Varför ska vi lära oss detta?

En presentation över ämnet: "Varför ska vi lära oss detta?"— Presentationens avskrift:

0 Läran om människokroppen
Fysiologi Läran om människokroppen

1 Varför ska vi lära oss detta?
Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet. Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov, syften och mål. I undervisningen ska erfarenheterna av fysiska aktiviteter relateras till fakta och teorier.

2 Varför ska vi lära oss detta?
Förmåga som ska utvecklas Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa. Centralt innehåll Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa. Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning. Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

3 “Undersökning av naturen”
Humanfysiologi: Hur fungerar kroppens organ och vävnader? Fokus Skelett och leder Muskler Nervsystem Syresättning Energigivande processer

4 Kunskap är makt Uppbyggnad Funktion Effekt
Lär dig hur din egen kropp fungerar och ta ett aktivt ansvar för din hälsa!

5 Skelett Kroppen består av 206 ben.
Förhållandet mellan våra ben och muskler bestämmer våra rörelser. Benens funktion Stödjande Skyddande Utföra rörelser Lagra mineraler Bilda blodkroppar

6 Ben delas in i fem olika grupper
Rörben Korta ben Platta ben Oregelbundna ben Sesamben

7 Rörben Utgör kroppens form och utgör möjlighet till våra rörelser.
Rörben finns bland annat i underarm, mellanhand och i fingrarna.

8 Korta ben De korta benen är symmetriska. Benen i handled och i fotled

9 Platta ben Har fått sitt namn efter sin platta form.
Finns i huvudet, bröstkorgen och i skuldran.

10 Oregelbundna ben Helt enkelt de ben som inte är rörben, korta ben
eller platta ben. Ryggkotorna är exempel på oregelbundna ben.

11 Sesamben Ovala fria ben som vanligtvis finns i musklernas senor.
Knäskålen är ett exempel på ett sesamben.

12 Benets delar Metafys, epifys, diafys, ledyta,benhinna, märghåla,
kompakt ben, ledbrosk, spongiöst ben.

13 Leder Det ställe där två eller flera ben förenas kallas led.
Det som håller ihop benen i en led kallas ligament. Ligamentet binder samman benens ändar med varandra och på så sätt underlättar eller begränsar rörelserna mellan benen. Ligamentets största uppgift är att hindra allt för stora rörelseutslag.

14 Det finns två typer av leder
Fria och strama De fria har sex stycken undertyper De strama har tre stycken undertyper

15 Fria Gångjärnsled: Finns i fingrar, tår, knän och armbåge
Kulled: Finns i axelled och högtled Planled: Leder i bland annat handen och foten Äggled: Leder i bland annat handled Sadelled: Leder i mellan handled och tummen Vridled: Ben i underarmen som roterar runt överarmsbenet är exempel på en vridled

16 Strama Suturer: Exempelvis Skallbenet. Leder helt utan rörelser.
Broskfogar: Liten rörelse. Exempelvis lederna i ryggraden. Bindvävsfogar: Dessa förenar ben där det förekommer mycket liten rörelse eller inge rörelse alls.

17 Det muskulära systemet
Ca 600 muskler Glattmuskulatur (automatiska rörelser i inre organ) Hjärtmuskulatur (hjärtat) Skelettmuskulatur (viljestyrda) Ca 45% av den totala kroppsvikten

18

19 Funktion Möjliggör rörelse Stadga åt skelett Skyddd åt inre organ
Möjlighet att tala, svälja och tugga Visa känseluttryck i form av olika miner Kontroll över tarm och urinblåsa Hjälp att hålla kroppstemperaturen

20 Skelettmusklernas uppbyggnad

21 Muskelfibrer Två typer - långsamma och snabba
Typ 1 - långsamma och uthålliga Typ 2a - relativt snabba, starka och uthålliga Typ 2x - mycket starka och snabba men inte uthålliga

22

23 Ursprung och fäste

24 Tonus Musklerna är aldrig helt avslappnade
Tonus ökar vid smärta eller nervositet Vid rörelse samverkar flera muskler (sträck- och böjmusklerna)

25 Musklernas funktion vid rörelse
Agonister Parallella muskler i samma led Synergister Muskler som agonisterna samarbetar med Antagonister Muskler som har motsatt funktion i samma led

26

27 Musklernas arbetssätt
Dynamiskt arbete En rörelse utförs Muskeln förlängs eller förkortas Statiskt arbete Ingen rörelse utförs Muskeln är oförändrad

28 Dynamiskt och statiskt arbete

29 Konsekvenser av aktivitet/inaktivitet
Starka muskler Skyddar mot ledskador och ryggbesvär Inaktiv Svagare och mindre muskler Sämre skydd

30 Muskler Biceps Triceps Deltoideus (främre, mellan, bakre)
Pectoralis major Trapezius Latissimus Dorsi Rectus Abdominis Quadriceps Gluteus Maximus Hamstrings Gastrocnemius Soleus Tvåhävdade armböjaren Trehövdade armsträckaren Deltamuskeln Stora bröstmuskeln Kappmuskeln Breda ryggmuskeln Raka bukmuskeln Fyrhövdade lårmuskeln Sätesmuskeln Bakre lårmuskeln Tvillingvadmuskeln Djupa vadmuskeln

31 Nervsystem Centrala nervsystemet (CNS)
Består av hjärnan och ryggmärgen Perifera nervsystemet (PNS) Består av hjärnstammen samt ett antal nerver som utgår från ryggmärgen.

32 En nerv består av buntar av fibrer som förgrenas ut
och står i kontakt med med sinnesceller,körtlar och muskler. Ischiasnerven: Den längsta och tjockaste nerven. Den löper från ryggslutet längs hela baklåret.

33 Nervsystemets uppbyggnad

34 Nervens tre huvudfunktioner
Att motta information från omvärlden eller kroppens egna organ. Att bearbeta och fördela informationen inom nervsystemet. Att sätta igång och reglera kroppens olika funktionella system.

35 Nervsystemets funktioner kan delas upp efter huruvida
de styrs av viljan eller ej. Somatiska: Viljestyrda rörelser, vår motoriska kontroll. Autonoma: Utan viljans inblandning, ex hjärtat.

36 Nervsystemet kan tränas
Genom träning kan man öka storleken på motoriska eneheter så att fler muskelfibrer aktiveras. Myelinhinnor blir tjockare, vilket ökar hastigheten nervsignaler. Förloppet mellan beslut och handling minskar. Det motoriska minnet ökar, vilket förbättrar den motoriska kontrollen. Särskilda rörelser kan automatiseras och sker då utan eller med begränsad medveten kontroll.

37 Syresättning En avgörande roll för människans prestationsförmåga.
Förmågan att ta upp och använda syre är intressant ut ett träningsperspektiv. Behovet av syre ökar i takt med att arbetsbelastningen ökar.

38 Mätning av syreupptagningsförmågan
Mäts i millimeter upptaget syre per minut per kilo kroppsvikt (ml syre/min/kg) På det viset får man fram den maximala syreupptagningsförmågan i förhållande till kroppen. Detta kallas testvärde och avslöjar hur bra kondition man har.

39 Syretransporten

40 Syresättningens effekter vid motion och träning
Träning utvecklar kapillärnätverket vilket leder till fler möjligheter förblodet att lämna över syret eftersom avståndet mellan muskel och kapillärer minskar. Slaggprodukter forslas bort smidigare. En ökad muskelvolym bergänsar syreupptagningen. Mängden mitokondrier i muskeln ökar genom träning. Hjärtats minutvolym utvecklas genom träning.

41 Energigivande processer
Energi - nödvändigt för kroppens funktioner, även i vila. Exempel på energi - Fett och kolhydrater Lagring av fett och kolhydrater

42 Fett och kolhydrater som bränsle
används som bränsle främst vid lätta arbete Kolhydrater Används som bränsle vid hårdare arbete

43 Förbränning/Spjälkning
Fett eller kolhydrater + Syre → Energi för muskelarbete + koldioxid och vatten Spjälkning Kolhydrat → Energi för muskelarbete + mjölksyra

44 Källor Böcker Anatomi för idrotten, Robert S. Behnke
Idrott och Hälsa 1 och 2, Johan Paulsson, Daniel Svalner Idrott och hälsa, Bengt Johansson Idrottens träningslära, Claes Annerstedt, Asbjörn Gjerset Internet