CHAPTER 32 Animal Origins and the Evolution of Body Plans

En presentation över ämnet: "CHAPTER 32 Animal Origins and the Evolution of Body Plans"— Presentationens avskrift:

1 CHAPTER 32 Animal Origins and the Evolution of Body Plans

2 Rike Animalia multicellulära
komplex kropp möjlig p.g.a. att celler specialiserat sig djur skaffar föda aktivt (kemoheterotrofer), under förbrukande av energi cirkulationssystem

3 Rike Animalia Monofyletisk grupp: alla djur tros härstamma från samma protist Gemensamma egenskaper: Liknande rRNA Liknande gener som styr embryonalutvecklingen Tight junctions, desmosomer, gap junctions Liknande molekyler i det extracellulära matrixet

4 Rike animalia: fylogeni
Phylum Porifera – svampdjur Phylum Cnidaria – nässeldjur Phylum Ctenofora – kammaneter Tre större grupper med flera phyla: Lophotrochozoa Ecdysozoa (ecdysis = skalömsning) Deuterostomata Proto- stomata

5 Rike animalia: fylogeni
många ledtrådar från egenskaper som kommer fram vid embryonalutvecklingen de enklaste djuren är diploblaster, d.v.s. embryot har bara endoderm och ektoderm protostomer och deuterostomer är triploblaster, d.v.s. har också mesoderm embryots blastopor utvecklas till matsmältningssystem: protostomer = ”munnen först” deuterostomer = ”munnen till andra” (vs anus)

6 figure jpg Figure 31.2 Figure 31.2

7 Några begrepp Radiata – radial – eller biradialsymmetriska
rör sig långsamt eller inte alls Bilateria – bilateralt symmetriska rörliga huvud med sinnesorgan

8 figure jpg Figure 31.3 Figure 31.3

9 Några begrepp Acoelomata: utan kroppshåla
Pseudocoelomata: med falsk kroppshåla Coelomata: med äkta kroppshåla (avskild av peritoneumhinna)

10 figure jpg Figure 31.1 Figure 31.1

11 figure jpg Figure 31.2

12 Phylum Porifera: svampdjur
Enklaste uppbyggnaden bland djur Saknar symmetri Saknar cellskikt och organ Sessila Har flera olika celltyper choanocyter med flageller skapar vattenströmning och fångar föda epidermis har primitivt skelett i form av spiculi eller fibrer

13 figure jpg Figure 31.4 Figure 31.4

14 figure jpg Figure 31.2

15 Phylum Cnidaria: nässeldjur
anemoner, maneter, koraller, hydror Radialsymmetri Diploblaster tarm med endast en öppning (”blind gut”) för cirkulation, gasutbyte och digestion

16 Phylum Cnidaria: nässeldjur
Muskelfibrer och nervnät Tentakler med specialiserade celler, cnidocyter Cnidocyterna har nematocyster med toxiner för infångande av bytesdjur

17 figure jpg Figure 31.7 Figure 31.7

18 Phylum Cnidaria: livscykel
stillasittande polyp och sexuell, fritt simmande medusa medusan producerar spermier och ägg som släpps ut i vattnet det befruktade ägget utvecklas till simmande planulalarv larven fäster sig vid underlaget och omvandlas till polyp

19 figure jpg Figure 31.8 Figure 31.8

20 Phylum Cnidaria: Klassificering
Klass Hydrozoa – hydroider Klass Scyphozoa – maneter Klass Anthozoa – havsanemoner, koraller

21 Phylum Cnidaria: Klass Hydrozoa
också sötvattensarter varierande livscykler (medusa-polyp, bara polyp, bara medusa) koloniala, kan ha arbetsfördelning mellan individerna i kolonin födofångande polyper reproduktionspolyper försvarspolyper

22 figure jpg Figure 31.9 Figure 31.9

23 Phylum Cnidaria: Klass Scyphozoa
alla arter är marina medusan dominerar livscykeln han- och honmedusor

24 figure jpg Figure 31.10 Figure 31.10

25 Phylum Cnidaria: Klass Anthozoa
koralldjur, havsanemoner marina saknar medusastadium polyp  spermier och ägg  planula-larv  polyp knoppning, fission koraller lever i symbios med dinoflagellater

26 figure jpg Figure 31.2

27 Phylum Ctenophora: kammaneter
Marina karnivorer med enkel livscykel liknar maneter till det yttre (radialsymmetri, tentakler) fullständig tarmkanal: mun och två analporer rör sig med hjälp av rader av cilier = ctena enkel livscykel

28 tentakelslida mun tentakler svalg analporer tarm ctena
figure jpg tentakelslida mun ctena tentakler svalg tarm analporer

29 figure jpg Figure 31.2

30 Protostomer och deuterostomer
bilateral symmetri – ökad rörlighet huvud tre kroppslager (ekto- meso- endoderm)

31 Protostomer vs deuterostomer
Blastoporen blir mun Ventralt nervsystem Par av nervsträngar Fritt flytande larver med sammansatta cilier för födointag Deuterostomer: Blastoporen blir anus Dorsalt nervsystem Larver med enkla cilier

32 figure jpg Figure 31.2

33 Lophotrochozoa - exoskelettet växer under tillväxt (jfr Ecdysozoa: skalömsning) - rör sig med cilier eller muskler trochoforlarv Lophoforater har lophofor Spiralier har spiralklyvning (alla andra djur radialklyvning) i embryonalutvecklingen

34 Lophotrochozoa Phylum Platyhelminthes: plattmaskar (virvelmaskar)
Phylum Rotifera: hjuldjur Phylum Ectoprocta(Bryozoa): mossdjur Phylum Brachiopoda: armfotingar Phylum Phoronida: hästskomaskar Phylum Nemertea: slemmaskar Phylum Annelida: ringmaskar Phylum Mollusca: blötdjur Lophoforater Spiralier

35 figure jpg Figure 31.14 Figure 31.14

36 Phylum Platyhelminthes
ingen kroppshåla Inget organ för syretransport  platt kroppsform nödvändig En kroppsöppning fungerar som både mun och anus Glidande rörelser m.hj.a. cilier köttätande Parasitiska och frilevande arter

37 Plattmaskar Frilevande: Klass Turbellaria, virvelmaskar Parasitiska:
Klass Cestoda, bandmaskar (t.ex. binnikemask) Klass Trematoda, sugmaskar (t.ex. leverflundra) Klass Monogenea, monogener (ektoparasiter på fisk) kan ha mycket komplexa livscykler

38 Phylum Rotifera, hjuldjur
Mycket små (<0,5 mm), men har välutvecklade inre organ vattenlevande pseudocoelomater komplett tarm cilieförsett organ, corona, står för rörelse och födointag födan mals i mastax

39 figure jpg

40 figure jpg Figure 31.14

41 Lophoforater vattenlevande
kropp indelad i tre segment: prosom, mesosom och metasom kroppshålan har motsvarande indelning lophoforen runt munöppningen har tentakler med cilier födointag gasutbyte anus nära munnen

42 figure jpg Figure 31.18 Figure 31.18

43 Phylum Ectoprocta (Bryozoa): mossdjur
koloniala kroppen utsöndrar skyddande skal kan vifta och vrida på lophoforen koloni uppstår genom asexuell reproduktion sexuell reproduktion med intern fertilisation av ägg

44 figure jpg Figure 31.20 Figure 31.20

45 Phylum Brachiopoda: armfotingar
liknar musslor till utseendet solitära, marina en dorsal och en ventral skalhalva oftast fäst vid bottnen med ett kort skaft

46 Phylum Phoronida: hästskomaskar
nedgrävda i bottendy eller –sand, fästa i stenar lever i tub av kitin

47 figure jpg Figure 31.14

48 Spiralier spiralklyvning av celler under embryonalutvecklingen leder till att cellerna är ordnade i spiralmönster de flesta phyla masklika, lever i sediment

49 Phylum Nemertea: slemmaskar
fullständig tarm rör sig långsamt med cilier eller muskler vätskefylld rhyncocoel med proboscis = organ för födointag kontraktion av muskler runt rhyncocoel slungar ut proboscis proboscis har en vass gadd som fångar bytet, toxiner

50 figure jpg

51 Phylum Annelida: ringmaskar
segmenterad kropp ger större möjlighet att reglera kroppens form och rörlighet varje segment har ett nervganglion ganglierna förenade med nervsträngar de flesta arter vattenlevande; finns också terrestra arter men de är beroende av en fuktig miljö

52 Phylum Annelida: ringmaskar
Klass Polychaeta: havsborstmaskar ögon och tentakler i huvudändan trochoforlarv Klass Oligochaeta: glattmaskar t.ex. daggmaskar också landlevande arter Klass Hirudinea: iglar främre och bakre sugkopp Klass Pogonophora: skäggmaskar saknar matsmältningssystem gasutbyte via tentakler lever i kitinrör på tusentals meters djup

53 Phylum Mollusca: blötdjur
klasser som ser mycket olika ut har gemensamt en tredelad kropp: fot, mantel, visceralmassa (inälvssäck) foten är en muskel, rörelseorgan bläckfiskars armar utvecklats från foten manteln täcker de inre organen, bildar ofta en mantelhåla där gälar finns radula = rasptunga hos flera grupper

54 Phylum Mollusca: blötdjur
Klass Monoplacophora, urmollusker Klass Polyplacophora, ledsnäckor Klass Bivalvia, musslor Klass Gastropoda, snäckor Klass Cephalopoda, huvudfotingar

55 Klass Monoplacophora, urmollusker
snäckliknande, få nulevande arter dominerade under Kambriska eran Anatomin skiljer sig märkbart från andra mollusker

56 Klass Polyplacophora, ledsnäckor
segmenterat skal (ej kropp!)

57 Klass Bivalvia, musslor
Skalets gångjärn på dorsalsidan, skalhalvorna laterala Sifonerna används för filtrering av vatten som födointag samt för spridning av gameter

58 Klass Gastropoda, snäckor
den artrikaste molluskklassen intern befruktning den enda klassen av mollusker som har landlevande arter dessa arter har lunga

59 Klass Cephalopoda, huvudfotingar
Bläckfiskar: pärlbåtar, kalamarer, sepior, oktopoder 1) manteln och utloppssifonen modifierade till ”vattenspruta” 2) reglering av flytförmågan med gas  huvudfotingarna inte bunda till bottnen utvecklat synsinne

60 figure jpg Figure 31.2 Figure 31.2