Neuropsykologiska aspekter vid cannabismissbruk

En presentation över ämnet: "Neuropsykologiska aspekter vid cannabismissbruk"— Presentationens avskrift:

1 Neuropsykologiska aspekter vid cannabismissbruk
Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Universitetssjukhuset i Lund November 2008

2 Endocannabinoidsystemet
Cannabinoider Endocannabinoider = Cannabisreceptorerna (CB1 och CB2) aktiveras av båda Ständigt nya överraskningar

3 Endocannabinoider CB2 (1993) CB1 (1990) G-protein-coupled receptors Hög receptortäthet finns i: the cerebral cortex hippocampus Lateral caudate-putamen substantia nigra pars reticula globus pallidus entopeduncular nucleus The molecular layer of the cerebellum

4 under en mycket längre tid.
När kroppsegna cannabinoider frigörs verkar de endast under några sekunder. Intag av externa cannabinoider, t ex hasch, binder däremot till receptorerna under en mycket längre tid. Det endogena systemet sätts igång när kroppen ger ifrån sig ett alarm.

5 Endocannabinoiderna är involverade i:
motoriskt beteende kognitiva funktioner smärtupplevelse aptit och mat intag drog- och alkoholberoende hormonutsöndring reproduktion Immunrespons gatrointestinal och cardiovascular funktion.

6 Anandamid (N-arachidonoyl ethanolamine) 1992
psykomotorisk kontroll, minne, sömn subjektiv perception tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på låg Anandamid produktion.

7 Följande områden har hög täthet av CB1-receptorbindningar
hippocampus, (kognitiva funktioner) cerebrala cortex, (kognitiva funktioner) basala ganglierna, (motorisk kontroll) cerebellum, (motorisk kontroll) Hej Cannabinoiderna stör verksamheten i dessa områden.

8 Exekutiva funktioner Cannabinoiderna påverkar uppmärksamhetsfokus, sortering, strukturering, mental flexibilitet impulskontroll och övervakning av utfört beteende i den exekutiva funktionen. Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön.

9 Cannabis påverkar 1. input processen (Hippocampus) (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information.

10 2. outputprocessen (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen) med bl.a. följande försämringar som följd förmågan att hantera komplex information, oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet.

11 Cannabis farmakokinetik
Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen som tillhör 18 olika klasser. 61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga. Δ-9-THC- Δ-8-THC- CBN- cannabinol CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv) CBC- cannabichrome CBG- cannabigerol Δ-9-THC-V Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC   11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC   THCCOOH (inaktiv) ?? Enligt Johansson (1988), så är eliminations ämnena psykoaktiva

12

13 Vad händer? Cannabinoiderna förstärker GABA systemets hindrande funktion. Informationsprocessen försämras. Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Ruset är en effekt av att aktiviteten i det limbiska systemet ökar, och att frontalloben kopplas bort = illusioner Som att skruva upp volymen på en radio.

14 Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras.
Anterior Cingule

15 Basala ganglierna, striatum, medverkar i motoriska aktiviteter,
och med stor sannolikhet är dessa kretsar involverade i intellektuella aktiviteter. Kortikostriatala kretsar (5 st) cortex Kokainsug Dessa sluts alltid i något frontalt barkområde Striatum, nucleus caudautus putamen Andra kärnor i basala ganglierna Globus pallidus och substantia nigra CB1-receptorer Associationskärnor i Thalamus Typ dorsomediala thalamus

16 Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling
(betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).

17 Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis.

18 De senaste rönen på cannabis effekter på kognitiva funktioner
Akuta neuropsykologiska effekter (inom timmar) inkluderar brister i uppmärksamhet, exekutiv funktion och korttidsminnet. En långtidseffekt (efter 24 timmar till 28 dagar) på korttidsminnet och uppmärksamhet. Solowij et al. (2002) fann att dessa brister kan bestå under en längre tid och som ackumuleras över tid och år i missbruk. Pope et al (2002) fann inga bevis av bestående försämringar efter 28 dagars abstinens. Däremot visar en fördjupad analys på bestående brister hos de som började missbruka innan 17 års ålder.

19 Cannabismissbrukaren uppvisar en ihållande
Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Cannabismissbrukaren uppvisar en ihållande metabol förändring i de delar av hjärnan som är ansvarigt för de exekutiva funktionerna. Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004) Cannabisanvändarna rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin.

20 Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet
och det episodiska minnet. Arbetsminnesfunktionen blir oprecist och långsamt. Ökad tendens till att felaktigt identifiera tidigare distraherande faktorer, när det gäller det episodiska minnet. Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004) En vecka efter avslutat moderat (3 ggr/v) regelbundet missbruk av cannabis konstateras en signifikant förändrad aktivitet i vänstra superior parietal kortex, som är ansvarigt för verbalt arbetsminne. Jager et al. (2006)

21 Effects of prenatal marijuana on visuospatial working memory:
an fMRI study in young adults. Smith and Fried (2006) Resultaten indikerar att prenatal cannabis exponering förändrar neuronal funktion i den visuospatiala minnesprocessen hos unga vuxna. Det kan innebära att den socialfobiska eller det tillbakadragande från samhället vi ser hos cannabismissbrukare kan tillskrivas cannabinoidernas effekt på det visuo-spatiala episodiska/arbetsminnet. Ytterliggare en aspekt är den grad av fobisk ångest som cannabisrökare, som söker behandling, uppvisar direkt efter avslutat missbruk på SCL-90.

22 SCL 90 Symptom Checklist Clients with a GSI score below 50 increased from 8 to 29 per cent.

23 KASAM känsla av sammanhang

24

25 Lundqvist, T. Chronic cannabis use and sense of coherence.
Life Sciences, 56(23/24), Before After M s M s t Total *** Comprehension *** Manageability ** Meaningfulness *** First - Second test * 0.05 Total *** ** 0.01 Comprehension *** *** 0.001 Manageability ** Meaningfulness ***

26 . . . . . 142 152 29 203 Låg 4 Hög 7 1 M H B Bra profil 118 Totalpoäng
138 145 Låg 4 Hög 7 1 3.6 . 4.4 . Begriplighet 3.7 4.3 4.4 . 4.5 5.2 Hanterbarhet 5.1 4.3 . . 4.3 Meningsfullhet 5.3 4.3 5.1 M H B Bra profil Genomsnittsålder 27,6 år Genomsnittsålder 17,5 år

27 Days drug-free before testing >= 40
Variable Mean Std Dev Mini Maxi N Total Comprehension Manageability Meaningfulness

28 Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på
hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben, vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan) en avvikande funktionsnivå. Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner och cerebellum en avvikande funktionsnivå. (Schneider et al, 2008)

29 Affekter och känslomönster
I amygdala lokaliseras Förvåning Intresse Glädje Rädsla Ilska Sorg Skam Avsky Avsmak

30 Efter 28 dagars abstinens finns en kvardröjande nedsättning i
motorisk funktion. Pillay et al (2008). THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler, men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex. Chan et al (2008). Tonåringar, år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar. Padula et al (2007).

31 försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999),
Tidig debut försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999), visuell avsökning och kortids-minne (Huestegge et al., 2002; 2004), samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under ett uppmärksamhetstest (Kempel et al., 2003).

32 Den biokemiska processen att balansera hjärnans aktiviter, genom
att hindra aktivitet medför hos tonåringar att hjärnan måste arbeta hårdare för att processer ska hindras. Detta kan vara en pusselbit när det gäller faktorer som leder till ett mer frekvent bruk eller som ett resultat av det. Tapert et al (2007). Tungt cannabismissbruk framkallar en onormal kognitiv kontroll mekanism under affektiv processad information. Li et al (2005).

33 Regelbundet bruk hos tonåringar innebär
en tendens att inte bry sig. att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika kompetensaspekter. att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen. att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens. att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt vidmakthåller drogbruket. Pandina, R.J., Labouvie, E.W., Johnson, V., and Raskin White, H. (1988) Pandina, R.J. & Johnson, V. (1995)