Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011

En presentation över ämnet: "Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011"— Presentationens avskrift:

1 Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
En god och jämlik hälsa för alla? Barns mat och rörelsevanor – vad vet vi? Mål och riktlinjer för förskolans verksamhet? Frågor och diskussion Metodstöd, lästips Förra mötet om: Elisabeth Anér om barns inflytande Elin Björklund om förskolans råd och riktlinjer för måltider Tar vid och en ”fristående fortsättning” med en fördjupning om mat och rörelse inom förskolan. Kolla upp med Peter – hur många av de anmälda till dagens träff var med även på förra träffen?

2 Goda matvanor ska främjas De offentliga måltiderna ska kvalitetssäkras
Andelen normalviktiga ska öka i alla åldrar Andelen barn och unga som regelbundet är fysiskt aktiva ska öka Stödjande miljöer för rörelse ska utvecklas Folkhälsoplanen för Örebro län – en folkhälsoplan för kommunerna och landstinget. Några exempel på gemensamma mål för målområde 9 fysisk aktivitet och 10 goda matvanor. Exempel på hur vi samverkar i folkhälsofrågor: HFSU-nätverk förskola/skola Utbud i offentliga cafeterior Införande av riktlinjer för förskola/skola Idrottslyftet Ölif VIKTiga barngruppen i norr –samverkansgrupp kring barn med övervikt utifrån folkhälsoavtalen. Samhällsinsatser, förebyggande och omhändertagande av barn med övervikt. Internationellt perspektiv mår barn i Sverige bra. Hur mår vi i länet? Barn och unga årskurs 9 Örebro län: 76 % av flickorna och 87 % av pojkarna skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Hälsoindex för 4-åringarna – stora variationer mellan kommunerna

3 NA våren 2009. Data baserade på Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009. FHI 2010: Örebro län: fetma: kvinnorna 16%, männen 13%. Andel med fetma i riket: 14% av kvinnorna och 14 % av männen. Trend mot ökande andel med fetma för både män och kvinnor. Andelen med övervikt i riket: kvinnorna relativt stabilt/ökande?, männen långsamt minskande andel med övervikt

4 Övervikt och fetma bland 4-åringar i Örebro län
Trend för 4-åringarna sedan 5 år. BMI 4-år iso-BMI iso-BMI över 30 iso-BMI över 25 f , , ,9 f , , ,4 f , ,8 f , , ,3 f , , ,1 f-2005 norra , ,2 Referens: Barnhälsovårdens statistik, Öll 2009

5 En god hälsa? – inte bara en fråga om…
…….eller ………. Mat, sömn och rörelse grunderna för en god hälsa – socioekonomi påverkar ….

6 Övervikt och fetma bland 4-åringar i Stockholms län
SLVs kostundersökning på barn 2003: 4-åringarna iso-BMI över 25 flickorna 18%, pojkarna 19%. Iso-BMI över 30: flickorna 2%, pojkarna 4%. Referens: Barnhälsovården, SLL 2009

7 Spring i benen och myror i kroppen
Är övervikt för barn en riskfaktor för ohälsa? Något man springer av sig eller? Vad säger forskningen?

8 Rekommendationen för barn
Stillasittandet som oberoende riskfaktor – vuxna? Barn i förskoleåldern bör inte sitta stilla mer än en timme i sträck. Undvik TV för barn under 2 år. Begränsa TV-, dator-, videotid till högst 2 tim per dag för barn över 2 år.

9 Ref: Friska barn, Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2010
Det viktigaste för barnens rörelse är lekar utomhus. Det har visat sig att barn som är ute rör sig mer. Utelekar, som att klättra, springa, gunga eller annat ger barnen särskilt bra tillfällen att pröva och förfina sina rörelser. Ref: Friska barn, Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2010

10 Vad säger forskningen? En yta på minst 6000 kvadratmeter.
Tillräckligt med springutrymme Mer än hälften av ytan ska vara kuperad och bevuxen Lekplatser ska vara i skugga mitt på dagen Passager som ger möjlighet att cykla och springa runt Gården ska vara säker Vad säger forskningen om förskolegårdar och hur de stimulerar till fysisk aktivitet? punkt 1: storleken av en fotbollsplan punkt 2: barnen måste få en chans att hinna få upp farten Punkt 3: gungor, sandlådor m.m. Ska ligga i trädskugga mellan 11 och 15 Punkt 5: säker för trafik men också kriminalitet (tillräckligt högt staket)

11 Hur kan vi uppmuntra och stimulera barnets rörelseglädje?
Låt barnet vara ute och leka varje dag. Uppmuntra barnet att gå själv så mycket som möjligt. Tillåt barnet att klättra i träd m.m. Ta med barnet ut i naturen. Minska stillasittande Barn i förskoleåldern bör inte sitta stilla mer än en timme i sträck. Undvik TV för barn under 2 år. Begränsa TV-, dator-, videotid till högst 2 tim per dag för barn över 2 år.

12 Vad vet vi om 4-åringarnas matvanor?
Frukt och grönt 2 gånger per dag Godis, läsk, glass, snacks, bakverk 3 gånger per dag Barn 4-10 år bör äta ca 400 g frukt och grönsaker per dag. 9 % av 4-åringarna, 15 % av barn i åk 2, 11 % av barn i åk 5 når rekommendationen enl SLV 2003. Konsumtionsmängd för 4-åringarna: 225 g/dag Sammanfattning ”utrymmet” Godis 1-2 hg/vecka, 3-5 ggr/vecka Saft och läsk ca 2 dl/dag ca 1 gång/dag Glass 4-åringarna 2-3 ggr/vecka Skolbarnen 1-2 ggr/vecka Snacks ca 2 dl 1 gång/vecka Bakverk 3-5 gånger per vecka Ref: Livsmedelsverkets kostundersökning på barn, 2003.

13 Sammanfattning - näringsämnen
Ca 60 % av barnen når inte upp till rekommendationen för järn. D-vitamin. 90 % av barnen hade ett intag under rekommendationen för fleromättat fett. 95 % av barnen hade ett intag över rekommendationen för mättat fett. Mat: Barn växer! Barn behöver mer näringstät mat än vuxna Maten viktig för inlärningen och för att barnen ska orka med skolan och sin fritid. Matvanor etableras tidigt i livet. Smakpreferenser: sött, salt Matvanor relaterade till många av de vanligaste folksjukdomarna Rekommendationen för järn 2-5 år: 8 mg/dag D-vitamin 7,5 mikrogram Sammanfattning näringsämnen : För mycket mättat fett För mycket socker För mycket salt För lite kostfibrer För lite fleromättat fett 15 E% mättat fett - rek är 10 E% 14E% sackaros – rek är högst 10 E% Salt 5,1 g (2,035 g Na x 2,5 = NaCl på 5,1 g) anses som på den höga sidan. En vuxen bör inte ha ett högre intag än 6 g per dag. Kostfiber på 1,8 g/10 MJ, bör vara 3 g/10 MJ Fleromättat fett är 3,7 E%, bör vara lägst 5 E%. Järnintaget ligger marginellt på 8,0 mg per dag i genomsnitt, medianen ligger på 7,3 mg. Ca 60 % av barnen når inte upp till rekommendationen. Vitamin D intaget, det genomsnittliga låg på 6,6 mikrogram, rekommendationen ligger på 7,5 mikrogram. CA 60 % av barnen ligger under detta värde. Medianen ligger på 5,1 mikrogram. Bildning av D-vitamin i huden minuters solbestrålning av ca 30% av kroppen/dag är tillräcklig.

14 …. vad kan förskolan göra?
Järn: Välja nyckelhålsmärkta köttpålägg D-vitamin: - Välja lättmjölk istället för standardmjölk - Vara ute!! Bättre balans mellan mättat och omättat fett - Byta en korvrätt i veckan till en fiskrätt - Välja ett smörgåsmargarin med minst % fetthalt varav minst 10% fleromättat. - Minska mängderna av godis, glass, snacks och bakverk – eller inget alls! ett gemensamt ansvar …på förskolan och i hemmet! I förskolan för att erbjuda näringsriktiga måltider som en del i den pedagogiska verksamheten I hemmet för att grundlägga goda matvanor. Förskolan svarar för 65-70% av dagsbehovet för ett heltidsplacerat barn. Minska mängderna – eller inget alls. Övergång till nästa bild om sackaros!

15 Bidrag av sackaros från olika grupper av livsmedel
25 % av totala energin från godis, saft, glass, bakverk etc För mycket godis, läsk, snacks och bakverk Varför är det ett problem? * Tandhälsan * ”Tomma kalorier”. De är energitäta, dvs.mycket energi, lite näringsämnen * Högt intag av söta drycker och energitäta livsmedel är relaterat till övervikt och fetma, som i sin tur är relaterat till diabetes, hjärt- kärlsjukdomar

16 För mycket socker…….. Vad kan förskolan göra?
Inte vänja barn vid söta drycker. Glass, bullar etc max en gång i månaden Riktlinjerna för förskolan: ” Rådet till förskolan är att inte servera alls – eller högst en gång i månaden och då i måttliga mängder.

17 Modell för samtal om barns matvanor
Livsmedelsval Frukt och grönt ”Tallriks-modellen” Måltidsordning Utrymme Vad fokuserar vi mest på? Och vad har störst betydelse för våra barns matvanor? Vuxna som förebilder vid barns måltider Ref: Rapport nr.30/ Tillämpad Näringslära; SLL 2003.Rapport

18 Mat – inte bara näring Social funktion Kultur och religion Gemenskap
Trygghet Maktmedel Tröst/fiende Genus TN/SLL 2005

19 Barnet vill inte äta det som serveras utan kräver annan mat.
Exempel Barnet vill inte äta det som serveras utan kräver annan mat. Vad gör du? 1. Säger att då får han/hon filmjölk istället. 2. Säger att han/hon inte behöver äta, men får ändå sitta kvar vid bordet. 3. Säger: Du måste smaka en liten portion för att kunna veta om det är gott eller inte. 4. Eget alternativ

20 Barnet - bestämmer själva vad och hur mycket hon eller han vill äta
Olika ansvarsområden - vem bestämmer vad? Vuxna - föräldrar och personal på förskolan ansvarar för att erbjuda bra och varierad mat. Barnet - bestämmer själva vad och hur mycket hon eller han vill äta Undvik tjat om mat

21 Mötet med måltiden – pedagogiska perspektiv på måltider

22 Tack! Marie Nybäck, nutritionist, Samhällsmedicinska enheten E-post: