FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

En presentation över ämnet: "FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI"— Presentationens avskrift:

1 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Dick Delbro Ht-09

2 Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra.

3

4 Njuren: Vikt och mått 120 g 10 x 5 x 3 cm

5

6

7 Blodförsörjning: 1200 ml/min genom njurarna

8

9

10 1,25 miljoner nefron i vardera njuren

11

12 Glomerulusfiltration
Primärurinen (180 l/dygn) bildas genom filtration av njurartär-blodet i glomerulus. Drivkraften är glomerulustrycket. Detta balanseras av det proteinosmotiska suget i glomerulus och mottrycket i glomeruluskapseln. Filtrationshastigheten = GFR = 180 l/dygn = 125 ml/min.

13

14

15 Vilken typ av substanser filtreras i glomerulus?
50 ggr högre permeabilitet i glomeruluskapillären än i skelettmuskelkapillären.

16 Vad tyder det på om man har albumin i urinen? Röda blodkroppar?

17 Hur håller kroppen GFR konstant?
1. Autoreglering – samma GFR trots variationer i blodtryck. 2. Hormonell reglering med renin. Renin frisätts av: Tryckfall i afferenta arteriolen. Sympaticusstimulering till njuren. Låg koncentration av Na+ i primär-urinen.

18 Renin-angiotensinsystemet

19 Vart tar vattnet vägen? Re-absorptionsprocesser längs nefronet. Vattnet följer med när NaCl reabsorberas.

20

21 Hur transporteras joner och andra molekyler över cellmembranet?
1. Enkel diffusion: Molekylen följer koncentrationsgradienten (=skillnaden). 2. Faciliterad diffusion: Ett carrierprotein hjälper till. 3. Aktiv transport: Energikrävande. 4. Cotransport: En molekyl ”hänger på” när en annan transporteras aktivt. 5. Countertransport.

22 Carrierproteinet har ett transportmaximum (Tm)
Varför har man socker i urinen vid diabetes?

23 Reglering av den finala urinvolymen
Ca. 85% av primärurinen reabsorberas i proximala tubulus och nedåtgående slyngan. I distala tubulus och samlingsrören avgörs hur stor den finala urinvolymen skall bli. Aldosteron (från binjurebarken: Frisättningen stimuleras av angiotensin II) ökar natrium-vattenupptag i distala tubulus-samlingsrör, i utbyte mot kalium som förloras till urinen. ADH-mekanismen.

24 ADH kommer från hypofysens baklob, med blodet till njuren
En ökad saltkoncentration i blodet (tydande på vattenbrist) stimulerar hypothalamus till att frisätta ADH till blodkärlen i hypofysbakloben.

25

26 ADH (forts.) ADH kommer att öka genomsläpp-ligheten för vatten i samlingsrören, så att primärurinen minskar i volym och mer vatten dras ut, tillbaka till blodbanan.

27

28 Vilken kraft drar ut vatten från samlingsrören i närvaro av ADH?
I njurvävnaden runt samlingsrören är det en hög koncentration av NaCl. Denna ”hypertona” miljö har skapats genom att NaCl har pumpats aktivt från Henles uppåtstigande ut i extracellulär-rummet. Detta utgör ett osmotiskt sug för vatten, som alltså lämnar samlings-rören i närvaro av ADH, och dras in i vasa recta, och går vidare till cirkulationen.

29 Sekretion i nefronet Kaliumförluster – kaliumvinster.

30

31 Prostaglandiner i njuren
Syntetiseras av ischemi, Ang. II, ADH, bradykinin. Fr.a. PGI2 (glomerulus) och PGE2 (medulla) – vasodilaterande och natriuretiska. NSAID: Försiktighet vid hjärtsvikt, hypertoni, levercirrhos, njursjukdom.

32                                                                                                                                                                                                                                        Schematic showing the absorption of sodium and chloride in the nephron and the main sites of action of drugs. Cells are depicted as an orange border round the yellow tubular lumen. Mechanisms of ion absorption at the apical margin of the tubule cell: (1) Na+/H+ exchange; (2) Na+/K+/2Cl- cotransport; (3) Na+/Cl- cotransport, (4) Na+ entry through sodium channels. Sodium is pumped out of the cells into the interstitium by the Na+/K+ ATPase in the basolateral margin of the tubular cells (not shown). The numbers in the boxes give the concentration of ions as millimoles per litre of filtrate, and the percentage of filtered ions still remaining in the tubular fluid at the sites specified. CT, collecting tubule; DT, distal tubule; PCT, proximal convoluted tubule; TAL, thick ascending loop. (Data from Greger, 2000.)                                                                                                                                                                                  Printed from: Rang & Dale's Pharmacology 6E (on 11 November 2009) © 2009 Elsevier

33 Läkemedelsutsöndring via njurarna
Se Rang & Dale, kap. 8, Table 8.4; ”Tablettrutan” s. 119; s. 374 (excretion of organic molecules).

34 Njurbäckenet övergår i ureteren
Ureteren består av glatt muskelvävnad, ca. 30 cm lång, som tränger in i bakre delen av urinblåsan. Man blir kissnödig när blåsan fyllts med 200 ml. Vid 500 ml går det inte att hålla emot…

35 Urinblåsan består av slemhinna och glatt muskulatur
Blåshalsen hålls stängd av inre sfinktern (glatt muskel) och ytttre sfinktern (bäckenbotten = tvärstrimmig muskel, viljestyrd). Miktionsreflexen (blåstömningen) är beroende av: Afferenter från blåsväggen till ryggmärgen; Signaler från ryggmärgen till hjärnan; Signaler från hjärnan till ryggmärgen; Parasympatiska efferenter till blåsväggen. Somatiska efferenter till bäckenbotten.

36

37 Fig

38 Fig

39 Urethra (= urinröret) består av slemhinna och glatt muskulatur