Denna OH serie innehåller alla tabeller och diagram i rapporten

En presentation över ämnet: "Denna OH serie innehåller alla tabeller och diagram i rapporten"— Presentationens avskrift:

1 Denna OH serie innehåller alla tabeller och diagram i rapporten
Finns ytterligare en kortversion med tabeller och diagram Dessutom finns en serie med text och slutsatser samt ett bildspel över basala uppgifter Alla filer går att ladda ner från analys-enhetens hemsida se regionkansliet, hälso- och sjukvårdsavdelningen, analysenheten

2 Komplement till annan årlig uppföljning
Enhetligt framtagen regional statistik Rapport i tre delar Jämförelser Komplement till annan årlig uppföljning KP Marianne Föras

3 Demografiska data

4 Slutenvårdskostnad, kronor per individ i befolkningen i ettårsklasser, VGR 2004. Fig 1

5 Befolkningen i VGR 2004, antal individer. Fig 2

6 Andelen kvinnor respektive män 2004, 65 år och äldre av hela befolkningen i resp. nämndområde. Fig 3. 5 10 15 HSN 12 HSN 7 HSN 11 HSN 4 HSN 5 HSN 6 VGR HSN 3 HSN 8 HSN 10 HSN 9 HSN 1 HSN 2 procent kvinnor män

7 Befolkningsutveckling 1995-2004 och prognos (SCB) till 2010. Fig 4.

8 Sjukhus-/specialistvård Primärvård Äldreomsorg
Kostnader för primärvård, sjukhusvård samt äldreomsorg Källa: Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen. Fig 5 Män 65-74 Kvinnor 65-74 Män 75-79 Kvinnor 75-79 Män 80-84 Kvinnor 80-84 Män 85-89 Kvinnor 85-89 Män 90+ Kvinnor 90+ Sjukhus-/specialistvård Primärvård Äldreomsorg 50 100 150 200 250 300 350 Tkr per capita och år

9 Den procentuella andelen av befolkningen som är 65+ respektive 75+
Den procentuella andelen av befolkningen som är 65+ respektive 75+. Källa. SCB. Fig 6.

10 Andelen individer 65 år och äldre år 2002.
Källa. OECD health data. Fig 7

11 Perspektiv på resurser och resursförbrukning

12 Norrbotten Stockholm Gotland Västernorrland Blekinge Västmanland Västerbotten Jämtland Dalarna Örebro Gävleborg Kalmar Värmland Skåne Västra Götaland Jönköping Kronoberg Sörmland Uppsala Halland Östergötland Genomsnitt Landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare Fig 8 4000 8000 12000 16000

13 Stockholm Gotland Västmanland Blekinge Dalarna Norrbotten Västernorrland Örebro Västerbotten Jämtland Uppsala Gävleborg Kalmar Värmland Skåne Kronoberg Halland Jönköping Östergötland Västra Götaland Sörmland Relationen mellan faktisk sjukvårds-kostnad per invånare och kostnad enligt utjämnings-systemet 2003 (genomsnitt= 100) Fig 9. 20 40 60 80 100 120

14 Sjukvårdskostnader per capita i US$ PPP (OECD health data 2002).Fig 10

15 Kostnad per producerad DRG-poäng för specialiserad somatisk vård 2003
Kostnad per producerad DRG-poäng för specialiserad somatisk vård Landstingsförbundet. Fig 11. 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 Västerbotten Västmanland Norrbotten Örebro Västernorrland Dalarna Kronoberg Blekinge Östergötland Värmland Sörmland Kalmar Skåne Gävleborg Västra Götaland Riket Stockholm Jönköping Jämtland Halland I beräkningen har även all specialiserad öppenvård vid, och utanför sjukhus, omvandlats till DRG-poäng

16 Kostnadsjämförelse 2002 mellan sjukhus i det nationella KPP-samarbetet
Kostnadsjämförelse 2002 mellan sjukhus i det nationella KPP-samarbetet. Tab 2. Index kostnad är kostnad per DRG-poäng för sjukhusens slutenvård efter det att vårdtillfällen med extrema kostnader tagits bort. Genomsnitt = 100

17 Nettokostnadsutvecklingen för de offentligt drivna sjukhusen i VGR 1992-2003. Fig 12.

18 Procentuell förändring av kostnad per prestation för de offentligt drivna sjukhusen i VGR Fig 13.

19 Nettokostnadsutveckling 1998-2003, fast pris
Fig 14 Karolinska sjukh Danderyds sjukh Södersjukh. Södertälje sjukh. Huddinge sjukh Norrtälje sjukh Frölunda sjukh SU Kungälvs sjh NU-sjukvården SÄS SkaS 5 10 15 20 25 30 35

20 Den självupplevda hälsan i befolkningen

21 Självrapporterad hälsa, åldersstandardiserade värden, %
Självrapporterad hälsa, åldersstandardiserade värden, %. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Statens folkhälsoinstitut, Tab 3.

22 Självrapporterad hälsa. Allmänt hälsotillstånd
Självrapporterad hälsa. Allmänt hälsotillstånd. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Tab 4.

23 Andel av tillfrågade som upplever bra eller mycket bra hälsotillstånd
Andel av tillfrågade som upplever bra eller mycket bra hälsotillstånd. Källa: Vårdbarometern Fig 15.

24 Resultat från den nationella folkhälsoenkäten
Resultat från den nationella folkhälsoenkäten. Källa: Hälsa på lika villkor? Tab 5.

25 Befolkningens uppfattning om vården

26 Förtroende för institutioner, SOM-institutets undersökningar 1986-2003
Förtroende för institutioner, SOM-institutets undersökningar Fig 16.

27 Befolkningens förtroende för vården 2004, Vårdbarometern
Befolkningens förtroende för vården 2004, Vårdbarometern. Procentuell andel av respektive grupp som svarat ”ganska stort” eller ”mycket stort”. Tab 6.

28 Procent av befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för vården. Källa: Vårdbarometern2004. Tab 7.

29 Befolkningens förtroende för husläkare/ distriktsläkare
Befolkningens förtroende för husläkare/ distriktsläkare. Procentuell andel av resp grupp som svarat ”ganska stort” eller ”mycket stort”. Fig 17.

30 Upplevelser av tillgång till hälso- och sjukvård

31 Befolkningens bedömning av tillgång på vård
Befolkningens bedömning av tillgång på vård. Andel med betyg 4 eller 5 på en 5-gradig skala. Genomsnitt Fig 18. 20 40 60 80 Halland Jönköping Blekinge Kronoberg Västernorrland Östergötland Kalmar Skåne Västmanland Västerbotten Norrbotten Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Värmland Västra Götaland Dalarna Jämtland Gävleborg procent

32 Befolkningens uppfattning om tillgång till sjukvård
Befolkningens uppfattning om tillgång till sjukvård. Betyg 4 eller 5 på en 5-gradig skala. Källa: Vårdbarometern Fig 19.

33 Befolkningens bedömning av tillgång till vård
Befolkningens bedömning av tillgång till vård. Andel med betyg 4 eller 5 på en 5-gradig skala. Genomsnitt Fig 20.

34 Befolkningens bedömning 2004 av tillgång till vård
Befolkningens bedömning 2004 av tillgång till vård. Andel med betyg 4 eller 5 på en 5-gradig skala. Tab 9.

35 Sammanfattande betyg på besöket
Sammanfattande betyg på besöket. Andel med betyg 4 och 5 på en femgradig skala. Källa: Vårdbarometern Fig 20.

36 Sammanfattande betyg på besöket
Sammanfattande betyg på besöket. Andel med betyg 4 och 5 på en femgradig skala. (2004) Tab 10.

37 Konsumtion av hälso- och sjukvård

38 Konsumtion av somatiska vårdtillfällen inom regionen per 1000 individer Åldersstandardiserade data. Fig 21. 40 80 120 160 HSN 5 HSN 7 HSN 8 HSN 4 HSN 1 VGR HSN 11 HSN 6 HSN 9 HSN 2 HSN 12 HSN 10 HSN 3

39 Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård, allmänläkarvård (exkl
Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård, allmänläkarvård (exkl. MVC, BVC) per 1000 invånare och per nämnd. Ej åldersstandardiserade data, Tab 11

40 Konsumtion av besök hos andra vårdgivare än läkare per 1000 invånare och per nämnd 2004. Tab 12

41 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i VGR 2004. I ettårsklasser. Fig. 22

42 Vårdkostnadernas samband med ålder för kvinnor och män
Vårdkostnadernas samband med ålder för kvinnor och män. Fakturerade kostnader för slutenvård i VGR 2004 per invånare i ettårsklasser. Fig 23.

43 Antal läkarbesök i öppen specialiserad vård per 1000 kvinnor eller män i VGR I ettårsklasser.Fig 24.

44 Antal läkarbesök i primärvård per 1000 kvinnor eller män i VGR 2004
Antal läkarbesök i primärvård per 1000 kvinnor eller män i VGR I ett-årsklasser. Fig 25.

45 Antal vårdtillfällen för stroke 2003 inom SU per ett-årsklass och kön
Antal vårdtillfällen för stroke inom SU per ett-årsklass och kön. Fig 26. Kv blå M röd!

46 ischemisk hjärtsjukdom
schizofreni cancer diabetes stroke astma/KOL ledsjukdom höftfraktur artros 4 000 8 000 12 000 16 000 individer

47 Antal individer som förekommit i slutenvård i VGR med angivna diagnoser. Figuren visar hur individer samtidigt kan förekomma i flera diagnosgrupper. Fig 28. 6 930 1 070 531 5 230 11 310 2 830 Ischemisk hjärtsjukdom Diabetes Stroke 1 363

48 Den åldersstandardiserade incidensen av cancer per 100 000 invånare fördelat på de 12 beställarnämnderna diagnosåret Tab 13.

49 Åldersstandardiserad incidens av bröstcancer och prostatacancer per invånare för HSN 5, Fig 29.

50 Tillgänglighet

51 Antalet väntande i VGR till 11 olika mottagningar
Antalet väntande i VGR till 11 olika mottagningar. Källa: Landstingsförbundet, väntetider i vården. Tab 14.

52 Antalet väntande till ortopediska mottagningar i VGR och antalet besök vid respektive sjukhus Tab 15.

53 Väntetid till 11 olika mottagningar i VGR
Väntetid till 11 olika mottagningar i VGR. Gäller för patienter som fått vård. Källa: Landstingsförbundet, väntetider i vården. Tab 16.

54 Väntetider till mottagningar i Sverige och VGR 2004-12-31
Väntetider till mottagningar i Sverige och VGR Gäller för patienter som fått vård. Källa: Landstingsförbundet, väntetider i vården.Tab 17.

55 Antalet väntande i VGR till 10 olika behandlingar
Antalet väntande i VGR till 10 olika behandlingar. Källa: Landstingsförbundet, väntetider i vården.Tab 18.

56 Väntetid i VGR till 10 olika behandlingar
Väntetid i VGR till 10 olika behandlingar. Gäller för patienter som fått vård. Källa: Landstingsförbundet, väntetider i vården.Tab 19.

57 Väntetid i veckor i Sverige och VGR till 10 olika behandlingar
Väntetid i veckor i Sverige och VGR till 10 olika behandlingar. Gäller för patienter som fått vård. Källa: Landstingsförbundet, väntetider i vården Tab 20.

58 Andel som fått tid hos en allmänläkare 2004. Fig 30.

59 Hur lätt eller svårt var det att komma fram på telefon till vårdcentralen? Procentuell andel som anser det svårt att komma fram på telefon. Källa:Vårdbarometern. Tab 21.

60 Vårdkonsumtion av särskilda diagnoser

61 Konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande vid respektive årsskifte. *=innehåller även akuta operationer av frakturer. Tab 22

62 Antal väntande och antal operationer av godartad prostataförstoring
Antal väntande och antal operationer av godartad prostataförstoring. Fig 31.

63 Antal väntande och antal utförda knäledsplastiker. Fig 32.

64 Antal väntande och antalet utförda inkontinensoperationer. Fig 33

65 Garantivård 2004 Hälso- och sjukvård som utförs inom ramen för besöks- och behandlingsgaranti respektive inom ramen för valfrihetsreglerna

66 Garantivård i VGR Tab 23

67 Valfrihetsvård i VGR 2004. Tab 24.

68 Medicinska resultat och uppföljning

69 Andel av patienter < 80 års ålder med akut hjärtinfarkt som behandlas med lipidsänkare Fig 34. (95% konf. Intervall).

70 Förteckning av fastställda regionala vård-program t.o.m. 2004. Tab 25.

71 Inkomna ärenden till Socialstyrelsens regionala enhet. Tab 26.

72 Antal anmälningar och antalet som lett till disciplinär påföljd (per miljon invånare) i VGR och riket. Tab 27.

73 Antal ärenden till patientnämnderna per 1000 invånare i VGR. Fig 35

74 Kostnader för hälso- och sjukvård

75 Kostnader 2004 för hälso- och sjukvård (kronor) per invånare i nämndområdena uppdelat på typ av vård.Tab 28.

76 Kostnad 2004 för hälso- och sjukvård (exkl tandvård) per invånare i nämndområdena.Fig 36

77 Faktisk kostnad 2004 för hälso- och sjukvård (exkl tandvård) per invånare i förhållande till förväntad kostnad enligt det nationella utjämningssystemet för kostnaderna mellan landsting (genomsnitt = 100). Fig 37.

78 Läkemedel

79 Läkemedelskostnader och konsumtion 2004.Tab 29.
Kostnad är apotekets utförsäljningspris, patientens egenavgift och regionens kostnad. Regionens kostnad är förmånsbelopp, DDD är antal definierade dygnsdoser. Diff % är procentuell förändring jämfört med föregående år

80 Läkedmedelskonsumtion 2004. Uppgifterna redovisas per invånare
Läkedmedelskonsumtion Uppgifterna redovisas per invånare. Ålders- och könsstandardiserat mot VGR. DDD är definierade dygnsdoser. Tab 30.

81 Sjukresor

82 Antal sjukresor i VGR 2002-2004. Tab. 31.

83 Kostnader (Mkr) för sjukresor i VGR 2002-2004. Tab 32

84 Tandvård

85 Tabell 33. Antal barn som behandlats 2004 samt täckningsgrad

86 Tabell 37 Kariesfrihet, skadade tänder, andel rök- och snusfria år Källa: Tandvårdens datasystem T4.

87 Hälso- och sjukvårdspersonal

88 Figur 39. Procentuell utveckling av antal anställda inom området hälso- och sjukvårdspersonal. Index 2001=100. Källa: Personalfokus.

89 Basala uppgifter om sjukvårdens struktur. Del 2. Separat bildspel.

90 Tabellbilaga del 3 Innehåller bakgrundsdata, tryckt i separat dokument.