Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma

En presentation över ämnet: "Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma"— Presentationens avskrift:

1 Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma
Lennart Nilsson Nationella riktlinjer för astma o KOL, , Lennart Nilsson

2 För barn och vuxna med astma
Beskriver idag enbart de delar där effekten av rekommendationerna påverkas oss kraftigt. Andra lungfunktionstester, blodtester, övriga åtgärder som ofta görs tas inte upp. Mycket bra rekommendationer som kan ge lika villkor, bättre effektivitet och kvalitet. Medför att många lungsjuka kommer att få ett bättre liv! A till E Nationella riktlinjer för astma o KOL, Lennart Nilsson

3 Återbesöken; spirometri
A Återbesöken; spirometri Flöde liter/sek Återbesöken MEF F75 F50 F25 FEV1 FVC 12 10 8 6 4 2 Volym (l) I50 - en utmaning för regionen både på vuxen- och barnsidan; 1-2 ggr om året - Astma- och KOL-sjuk-sköterskor och läkare på alla nivåer behöver omprioritera/bli fler Från 6-7 års ålder God medverkan viktigt

4 B Allergiutredning Riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest Fler tester fr.a. inom primärvården Riktade tester

5 Patientutbildning och behandlingsplan
Gemensamma träffar Svårast sjuka Använda de behandlingsplaner som finns sen ett halvår tillbaka Behandlingsplan Både på barn- och vuxensidan

6 Läkemedelsbehandlingen
Viktiga punkter Inhalationssteroider utan långtidsverkande luftrörs-vidgande Spacer istället för nebulisator 6

7 Symtomtester Samverkan mellan professioner
Frågeformulär Används inte tillräckligt Stort gap, fr.a. på vuxensidan Dietist Sjukgymnast Rökslutarstöd Samverkan

8 Tack

9 SoS Nationella riktlinjer astma och KOL
GAP-analys KOL SoS Nationella riktlinjer astma och KOL Thomas Gars, överläkare, Lungmott, MSK, LiM, Nässjö

10 KOL-patienten Exacerbationer Andfåddhet Dålig livskvalitet
Multisjuklighet KOL-patienten Läkemedel Rökstopp Fysisk träning Ca individer Översiktligt om KOL: Vanlig sjukdom som orsakas till 90% av tobaksrökning Tidig diagnostik viktig med spirometri Vad besväras KOL-patienten av? Hörnstenarna i behandlingen Nutritionsstöd Utbildning

11 SYMPTOM och HÄLSOSTATUS - CAT DIAGNOSTIK COPD-6 Dynamisk spiro
FYSISK TRÄNING via sjukgymnast - 6-min.gångtest KOL-UTBILDNING ASTMA-KOL-SSK SKRIFTLIG BEHANDLINGSPLAN DIAGNOSTIK: Ökad anv av COPD-6 (prio 2) selekterar ut de pat som sen ska gå till dynamisk spirometri  tid frigörs till astma-KOL-ssk. Enhetliga rutiner för anv av COPD-6 måste skapas. Rekom är att enbart forcerad postdilatationsmätning vid dynamisk spirometri ska göras (prio 1). Uppgifter om reversibilitet uteblir och diff.diagnostiken gentemot astma försvåras. FYSISK TRÄNING: Ta alltid upp fysisk träning i patientmötet! Mål minst 30min/d minst 5 dagar/vecka. Prio 3 6-min.gångtest (prio 1) kan användas som underlag för att lägga upp träningsprogram. Kan utföras på resp enhet (ssk/usk), behöver ej utföras av sjg. Stort gap. Inandningsmuskelträning (prio 3) – arb.gruppen ställer sig tveksam till denna åtgärd som enskild åtgärd. Ssk apparatur behövs, finns endast på US. KOL-UTBILDNING: KOL-skola / KOL-team sker på sjukhusen, ingen strukturerad utbildning i PV. Ojämlik vård att inte alla erbjuds detta (dvs remisser skrivs inte). Prio 4. Ha kvar på sjukhusen? SKRIFTLIG BEH.PLAN: Saknas i dagsläget, stort gap. Mall i Cosmic. Prio 4. PROGNOS OCH KOMORBIDITET: Tillgänglighet till rökslutarstöd (prio 1) måste vara högprioriterat. Tid måste skapas för utbildade tobaksavvänjare. Resultaten måste följas. 77 avvänjare i länet. Hjärtsvikt vanligt vid KOL. Utredning för detta (prio 2) hos dem där det inte stämmer. SoS anger inte HUR detta ska ske. Därtill oklart varför SoS inte rekommenderar en bredare kardiovaskulär riskfaktorbedömning (glukos, lipider, hsCRP, proBNP, EKG) eller lyfter betydelsen att överväga osteoporos (FRAX-mätning mm). 6-min.gångtest (prio 1) betraktas i första hand som ett prognostiskt mått och kan prediktera risk för såväl mortalitet som exacerbationer / sjukhusinläggningar. Kan utföras av ssk eller usk, behöver ej vara sjg. Stort gap jmf idag. NUTRITIONSSTÖD VIA DIETIST: Med nutritionsbehandling menar SoS kostråd och näringsdryck (prio 3), enl dietister avser nutritionsbeh mkt mer än detta! Stort gap – enl LVR är det få KOL-pat som erbjuds dietistkontakt vid undervikt, ssk i PV. Viktigt att alltid ta upp i patientmötet! ÅTERBESÖK: Rekom ställer ökade krav på åb (prio 2-3) – stort gap, fr.allt i PV där många inte får komma på besök idag regelmässigt (kontakter enbart vid exacerbationer). Åb viktigt för att i tid kunna upptäcka försämring, förebygga exacerbationer och kunna påverka prognos. ”Bedömning av symtom och fysisk aktivitet” vid besöken är ngt oklart (mest rimligt med anamnes samt MRC och CAT). Luftvägsregistret kan här utnyttjas som en checklista där de viktigaste variablerna finns med. Ökad användning kan leda till en såväl bättre som mer jämlik KOL-vård. SYMPTOM OCH HÄLSOSTATUS: LVR och arb.gruppen delar SoS rekom (prio 2). Enkelt, 8 frågor. Poängen kan användas för beh.justering, exacerbationsprofylax och som underlag för ev specialistremiss. Stort gap i länet. Finns redan (Cosmic) men behöver marknadsföras. ASTMA-KOL-SSK: 15 högskolepoäng-utbildning borde finnas i Linköping. Målet om minst 1,5 timme/1000 listade/vecka – helst 4 tim. PROGNOS OCH KOMORBIDITET Rökslutarstöd Hjärtsviktsutredn. 6-min.gångtest NUTRITIONS-STÖD VIA DIETIST vid BMI<22 ÅTERBESÖK - Luftvägsregistret

12 Så sammanfattningsvis…
GAPET till rekommendationerna är i flera avseenden stort Med enstaka undantag är rekommendationerna bra Ger förutsättningar för en bättre och mer jämlik KOL-vård Konsekvensanalys om INTE rekommendationerna införs? MEN… Ska ställas mot på enhetsnivå DR-/SSK-/TIDSBRIST Rimligt att uppnå en definierad ”lägsta-nivå”