The Mammalian Nervous System: Structure and Higher Functions

En presentation över ämnet: "The Mammalian Nervous System: Structure and Higher Functions"— Presentationens avskrift:

1 The Mammalian Nervous System: Structure and Higher Functions
CHAPTER 46 The Mammalian Nervous System: Structure and Higher Functions

2

3 Hjärnans embryonalutveckling
Neuraltuben  CNS (hjärna och ryggmärg) Huvudändan  framhjärna, mitthjärna och bakhjärna Bakhjärnan utvecklas till lilla hjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen Mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen tillsammans kallas hjärnstammen Framhjärnan blir stora hjärnan

4

5 Lite latin Stora hjärnan = cerebrum, består av
Mellanhjärnan = diencephalon Ändhjärnan = telencephalon (begreppsförvirring: ibland menas med stora hjärnan, cerebrum, endast telencephalon och diencephalon räknas till hjärnstammen) Lilla hjärnan = cerebellum Förlängda märgen = medulla oblongata Hjärnbryggan = pons

6 Telencephalon Vänster och höger hjärnhalva Det limbiska systemet
Hjärnbarken Indelas i lober

7 Det limbiska systemet Runt hjärnstammen
Finns också hos lägre vertebrater Styr instinkter och känslor T.ex. Välbehag, ilska och smärta Amygdala: rädsla Hippocampus: lagrar information i långtidsminnet

8 Minne och inlärning Sinnesminne (sekunder)
Korttidsminne (arbetsminne; minuter) Långtidsminne: (dagar –år, kräver bestående förändringar i synapser) Mycket ännu oupptäckt Långtidspotentiering (LTP): vissa nervbanor i hippocampus som stimuleras ofta får lägre tröskel för utlösning av aktionspotentialer Långtids”sänkning” (LTD): tröskeln blir högre då nervbanan blir kontinuerligt svagt stimulerad Minnena lagras inte i hippocampus, men hippocampus behövs för att lagringen ska ske

9 Hjärnbarkens lober Tinningloben (temporalloben)
Pannloben (frontalloben) Hjässloben (parietalloben) Nackloben (occipitalloben)

10 Tinningloben Mottagning av ljudinformation
vänstra hjärnhalvan analyserar och tolkar språkljud högra hjärnhalvan analyserar och tolkar musikljud Igenkänning av form och färg, namngivning av föremål och ansikten Skador i tinningloben kan förorsaka t.ex.: Agnosi = oförmåga att namnge saker Vissa former av afasi = oförmåga att förstå och/eller producera språk

11 Pannloben Personligheten Högre tankefunktioner Koncentrationsförmåga
Socialt beteende Motoriska barken strax framför centralfåran kontrollerar medvetna muskelrörelser

12 Hjässloben Primära känselbarken strax bakom centralfåran får information från känselsinnet (beröring, tryck) I hjässloben samordnas sinnesintryck och hjärnan skapar en "inre bild" av omvärlden och den egna kroppens läge och rörelser i denna omvärld Vänster parietallob - högra omvärlds- och kroppshalvan Höger parietallob -vänstra omvärlds- och kroppshalvan

13 Nackloben Behandlar visuell information (form, position, rörelse, färg) Information från ett receptivt fält på näthinnan integreras till en signal Signalen går längs ögonmärgen till talamus och vidare till synbarken i nackloben Bildens olika delkomponenter, linjer och rörelse aktiverar specifika cellgrupper S.k. enkla celler stimuleras av stavformade ljusfält i en specifik vinkel S.k. Komplexa celler samlar information från flera enkla celler och kan uppfatta ljusfält i rörelse

14 Djupseende Nervbanorna från ögonen omfördelas i det optiska kiasmat, så att information från höger synfält (från båda ögonen) går till vänster hjärnhalva och vice versa Ju närmare ögonen ett objekt är, desto mer skiljer sig de två bilderna från varandra Binokulärceller reagerar på förhållandet mellan de två bilderna (vissa celler reagerar på ett visst förhållande)

15 Hjärnbarkens lober samarbetar
T.ex. Tolkning av synintryck: Nackloben: tolkning av nervsignaler så hjärnan kan bygga upp en bild Tinningloben: bildanalys, minnen Hjässloben: rumsuppfattning Koppling till information från andra sinnen T.ex. språk

16 Mellanhjärnan Talamus Organiserar information från sinnesorganen
Hypotalamus Reglerar fysiologiska funktioner ss

17 Lilla hjärnan Finjusterar rörelser på basen av
Vilka kommandon som skickas från stora hjärnan till musklerna (vad ska göras?) feedback från musklerna (vad händer i praktiken?)

18 Hjärnstammen Kontrollerar autonoma kroppsfunktioner: andning, blodcirkulation, sväljning o.s.v. RAS (det retikulära aktiveringssystemet) alarmerar stora hjärnan när något händer i kroppen Många olika typer av neuroner i ett komplext nätverk Reglerar hjärnans aktivitet och sömncykeln

19 Ryggmärgen Förmedlar signaler till och från hjärnan
Integrerar information från PNS Skickar reflex-signaler till muskler Inkommande signaler via dorsalroten och utgående signaler via ventralroten

20 Det autonoma nervsystemet
Det sympatiska nervsystemet vs det parasympatiska nervsystemet Förmedlar signaler ut i kroppen  reglerar fysiologiska funktioner motverkar varandra Preganglionära nervceller acetylkolin som neurotransmittor Cellkropp i ryggmärgen eller hjärnstammen Synapser till postganglionära nervceller Postganglionära nervceller Cellkropp i nervknuta Synapser till målorgan

21 Det sympatiska nervsystemet
Preganglioniska neuroner finns i ryggmärgens bröst- och ländregion Nervknutorna finns strax utanför ryggraden De postganglionära neuronernas transmittor är nodradrenalin

22 Det parasympatiska nervsystemet
Preganglioniska neuroner finns i hjärnstammen samt ryggmärgens korssegment (sakralregionen) Nervknutorna finns nära målorganen De postganglionära neuronernas transmittor är acetylkolin