Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika.

En presentation över ämnet: "Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika."— Presentationens avskrift:

1 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR 2009. Källa: Vega Kontaktgrad

2 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Kontaktgrad Figur F-2. Andel män respektive kvinnor som haft kontakt med läkare i olika vårdformer i VGR 2009. Källa: Vega

3 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer 2004-2008. Källa: Vega Kontaktgrad

4 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde 2009. Källa: Vega Kontaktgrad

5 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur F-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård för invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndområdena 2008. Källa: Vega Kontaktgrad

6 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur F-5. Konsumtion av läkarbesök specialiserad vård per invånare för landstingen 2008. Källa: SKL. Konsumtion-Öppenvård

7 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård (exkl MVC och BVC) inom och utom regionen per 1000 invånare 2008 och 2009. Källa: Vega Konsumtion-Öppenvård

8 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård (exkl MVC och BVC) inom och utom regionen per 1000 invånare 2008 och 2009. Källa: Vega Konsumtion-Öppenvård

9 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare 2007-2009. Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa Vega. Konsumtion-Öppenvård

10 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur F-7. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen för landstingen 2008. Källa: SKL. Konsumtion-Slutenvård

11 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare 2007-2009- Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa: Vega Konsumtion-Slutenvård

12 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur B-2. Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare 2008. Hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader exkluderade. Källa SKL Perspektiv

13 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Tabell B-2. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 2008. Källa SKL Perspektiv

14 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur G-1. Antalet operationer/åtgärder i förhållande till riket 2008. Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet RR

15 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Tabell G-1. Antal hysterektomier i VGR RR

16 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur G-2. Antalet obesitasoperationer 100 000 kvinnor i landstingen 2008.. Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet. Källa SKL RR

17 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Tabell G-3. Antalet operationer per invånare 2009 i hälso- och sjukvårdsnämndsområdena. Uttryckt som index där VGR=100. Ålderstandardiserade värden RR

18 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Tabell G-2. Förändring de 5 senaste åren i konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande. Källa: HSA. RR

19 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet

20

21 Figur H-1. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 %, 2009. Patienter 18-74 år Diabetes

22 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-3. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 mm Hg, 2009. Patienter 18-74 år Diabetes

23 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-4. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol ≤2,5 mmol/l, 2009. Patienter 30-74 år Diabetes

24 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primär-vård, som uppnått behandlingsmålet Hba1C <6,0 % 2009. Per HSN Diabetes Primärvård

25 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller <130/80 mm Hg 2009 Diabetes Primärvård

26 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primär-vård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009 Diabetes Primärvård

27 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Primärvård - Indelning av indikatorer, målnivåer exempel diabetes Låg/hög gränser Relativ vikt/betydelse Gränser för ersättning Max Poäng enligt förslag Registrering NDR (täckningsgrad) 70-90 5 Registrering blodtryck (andel med uppgift) 80-95 0,5 Registrering rökning 70-90 0,5 Registrering HbA1c 80-95 0,5 Registrering LDL-kolesterol 50-80 0,5 Registrering albuminuri 70-90 0,5 Andel som når mål för HbA1c 45-65 0,5 Mål för blodtryck 30-50 0,5 Mål för LDL-kolesterol 35-50 1 summa 9,5

28 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Samband mellan CNI och grad av måluppfyllelse i Nationella diabetesregistret Diabetes Primärvård

29 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Samband mellan CNI och grad av måluppfyllelse i Nationella diabetesregistret Diabetes Primärvård, vårdcentraler

30 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Samband mellan CNI och grad av måluppfyllelse i Nationella diabetesregistret Diabetes Primärvård, vårdcentraler

31 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-49 Antal nya patienter/miljon invånare 1991-2008. Sista årets siffror kan vara lägre pga att data inte ännu är tillförlitliga Dialys

32 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Tabell H-7. Antal registrerade hemodialyspatienter i Svenskt Njurregister i VGR. För 2009 ges ungefärlig skatt-ning av antalet patienter per miljon invånare. Dialys

33 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-51. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka Dialys

34 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-52. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka 2007-2009 Dialys

35 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-53. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka. Dialys

36 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-54. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka 2007-2009. Dialys

37 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-55. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2. Riket = Sverige exkl. VGR Dialys

38 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-56. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2 för regionens sjukhus Dialys

39 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-57. Andel av bloddialyspatienter som får sin be-handling via en s.k. AV- fistel 2009 Dialys

40 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-58. Andel av bloddialyspatienter som får sin be-handling via en s.k. AV- fistel 2008 Dialys

41 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-59. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<140/90 mm Hg) Riket = Sverige exkl. VGR Dialys

42 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-61. Andel av bloddialyspatienter som uppnår standardiserat KtV mindre än 2,0, 2009. Dialys

43 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-89. Andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrela-terad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelatera-de infektioner 2008, våren 2009 och hösten 2009 VRI

44 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-100. Andel av somatiska vårdtillfällen med vårdre-laterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelate-rade infektioner 2008, våren 2009 och hösten 2009 Regi-onerna samt de deltagande sjukhusen i VGR. VRI

45 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-101. Andel av somatiska vårdtillfällen med vårdre-laterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelate-rade infektioner höst 2009. infektioner för olika medicinska verksamhetsområden. Hela Sverige. VRI

46 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Riks-Stroke

47 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-15. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke 2008. Källa Vega. Riks-Stroke

48 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-20 Andel vårdade på strokeenhet per sjukhus Källa Riks-Stroke 2008 i Öppna Jämförelser 2009 Riks-Stroke

49 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-21a. andel av patienter med stroke I61, I63 och I64 som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, 2009. Källa: VEGA. Riks-Stroke

50 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-22 Andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke (blå) 2005-2007 och efter sjukhusvårdad förstagångsstroke 2006-2008 (röda staplar). Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i ÖJ 2009

51 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-23 Andel i målgruppen som fått trombolys vid stroke Källa: Riks-Stroke i Öppna Jämförelser 2009 Riks-Stroke

52 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-25. Andel trombolysbehandlade patienter 2006- 2008 med hjärninfarkt, 18 -80år och ADL-beroende före insjuknandet (bilden är beskuren) Riks-Stroke 2008 Riks-Stroke

53 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-28 Blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer – andel strokepatienter med förmaksflimmer, 55-79 år som har fått blodförtunnande behandling PAR Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret ÖJ 2009

54 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet

55 Figur C-6. Antalet besök inom VG Primärvård sista kvarta- len 2008 och 2009 per hälso- och sjukvårdsnämnd.Data avser personer bosatta i Västra Götaland. Gbg avser personer i Göteborg med oklar nämndshemvist. Källa: Vårddatabasen Vega Avsnittet Patientströmmar och VG-primärvård

56 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur C-7. Antalet besök inom VG Primärvård sista kvarta- len 2008 och 2009 per personalkategori. Data avser per- soner bosatta i Västra Götaland. Källa: Vårddatabasen Vega. Avsnittet Patientströmmar och VG-primärvård

57 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur C-4. Antalet läkarbesök på Sahlgrenska universitets-sjukhusets akutmottagningar under oktober 2007 t o m september 2008, oktober 2008 t o m september 2009 och oktober 2009 t o m december 2009. Data redovisas separat för somatiska akutmottagningar för vuxna, psykiatriska akutmottagningar för vuxna samt akutmottagningar för barn. Källa: Vårddatabasen Vega Avsnittet Patientströmmar och VG-primärvård

58 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur D-1. Schematisk beskrivning av ledtider på akutmot-tagningen RR

59 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur D-3. Måluppfyllelse för tid till läkare (TTL) under januari och februari 2010. Källa: Regionens väntetidsrap-portering Akutmottagningar Bortfall (%) av uppgift

60 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-37. Kvalitetsindexpoäng per sjukhus/klinik år 2005-2009. För 2009 finns ännu inte riksgenomsnittet att tillgå. Källa: Riks-HIA Årsrapport 2007, Årsrapport 2008 samt opublicerade data 2009 Hjärtsjukvård

61 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-38. Antalet sjukhus/kliniker som 2009 fått 0, 0,5 eller 1 poäng per kvalitetsmått. Källa: Riks-HIA opublicera-de data 2009 Hjärtsjukvård

62 Verksamhetsanalys 2009 www.vgregion.se/analysenhet Figur H-39. Kvalitetsindexpoäng 2009 per sjukhus/klinik uppdelat per kön. Källa: Riks-HIA opublicerade data 2009 Hjärtsjukvård