Energiklok BRF träff 10 december

En presentation över ämnet: "Energiklok BRF träff 10 december"— Presentationens avskrift:

1 Energiklok BRF träff 10 december

2 Program för dagen Summering, vad har vi lärt oss? Fika Tankar framåt
Nobelpris

3 Summering träff 1 – introduktion till energiarbete i BRF
Varför energieffektivisera? Framgångsfaktorer; engagerad styrelse, delaktighet i föreningen, systematiskt arbete (hur får man energifrågan ”levande”). Steg mot energieffektivisering: 1. kartlägg. 2. Identifiera möjligheter till förändring/åtgärder, 3. genomför åtgärder på kort och lång sikt (energiplan).

4 Hur kan systematiskt arbete se ut för en förening?
Följ upp och kontrollera.nt r Inventering, Mål, Arbete med underhållsplaner, energiplaner Uppföljning av energistatistik Energideklarationer, OVK-protokoll, besöksprotokoll från energirådgivare Genomför åtgärder Information till medlemmar Utred, kalkylera, beslut om åtgärder, upphandla Beräkna investeringar utifrån LCC-perspektiv

5 Systematiskt arbete Ett systematiskt arbete ger styrelsen bättre kontroll över sina fastigheter. Genom att arbeta med ett längre perspektiv skapas möjlighet för effektivare drift och underhåll, vilket även ger bättre ekonomi och boendemiljö. På sikt kommer sannolikt fler och fler köpare att efterfråga energi- och klimatsmart boende. Bostadsrättsföreningen blir mer attraktiva på bostadsmarknaden när man som medlem vet att styrelsen jobbar med dessa frågor. På ett etiskt plan bidrar bostadsrättsföreningen till att bromsa klimatförändringarna, vilket också ger en känsla av ansvar och gott samvete.

6 2.Effektivisera elanvändningen
Tänk rätt från början! Pyramiden visar en god projekteringsprocess för energieffektiva byggnader. Det ät viktigt att åtgärder görs i rätt ordning! Kyotopyramiden Sist väljer man energikälla för det kvarvarande uppvärmningsbehovet. Därefter väljs installationssystem som är enkla att hantera och förstå och som kan ge information om energianvändningen. (Injusterat värmesystem, god drift. Varmvatten snålspolande) Byggnaden utformas så att solenergi tas tillvara passivt (solinstrålning) och eventuellt genom solvärme- och solelsystem. Därefter effektiviseras elanvändningen, t ex genom energisnåla installationer (ventilation, belysning, närvaro-, tidsstyrning). Processen startar med att minska värmeförlusterna så mycket som möjligt. (klimatskal) 5.Välj energislag 4.Visa och kontrollera 3.Utnyttja solenergin Vi måste tänka rätt från början. Byggnader (ovan) och ex. transportsektorn. Pyramiden på bilden visar hur man i Norge beskriver en god projekteringsprocess för att få energieffektiva bostäder. Processen startar med att man minskar värmeförlusterna så mycket som är möjligt. Därefter effektiviseras elanvändningen. Byggnaden utformas så att solenergi tas tillvara passivt och eventuellt genom solvärme- och solelsystem. Därefter väljs installationssystem som är enkla att hantera och förstå och som kan visa information om energianvändningen. Sist väljer man energikälla för det kvarvarande uppvärmningsbehovet. 2.Effektivisera elanvändningen 1.Reducera förluster Källa: Den Norske Stats Husbank i samarbete med SINTEF och Byggforsk

7 Summering träff 2, El-effektivisering
Kartläggning, till vad går energin åt? Belysning, fläktar pumpar, smälter snö? Ökar eller minskar elanvändningen? Pumpar, fläktar; dimensionering, gångtider, EC-fläktar är riktigt energieffektiva Koll på belysningen, belysning i hissar kan dra mer än hissmotorn! Tvättstugor, ofta finns stora energibesparingar att göra. Skapa goda rutiner; nattvandringar, fånga upp/anmäl det som är fel (enkäter), energitips till medlemmar, beteenden (påminnelser) mm.

8 Summering träff 3, uppvärmningssystem
Värmefördelning i hus Åtgärda klimatskal, vind, fönster, fasad Varmvatten – snålspolande utrustning. FTX ventilation LCC –kalkyl på beräkningar av åtgärder

9

10 Genomsnittligt flerbostadshus
Byggår F-ventilation med tilluftsventiler i ytterväggen Kopplade 2-glasfönster Tunn isolering (med dagens mått) Äldre VA- och elinstallationer Vattenledningar i koppar Avloppsledningar i gjutjärn Gummiisolerade kuloledningar 10

11 Vattenbesparande armaturer
Kan spara upp till 30 % av både varmt och kallt vatten Snålspolande munstycken (perlator / sparlator) Teknik som har utvecklats ur beteendeundersökningar Även vanor har stor betydelse Normal energiåtgång för varmvatten: – kWh/år för en familj på 4 personer

12 FTX-ventilation Om huset idag har mekanisk frånluftsventilation, undersök möjligheten att installera FTX-ventilation FTX = Från- och tilluftsventilation med återvinning Sparar upp till 90 % av ventilationsförlusterna Ger ett jämnare inomhus- klimat

13 Injustering och radiatorventiler
Ger samma möjlighet att få varmt i hela huset Radiatorventilerna justeras tills alla slingor har samma tryckfall Värmesystemen byggs om och radiatorventilerna åldras – gör om injusteringen med års mellanrum 13

14 Termostater Ska snabbt kunna anpassa sig till förändringar i omgivningen. Äldre termostater klarar inte att hålla jämn värme Reagerar för långsamt Stiftet fastnar i intryckt läge under sommaren Bör bytas med års mellanrum Om husets medeltemperatur kan sänkas med 1 C ger detta ca 5 % energibesparing

15 Inköps- och driftskostnader
Energibesparande åtgärder har ofta lång livslängd. Dess största ekonomiska inverkan är under den långa driftstiden.

16 Summering träff 4, Solenergi
Olika exempel på tillämpningar av solenergi i flerbostadshus; luftburen solvärme, solvärme för varmvatten, solar chimneys, solkyla, solel. Förstudie för solenergi, vad man ska tänka på i planeringen av en anläggning.

17 Steg 1 Bygglovshantering Villkor och föreskrifter från nätägaren Avtal elhandeslföretag Stödformer?

18 Steg 2 – tekniska förutsättningar
Dimensionering, placering och utformning (infallsvinkel, väderstrecksorientering mm) Sekundära funktioner t ex fasad eller taktäckningsfunktion, solavskärmning, balkongräcken etc. Skuggrisk,vindlast, snöras Täthet vid infästning.

19 Säkerhetsaspekter Elsäkerhet – lagar och föreskrifter Godkända moduler (TÜV) EC-märkta komponenter Åskskydd Anläggningar måste besiktigas före i drifttagning.

20 Att tänka på Driftuppföljning och förvaltning Utnyttja stödformer som finns (investeringsstöd, el-certifikat, el- handelsavtal, sktattereduktion, ursprungsmärkning…) Särskilda försäkringsvillkor Standardlösningar är alltid mest kostnadseffektiva.

21 Annat att beakta Finns det något mål och syfte med investeringen? Lönsamhetskrav Miljöprofilering Minskade merkostnader om det görs i samband med nyproduktion, renovering och ombyggnad Estetiska mervärden Garantivillkor Var noga med kravspecifikationer Begär funktionskontroll i samband med garantibesiktning

22 Individuell mätning av el värme varmvatten.
Krav i energieffektiviseringsdirektivet ”se till att byggherrar och fastighetsägare installerar individuell mätare så att varje lägenhets energianvändning för uppvärmning, kyla och tappvarmvatten kan mätas.”

23 Lag om energimätning i byggnader
Krav att det ska gå att mäta värme, kyla och tappvarmvatten i varje lägenhet vid uppförande och ombyggnad. Kravet gäller om åtgärden är kostnadseffektiv, och vid ombyggnad, tekniskt försvarbar.

24 En generell bedömning bör göras av boverket istället för av varje enskild byggherre/byggnadsägare om det är kostnadseffektivt. Boverket fick i uppdraget att utreda och ange i vilka fall det bör installeras mätsystem.

25 Resultaten visar att ett krav skulle tvinga fram olönsamma investeringar för de flesta byggherrar och fastighetsägare. Baserat på utredningens beräkningar föreslår Boverket att det inte i något fall ska krävas individuell mätning av värme, kyla eller tappvarmvatten vid uppförande eller ombyggand.

26 Mätning av tappvarmvatten
Handlar ju även om rättvisa, att var och en betalar för sin användning. Ett par av projektdeltagare har nämnt intresse för mätning av varmvatten. Örebrobostäder:  Förbrukningen av varmvattnet minskade med runt 25 procent i snitt när man införde individuell mätning av varmvattnet. Hur tänker ni kring detta? Något att satsa på?

27 Summering enkät

28 Energirådgivningsbesök
Trevliga och givande besök, de som genomförts Inte för sent! Går även att göra efter årsskiftet. Behöver inte vare en engångsinsats. Det får gärna bli fler uppföljande besök.

29 Arbetet framåt Energiplaner Årlig information till medlemmar
Hålla energifrågan levande….

30 Mall för energiplan

31 Åtgärder och planer vi känner till hittills. Kan vi lära av varandra?

32 Erfarenheter från andra projekt mm
Testpiloter Allmännyttans energisparkampanj …