkterna 0, 1 och 6 månader. Immunitetskontroll (anti-HBs) skall utföras 1 månad efter tredje dosen. > 10 IU/l medför skyddande antikroppsnivå och ytterligare doser behövs ej. < 10 IU/l ges ytterligare två vaccindoser med 1 månads mellanrum, samt en ny immunitetskontroll

17 Bedömning Om fortfarande nivåer under 10 IU/l betraktas den vaccinerade som ”non-responder” med risk för ofullständigt skydd mot hepatit B-infektion. Skall vid exposition för hepatit B smittat blod behandlas som ovaccinerad.

18 Bedömning Vid skyddande antikroppsnivå (anti-HBs > 10 IU/l) behöver ingen boosterdos ges. Hos personer med kronisk njursvikt eller immunsuppression kan boosterdos behöva ges

19 Postexpositionsprofylax
Om dokumenterad skyddande antikroppsnivå (anti-HBs >10 IU/l) krävs ingen profylaxåtgärd mot hepatit B. Om vaccinationsstatus är okänd eller otillräcklig ges en boosterdos och prov för anti-HBs tas. Om immunitet (anti-HBs > 10 IU/l) påvisas krävs ingen ytterligare åtgärd. Kan immunitet inte påvisas handläggs personen som ovaccinerad

20 Tidigare ovaccinerad Profylax bör påbörjas snarast, helst inom 1 dygn, med hepatit B-vaccin 20 g (Engerix B) vid tidpunkterna 0, 1 och 3 veckor En 4:e dos ges efter 12 månader Om smittkällan är HBe-antigen positiv ges hepatit B-immunglobulin intramuskulärt (5 ml till vuxen person) inom 24 timmar.

21 Hepatit C

22

23

24

25 Hepatit C Inkubationstid:1-3 månader, oftast 7-8 veckor.
Symtom: Som vid hepatit B vid symtom % går utan symtom

26 Hepatit C Smittvägar: Intravenöst missbruk Blodtransfusion Tatueringar Sexuell smitta Vertikal smitta (mor - barn) Sjukvårdsarbete (nålstick) Sporadisk (smittvägokänd).

27 Hiv – smittsamhet vid behandlad och obehandlad infektion
Maria Kivi, STI-samordnare Bodil Petersén, smittskyddssköterska

28 Kort om hiv Hiv - humant immunbristvirus
Hiv - angriper kroppens t-hjälparceller, vilka har betydelse för immunförsvaret Låga nivåer av t-hjälparceller risk för opportunistiska infektioner och tumörsjukdomar = AIDS Idag lever över 35 miljoner människor i världen med hiv I Sverige lever cirka personer med känd hivdiagnos Mer kunskap om hiv i världen, se Fullständig statistik på Lokal statistik; se regionalt smittskydds hemsida Opportunistiska infektioner orsakas av olika virus, bakterier och svampar.

29

30 Vård av hiv i Sverige Provtagning, vård och behandling är kostnadsfri för patienten Dalarna - vård som är relaterad till hivinfektionen sker på infektions- kliniken på Falu lasarett Dalarna - vård som inte är relaterad till hivinfektionen, sker på vård- centraler, sjukhus etc Förhållningsregler: Behandlande läkare ger individuella förhållningsregler och följer upp dessa med patienten Patienten är skyldig att informera om sin hivinfektion i kontakt med hälso- och sjukvård samt tandvård. Personer som har hiv söker öppenvård och primärvård precis som alla andra för symtom och sjukdomar som inte är relaterade till hivinfektionen. I vårt län. Mskr kan gå t ex på venhälsan i Sthlm Allmänna hygienrutiner för att förhindra blodsmitta ska följas i mötet med alla patienter, inte bara de som har känd blodsmitta.

31 Hivtest Hälso- och sjukvården är skyldig att hivtesta den, som misstänker sig vara smittad av hiv Generös inställning Tidig upptäckt viktig Rätt till anonym provtagning Kostnadsfri provtagning OBS! Observans på symtom på primärinfektion! Hälso- och sjukvården har en skyldighet att hivtesta den som misstänker att hen har hiv. Socialstyrelsens riktlinjer betonar att vårdgivaren ska ha en generös inställning till rådgivning och testning även om ingen specifik misstanke finns. Ju tidigare en hivinfektion upptäcks, desto tidigare kan behandlingen påbörjas och skadan på patientens immunförsvar minimeras. Hivtestet är alltid gratis för patienten enligt smittskyddslagen. Endast i de fall patienten önskar ett formellt intyg om testresultatet kan vårdgivaren besluta om avgift för detta. Den som vill testa sig för hiv har rätt att göra det utan att behöva förklara sina skäl närmare. Den som vill testa sig har också rätt att vara anonym, vilket innebär att sjukvården i sådana fall måste använda ett individuellt reservnummer i journal och provremiss istället för namn och personnummer.

32 Tidiga symtom Alla får en primärinfektion asymtomatisk eller lindriga symtom Cirka hälften får symtom 1 – 4 veckor efter smittotillfället Symtomen liknar ofta andra virusinfektioner som influensa eller körtelfeber, t ex halsont, feber, hudutslag och svullna lymfkörtlar. Alla som infekterats med hiv får en primärinfektion även om den ofta är asymtomatisk eller ger så lindriga symtom att den knappast märks. En del får dock kraftigare symtom som innebär att de söker akut sjukvård. I övrigt ger ofta hiv inga symtom förrän efter flera år. Hos cirka hälften av de som får en hivinfektion uppträder en så kallad akut hivinfektion eller symtomgivande primärinfektion en till fyra veckor från överföringstillfället, medan övriga inte märker av att de fått hiv. En symtomgivande primärinfektion ger ofta en sjukdomsbild som kan liknas vid andra virusinfektioner som influensa eller mononukleos. I samband med denna viremi har patienten ofta mycket höga virusnivåer och kan få symtom som exempelvis halsont, feber, makulopapulösa hudutslag och svullna lymfkörtlar. För en del är symtomen lindriga och snabbt övergående medan andra får kraftigare symtom som kan innebära att de söker akut sjukvård. I övrigt ger ofta hiv inga symtom förrän efter flera år. Utan diagnos och behandling försämras därför gradvis immunförsvaret allteftersom t-hjälparcellerna minskar i antal. Då kan patienten drabbas av så kallade opportunistiska infektioner och tumörsjukdomar som till exempel: herpes zoster (bältros) hos yngre patient upprepade svampinfektioner i underlivet eller i munnen svampinfektion i matstrupen svullna lymfkörtlar i flera veckor utan tecken på annan infektion seborroisk dermatit besvärliga och långdragna diarréer anemi, leukopeni eller trombocytopeni >4 veckor olika virusorsakade tumörsjukdomar Om patienten söker för sådana sjukdomstillstånd bör ett hivtest alltid övervägas som en del av den medicinska utredningen. Genom att hänvisa till att hivtest är ett rutinprov vid den typen av utredningar, kan testet avdramatiseras för patienten.

33 Hivtest Blodprov Positivt inom 6 veckor efter smittotillfälle, tidigast efter två veckor Misstanke hivinfektion – provta, vänta inte. Negativt hivtest – tag nytt prov 6 veckor efter smittotillfället. Vid exposition under de senaste 36 timmarna tas kontakt med infektionsmottagning för ställningstagande till postexpositionsprofylax (PEP). En hivinfektion konstateras genom ett blodprov som analyseras vid mikrobiologiskt laboratorium. Provet ger ofta utslag redan två veckor, men senast inom sex veckor, efter överföringstillfället. Vid starka misstankar om hivinfektion ska provtagning inte anstå. Om provet är taget innan sex veckor passerat, och är negativt, rekommenderas att patienten då följs upp med ytterligare ett hivtest när minst sex veckor gått från misstänkt exposition. För mer information om PEP, se PM eller lokala rutiner hos närmaste infektionsklinik eller smittskyddsenhet. PEP förskrivs i sådana fall kostnadsfritt enligt smittskyddslagen och belastar inte den egna vårdmottagningen.

34 Behandling Kombinationsbehandling med tre antivirala hivläkemedel, oftast i en och samma tablett Mål - fritt hivvirus ska vara omätbart i plasma Hög följsamhet är viktig för att minimera risken för resistensutveckling > 90 % med känd infektion i Sverige har pågående behandling. Av dessa har nästan alla omätbara virusnivåer. De läkemedel som används i Sverige mot hiv fungerar genom att göra det omöjligt för viruset att fästa sig på värdcellens yta, förhindra viruset från att smälta samman med cellen, förhindra omvandlingen av arvsmassan eller förhindra att nya virus bildas. Läkemedlen kombineras för att ge bästa möjliga effekt. På finns en film som visar hur viruset verkar i kroppen och hur medicinerna fungerar. Idag finns flera kombinationer av läkemedel i en och samma tablett tillgängliga i Sverige. Alla med hiv erbjuds behandling i Sverige. De 7 % som idag inte står på behandling gör det på grund av exempelvis risk för bristande följsamhet eller så låga virusnivåer att patienten med läkarens godkännande önskar avvakta. De 96 % som har omätbara virusnivåer har detta efter minst sex månaders behandling.

35 Välfungerande behandling
Virusnivån i blodplasma ska kontinuerligt vara lägre än 50 kopior/ml Patienten ska bedömas ha hög behandlingsföljsamhet Uppföljning av virusnivåer och följsamhet ska ske 2-4 gånger per år Ingen misstanke om annan pågående sexuellt överförd infektion finnas. Behandlingsföljsamhet bedöms löpande genom provtagning av bland annat virusnivåer (HIV-RNA) och nivå av t-hjälparceller (CD4).

36 Smittsamhet vid välfungerande behandling
Risk för smitta vid sexuella kontakter bedöms som mycket låg vid välfungerande behandling Risk för smitta från mor till barn i samband med graviditet och förlossning bedöms som mindre än 0,5 % I Sverige har ingen känd överföring av hiv skett inom hälso- och sjukvård, trots många stickincidenter under de gångna trettio åren Ingen känd överföring har heller skett i skola eller omsorg Att leva med hiv innebär något helt annat idag än det gjorde igår. Vid välfungerande behandling och oskyddat sex är risken för överföring mycket låg. Vid välfungerande behandling och användning av kondom är risken minimal. Vetenskapligt går det inte att bevisa en absolut nollrisk, därav den aktuella terminologin. Den låga risken mellan mor och barn baseras även på att kvinnan som lever med hiv inte ammar sitt barn.

37 Bemötandet är avgörande
Att leva med hiv innebär ofta att bli bemött med okunskap, fördomar och obefogad rädsla eller avståndstagande Genom ett professionellt bemötande kan hälso- och sjukvården bidra till att situationen förbättras och att tröskeln för att testa sig för hiv sänks. Om hivinfektion upptäcks i tid möjliggör detta snabb tillgång till effektiv antiviral behandling Att leva med hiv innebär ofta att bli bemött med okunskap, fördomar och obefogad rädsla eller avståndstagande. Genom ett professionellt bemötande kan hälso- och sjukvården bidra till att situationen förändras och att tröskeln för att testa sig för hiv sänks. Om hivinfektion upptäcks i tid möjliggör detta snabb tillgång till effektiv antiviral behandling. Då kan hivinfektionen jämföras med andra kroniska men behandlingsbara sjukdomar även om det i nuläget inte finns något botemedel mot hiv. Därför är det viktigt att läkaren som förmedlar ett positivt hivbesked också förmedlar att hiv i Sverige idag är en behandlingsbar infektion som inte behöver betyda att man blir begränsad i sin vardag.

38 Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 7.
”Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.” Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 7.

39 Riskgrupper Globalt heterosexuell smitta Sverige
Män som har sex med män Iv-missbrukare

40 Personer som har oskyddat sex med tillfällig partner
Riskgrupper?! Personer som har oskyddat sex med tillfällig partner Sommartid, resor

41 Bemötande Idag – upplevelse av särbehandling

42 TACK !

43 Stick och skärskador Marianne Janson

44 Mörkertal Risken vid stick och skärskador är väl känd bland sjukvårdspersonal. Försiktig uppskattning av antalet stick- och skärskador per år. Många skador anmäls inte. Varför? Felaktig riskbedömning Bristande rutiner Tidspress Hälso- och sjukvårdspersonal går därmed miste om ersättning vid dessa arbetsskador BAKGRUND   Stickskador inom vården är mycket vanliga och utgör en potentiell risk för blodsmitta, främst för vårdpersonal, och mer sällan för den enskilde patienten. Bland läkare och sjuksköterskor uppger % att de exponerats för blod eller stickskador sista året.

45

46 AFS 2005:1 AFS 2012:7 Arbetsgivaren har skyldighet
Ska ha säkra rutiner Tillhandahålla skyddsutrustning Handskar, skyddskläder, sticksäkra produkter, visir Personal har skyldighet Använda skyddshandskar Använda de tekniska hjälpmedel som behövs Att använda insulinspruta eller penna utan säkerhetsfunktion när man i sitt arbete ger andra personer insulin innebär att man inte uppfyller kravet Aldrig sätta tillbaka skyddshylsan på en kanyl som använts på människor eller djur Arbetsmiljöverket AFS 2005:1 arbetsmiljörisker –mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, över Arbetsgivaren ska ha rutiner och tillhandhålla den skyddsutrustning som finns Vid risk för stick- eller skärskador ska vassa föremål som kan komma i kontakt med kroppsvätskor från djur eller människor vara försedda med integrerad säkerhetsfunktion Arbetstagaren är skyldig att använda, handskar, integrerade stickskydd, arbeta på ett säkert sätt Integrerad säkerhetsfunktion, säkerhetsfunktionen hänger ihop med detvassa föremålet, på ett sådant sätt attman inte riskerar att komma i kontakt med den stickande eller skärande delen Att använda insulin spruta eller penna utan säkerhetsfunktion när man i sitt arbete ger andra personer insulin innebär att man inte uppfyller kravet

47 Stick- och skärskador Vaccinerade en patient, slog nålen mot lilla nållådan som stod lös på stickvagnen, den slogs ur handen, ner på golvet, studsade upp och stack mig i foten Jag hade tagit prover och skulle fälla på stickskyddet på vacutainernålen men tappade den. Nålen landade i mitt lår med stickskada som följd. Sticker mig på en använd insulinnål som ligger osynlig på bordet när jag skulle plocka bort skräp. Patienten hade bett om en stickburk men inte fått någon.

48 Stick och skärskador Under operationen stack läkaren mig med suturnålen, det blev en liten rispa som blödde lite grann. I en akut situation blir jag stucken i vänster långfinger på en använd PVK som narkosläkaren håller i, medans jag snabbt ska linda av ett förband I samband med vaccination, när kanylen sattes tillbaka i plasthylsan. Gick kanylen ut genom plasthylsan och in i tummen. Ger patienten insulin för att sedan sätta på hatten. Sticker mig då på nålen. Stickskadan uppstod när alla instrument låg på gallret i diskmaskinen, instrumenten skulle öppnas. I samband med detta moment stack jag mig på en klotångsspets

49 Stick och skärskador Burken för stickande/skärande var full. Då jag skulle skaka burken för att få ned min använda kanyl fick jag spetsen i vänster ringfingerspets Satt mig ned och kände ett stick i låret innanför byxfickan, lyfte på byxfickan och såg en avknipsad kanyl från insulinpenna sitta i låret. Hade SafeClip i fickan.

50 Stick- och skärskador och blodstänk
     Akuta åtgärder Vid stickskada Desinfektera snarast med en riktig mängd sprit. Vid stänk i ögon Skölj rikligt med ögondusch eller natriumklorid, alternativt kranvatten. Ta ut ev kontaktlinser, skölj igen Vid stänk i mun, på slemhinna, skadad hud t.ex. eksem Desinfektera snarast med sprit Vid exposition för blod från dokumenterad HIV-smittad Kontakta omedelbart jourhavande infektionsläkare Rapportera: till avd.chef/arbetsledare för fortsatt handläggning Använd det som finns tillgängligt, handsprit, ytdesinfektionsmedel eller klorhexidinsprit

51 Fortsatt handläggning
Smittsamhetsbedömning Behov av ev. postexpositions-profylax görs tillsammans med jourhavande infektionsläkare. Provtagning av patient Om möjligt, fråga om risk för blodsmitta, be om samtycke för provtagning OBS! medgivande krävs Provtagning av personal Hepatit-B vaccinerad som svarat på vaccinationen Ej vaccinerad Patient serologi för hepatit-b, C och HIV, ett rör en remiss finns förskrivet i Tace care, olycka utanför landstinget- plocka ut remisser via länk i vårt dokument Ange personalens namn och person nummer på remissen så att mikrobiologen kan se sambandet

52

53 Profylax HIV Om infektionsläkare bedömer att profylax mot HIV behövs. Ska detta göras snarast helst inom 2 timmar inte senare än 24 timmar. Hepatit-B Vaccinationsstatus okänd eller otillräcklig ges en dos, blodprov för anti-HBs tas. Ovaccinerad, vaccination helst inom ett dygn. Därefter vaccination enligt schema. Vid hög smittrisk ges immunglobulin, helst inom 24 timmar inte senare än 48 timmar Hepatit-C Finns inget profylax, uppföljning och vid behov behandling Profylax mot HIV helst inom 2 timmar inte senare än 24 tuimmar. Medicin finns alltid på avd 54 , behandlingen ges under 4 veckor

54 Arbetsskadeanmälan Arbetsgivaren är alltid skyldig att utreda orsaken till skadan Alltid anmälan till Försäkringskassan Arbetsskadeanmälan görs till Försäkringskassan och skyddsombudet Vid allvarlig olycka görs en anmälan till Arbetsmiljöverket Arbetsgivaren skall anmäla arbetsskador utifrån 2§ i Arbetsmiljöförordningen såsom anges ”Stick-/skärskada med känt eller starkt misstänkt smittat blod inblandat eller kontakt med material där det är känt eller finns en stark misstanke om allvarlig smitta”. Avvikelse rapportering sker i Synergi för landstingspersonal Arbetsskadeanmälan tillförsäkringskassan tas ut av synergihandläggaren Kommun arbetsskadeanmälan ska skyddsombudet skriva på-fallen dras i samverkan där facken är med § En arbetsgivare ska utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande Den skadade måste anmäla till Försäkringskassan om ersättning, FK utreder om det är aktuellt med ersättning från arbetsskadeförsäkringen

55 Patientens blod visar sig ej vara smittsamt
I normal fallet blåses faran över Påbörjad hepatit-B vaccinering slutförs Har den misstänkta källan ett pågående intravenöst missbruk fullföljs provtagningen

56 Tänk på din nästa Ta alltid själv hand om ditt material så att du inte är orsak till att andra skadas Lämna aldrig kvar stickande/skärande föremål i avfallskorgar, sopsäckar, textilier eller på matbrickor. Smittrena utrustning som lämnas till service eller liknande.

57 Blodsmitta - vårdrutiner
Annica Blomkvist Hygiensjuksköterska

58 Blodsmitta Med blodsmitta avses mikroorganismer som med
blod/blodprodukter/blodtillblandade kropps- vätskor kan överföras till mottagarens blod direkt eller via slemhinna

59 Blodsmitta Infusion av blod/blodprodukter i ett kärl
Risken för överföring av blodsmitta kan grovt graderas enligt följande: Infusion av blod/blodprodukter i ett kärl Kanylstick och samtidig injektion av blod Stick/skärskada som orsakats av blodigt föremål Blod på slemhinna eller skadad hud Blodkontakt med omgivningen via skadad hud (instrument, ytor m.m ) Största risken blod iv. osv

60 Förebygg blodsmitta Beredning och uppdragning av injektionsläkemedel bör ske avskiljt från patienten Avlägsna alltid uppdragningskanylen ur förpackningen efter varje behandlingstillfälle Välj alltid endosampuller om möjligt

61 Förebygg blodsmitta Kanylfria system är att föredra
Sprutor och infusionsaggregat får aldrig återfyllas – endast användas en gång till en patient Använd gärna förfyllda sprutor med NaCl för flushning av intravenösa infarter

62 Förebygg blodsmitta Använd säkerhetsprodukter
Torka alltid upp utspillt blod - använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller Virkon 1% Märkning av prover enligt lokala rutiner utifrån AFS 2007:19

63 Förebygg blodsmitta Använd handskar vid risk för kontakt med blod
Hantera stickande skärande med stor försiktighet Punktionssäker behållare Behållaren nära dig och sticktillfället Överfyll inte, max ¾ Stoppa inte ner fingrarna i burken Använd handskar vid risk för kontakt med blod

64 Placering av patient med blodsmitta
I symptomgivande skede på infektionsklinik I övriga fall eget rum/flerpatientrum efter individuell bedömning utifrån patientens status

65 Stänkskydd Använd vätskeavvisande munskydd/skyddsglasögon alt. visir för att skydda mun-, näs- och ögonslemhinna vid arbete där uppenbar risk för sprut/stänk av blod eller blodblandade kroppsvätskor finns

66 Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall
Avfallshantering Kraftigt nedblodat avfall placeras i gul plastbox märkt smittförande/kliniskt avfall Stickande/skärande avfall läggs direkt i punktionssäker behållare Övrigt avfall hanteras som konventionellt avfall Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall

67 Provrör med blod Enstaka provrör med blod kan läggas i punktionssäker behållare för stickande/skärande avfall Större mängder provrör med blod läggs i gul plastbox för smittförande/kliniskt avfall

68 Blodpåsar Tomma blodpåsar som virustestats kastas som brännbart avfall. Blodpåsar med innehåll hanteras som smittförande/kliniskt avfall. Kastas i gul plastbox.

69 Avfallshantering i hemmet
Nedblodat avfall läggs i plastpåse – förslut väl Hantera som vanligt avfall

70 Instrument och andra föremål
Värmedesinfektion - alltid i spol- och diskdesinfektor om möjligt Kemisk desinfektion - värmekänsliga instrument, föremål när spol- och diskdesinfektor saknas

71 Tvätthantering Kraftigt nedblodad tvätt läggs utan sortering i vattenlöslig innersäck och därefter i gul plastsäck Övrig tvätt hanteras som vanlig smutstvätt

72 Tvätthantering på boende
Egen tvättkorg/tvättsäck på rummet Kraftigt nedblodad tvätt från vårdtagare tvättas separat Icke tvättbar kudde kasseras om grovt förorenad Madrass utan madrasskydd kasseras om grovt förorenad

73 Tvätthantering i hemmet
Vid blodspill på kläder/textilier tvätta i maskin i så hög temperatur som materialet tillåter Torktumla om möjligt Kläder som ej är blodiga hanteras som vanlig tvätt

74 Städning vid blodsmitta
Daglig städning – rengöringsmedel och vatten Vid blodspill – noggrann upptorkning, därefter desinfektera med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. Till större blodspill – Virkon 1 %, Perform Informera städpersonalen

75 Städning vid blodsmitta
Slutstädning: Kontaktytor och ev utrustning: Desinfektera flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Golv: Rengöringsmedel och vatten (förutsätter god punktdesinfektion) Har okontrollerade blödningar förekommit – Virkon 1 %, Perform

76 Övrigt VRI-projekt Vårdhandboken Avfallsguiden PPM-VRI, PPM-BHK
SOSFS 2015:10 Övriga frågor