Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?

En presentation över ämnet: "Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?"— Presentationens avskrift:

1 Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?

2 Planering. V 9 V10 Plugga SO Vecka Innehåll Att göra Att läsa 7
Torsdag 18 feb. Prismekanismen: vad bestämmer priset på en vara? Marknadsekonomin och Ekonomiska system. Privat-offentlig ekonomi. Penningpolitik & Finanspolitik Konjunktur Ekonomiska kretslopp Världshandel – varför handlar länder med varandra? Konkurrens & Monopol Faktorer som påverkar kretsloppen. Faktorer som påverkar kretsloppen: Hur kan ekonomin i t ex USA påverka Sverige? Föreläsning Jobba i Workshop. Svara på instud. frågorna som finns i häftet. Skriv svaren i kollegieblocket. Studera kriterierna Läs häftet. Läs även i SO-direkt Samhk-bok. Finns info på webben. Ex. 8 Måndag 22 feb Torsdag 25 feb (Föreläsning) Seminarium. Gör extra övningsuppgifter. (VG/MVG) Workshop. Kriterierna Begreppslista Kompendium V 9 SPORTLOV Plugga SO Häftet V10 FALUN Div aktiviteter V11 Torsdag 18 Mars Start av Jag8 PROV På torsdag 18 mars. Skriv prov 09.00 Gå på föreläsning Jag 8 Läs kompendium. Svara på instud. frågor. Häfte.

3 Mål kriterier Kurs: EU 4 Ämne Mål G kriterier VG kriterier
MVG kriterier SH Att ha kunskap om hur den lilla ekonomin hänger ihop med den stora, och hur Europas ekonomier påverkar och påverkas av andra länders ekonomi. Du kan kortfattat beskriva pengarnas väg i det ekonomiska kretsloppet. Du kan G kriterier samt tillämpa dina kunskaper om det ekonomiska kretsloppet i olika fiktiva sammanhang. Du kan VG kriterierna. Du kan ge en enkel beskrivning av hur prismekanismen fungerar. Du kan ange troliga följder av olika ekonomiska händelser. Du kan föra resonemang om troliga konsekvenser av olika ekonomiska händelser.  Du kan ge exempel på vad produktionsfaktorer och BNP är. Du kan ge exempel på hur Riksbanken och Regeringen försöker styra ekonomin. Du resonerar i flera led i termer av orsak och verkan.

4 G Du kan kortfattat beskriva betydelsen av följande viktiga ekonomiska begrepp: Utbud-Efterfrågan Ekonomiskt kretslopp Inkomst-Utgift Marknadsekonomi Bandekonomi Planekonomi Offentlig sektor Högkonjunktur Lågkonjunktur Inflation. Konkurrens. Import –Export. Produktionsfaktorer. BNP. MVG Dina resonemang ger en helhetsbild av hur olika delar av ekonomin hänger ihop med varandra

5 Europakurs 4 Börjar Nu

6

7 Ex. på mänskliga grundläggande behov
Mat Dryck Sömn

8 Vi har också behov och önskningar som är mer individuella
Somliga gillar tennis… Hur fixa alla behov och önskningar? …andra gillar att datorer

9 Lösningen på problemet är marknaden.
På marknaden finns aktörer: De som vill sälja något. Producenter. De som vill köpa något. Konsumenter. Varor och tjänster kostar. Alltså behövs ett enkelt betalningsmedel. Pengar!

10 Ekonomiska system Marknadsekonomi priset bestäms helt och hållet av utbud och efterfrågan. Marknadsekonomi råder på en marknad där priset bestäms av parterna som ingår avtalet. Med andra ord kan man säga att producenten och konsumenten gör upp om ett pris som passar båda. Priset som sätts beror på hur stort producentens utbud och konsumentens efterfrågan är. Planekonomi pris, mängd varor mm bestäms av myndigheter. Blandekonomi. Vissa varor och priser bestäms/kontrolleras av myndigheter.

11 Prisbildning En process där priser bildas på varor och tjänster.
I en marknadsekonomi sker detta huvudsakligen på marknaden, dvs. i samspelet mellan producent och konsument. Sambandet mellan producent och konsument skapar ett utbud och en efterfrågan, vilket i sin tur bestämmer priset på varan eller tjänsten.

12 Styrs exempelvis av kvalité, pris och säsong
Efterfrågan Styrs exempelvis av kvalité, pris och säsong Antal som efterfrågar Pris Kr/l A B C

13 Efterfrågan Med andra ord…
Om priset sjunker ökar efterfrågan. Konsumenten har plötsligt råd att köpa varan/tjänsten, alternativt köper konsumenten fler till antalet. Om priset höjs minskar efterfrågan. Konsumenten har kanske inte råd att köpa varan/tjänsten längre, alternativt köper konsumenten färre till antalet.

14 Hur många varor vill företagen ”bjuda ut” på marknaden
Utbud Hur många varor vill företagen ”bjuda ut” på marknaden Pris Kr/l Antal varor som företagen vill bjuda ut. A C B

15 Utbud Med andra ord… Ju högre priset är desto mer vill producenten producera. Varför? Jo, för att maximera sin vinst. Ju lägre priset är desto mindre vill producenten producera. Varför? Jo, för att vinsten ändå tycks bli liten.

16 Sambandet mellan utbud och efterfrågan
Kvantitet Pris

17 Jämviktspris Jämviktspriset är där utbud och efterfrågan möts! Där konsumenter och producenter så att säga kan komma överens. I diagrammets fall då till priset 25 kr och mängden 3000!

18 Det ekonomiska kretsloppet
- pengar förs runt/byter plats mellan olika delar i samhället!

19 Pelle köper en Coca-Cola på Konsum vid Sockenplan
Mmmm… Coca-Cola!

20 Pengar i ett samhälle rör hela tiden på sig
Pelle fick sina pengar av mamma. Tack mamma!

21 Var kommer Pelles mammas pengar i från?
Jobbar och får lön Får bidrag från staten/kommunen Lånar på banken. Betalar en del av det hon tjänar i skatt Betalar räntor och avgifter till banken

22 Vad gör Konsum med Pelles 10-krona?
Betalar lön till sina anställda Köper in nya varor Får eventuellt en vinst Betalar skatt till staten

23 Vi är alla en del av det ekonomiska kretsloppet!
Då Pelle gick in på Konsum och handlade en Coca-Cola blev hans 10-krona en del av samhällsekonomin! ?

24 Ekonomiskt kretslopp Offentlig sektor Service och bidrag.
Skatter och avgifter Service och bidrag och löner. Politiska beslut Skatter och avgifter Företagen Hushållen Arbetskraft och betalning Arbete och löner, varor tjänster. Lån, ränta och service Lån, ränta och service Sparande, betalningar och amorteringar Export och import Sparande, betalningar och amorteringar Banker

25 Ekonomin går i vågor Finn det sätt att mäta hela länders ekonomi?
Växer den eller krymper den? Hur vet man det? Svaret är :BNP Bruttonationalprodukt. Vad är konjunkturer?

26 Konjunkturer Ordet konjunktur betyder ungefär ”ekonomisk situation”.
Om ett samhälle befinner sig i en högkonjunktur innebär det att den ekonomiska situationen är positiv. Om ett samhälle befinner sig i en högkonjunktur innebär det att den ekonomiska situationen är negativ.

27 Högkonjunktur Den ekonomiska aktiviteten ökar…
Produktionen av varor och tjänster ökar Eftersom produktionen ökar behöver företagen anställa mer arbetskraft Arbetslösheten minskar Företag investerar mer vilket också bidrar till ökad produktion När företagen anställer fler ökar också deras löneutbetalningar till hushållen Konsumtionen i hushållen ökar Produktionen ökar

28 Lågkonjunktur Den ekonomiska aktiviteten minskar…
Konsumtionen minskar företagens tvingas dra sin produktion och intäkterna blir mindre anställda blir uppsagda eftersom företagen inte har råd att betala ut deras löner hushållen får mindre pengar i plånboken konsumtionen minskar…

29 Kan man undvika konjunkturer?
En marknadsekonomi strävar alltid efter jämvikt. Konsumtion = Produktion Är det möjligt?

30 Sysselsättning En hög sysselsättning innebär att en hög andel utav vår arbetsföra befolkning befinner sig på arbetsmarknaden. Detta innebär således att vår arbetslöshet är låg. Sysselsättningsgraden och siffror på vår arbetslöshet kan vara missvisande. En hög sysselsättningsgrad gynnar samhällsekonomin på många sätt. Konsumtion, produktion, bidrag, välfärd…

31 Produktionsfaktorer: Krävs för att producera varor och tjänster!
Att starta ett företag. Produktionsfaktorer: Krävs för att producera varor och tjänster! ● Kapital – ex.pengar,fastigheter,värdepapper ● Arbetskraft ● Naturtillgångar – ex. råvaror, ● Organisation ● Utbildning ● Teknik Det gäller att utnyttja sina (komparativa)fördelar. Att specialisera sig. Förädla råvaror.

32 Frihandel Möjligheten att handla fritt med människor även i andra länder. Att köpa och sälja varor/tjänster på samma vis internationellt som vi gör på den inhemska marknaden. Man avskaffar förbud och regleringar (t.ex. kvotering och tariffer) kring handel. Globalisering

33 Vad är positivt med frihandel?
Frihet! Varje individ bestämmer själv vad hon vill köpa/sälja utan att behöva underkasta sig statliga direktiv eller monopol. Det frivilliga utbytet sker när båda parter anser sig tjäna på det. Specialisering – ett företag, region eller land kan producera det de gör bäst och för intäkterna köpa det de är mindre bra på. Alla vinner! Ökad konkurrens vilket oftast gynnar konsumenterna. Idéutbyte – ger inspiration och effektivitet och spridning av ”det goda”.

34 Vad är negativt med frihandel?
Specialisering och konkurrens = arbetslöshet? Ökat behov av att arbetskraften kan röra sig mellan olika yrken. Ojämn fördelning mellan länder.

35 Protektionism ”Protect”
Statlig inblandning i form utav handels- och industripolitiska åtgärder. Man vill skydda de inhemska producenterna mot utländsk konkurrens. Protektionism är till för att stimulera den inhemska ekonomiska marknaden, vilket i sin tur ska ge ett större ekonomiskt välstånd i landet.

36 Effekter av protektionism
Inhemska företag blir mycket mer konkurrenskraftiga och kan därmed öka sin produktion. Detta görs genom att göra varor och tjänster från andra länder dyrare genom att lägga på olika typer av avgifter. Om den inhemska produktionen är konkurrenskraftig köper vi mycket mer utav den istället för att köpa importerade varor och tjänster. Svenska företag och därmed svensk samhällsekonomi får en positiv stimulans.

37 Tullar Ordet tull betyder avgift.
Tullar är ett protektionistiskt verktyg, dvs. de är till för att skydda den inhemska marknaden mot för stor konkurrens. En tullavgift är en avgift som läggs på utländska varor när de importeras till den svenska marknaden för försäljning. Därmed blir den importerade varan dyrare än den konkurrerande inhemska varan – konsumenterna blir mer benägna att köpa det inhemska alternativet. EU är en tullunion, dvs. inga tullar mellan medlemsländerna.

38 Subventioner Statligt finansiellt bidrag i form av inkomst- eller prisstöd. Används för att gynna den inhemska produktionen. Subventionerna gör det billigare för de inhemska producenterna så att de lättare kan stå sig i konkurrens med andra aktörer.

39 Globaliseringens framsida…
Spridning av ny teknik, medicin, information, handel, investeringar, hjälporganisationer, möjligheter att resa och upptäcka med mera mellan länder i världen. Världen blir mindre men större.

40 … och baksida Orättvisa konkurrensförhållanden
U-länders ”oförmåga” att bli konkurrenskraftiga Starka och svaga Handelsorganisationernas ”slutna värld”

41 Samhällsekonomiska mål.
Ekonomisk tillväxt. (Sverige ska bli allt rikare) Samhällsekonomisk balans. (minska svängningar i ekonomin) Utjämning av inkomster. (transfereringar) Politiska verktyg. Tillväxtpolitik. (stimulanspaket) Stabiliseringspolitik. (riksbankens penningpolitik) Fördelningspolitik. (socialförsäkringar m.m.)

42 Offentliga verktyg och organ.
Skatter. Statliga, kommunala. Avgifter. Transfereringar. Finansdepartement. Riksbanken.

43 Nu är det slut. The End