Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?

En presentation över ämnet: "Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?"— Presentationens avskrift:

1 Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?

2 Planering. V 9 V10 Plugga SO Vecka Innehåll Att göra Att läsa 7
Torsdag 18 feb. Prismekanismen: vad bestämmer priset på en vara? Marknadsekonomin och Ekonomiska system. Privat-offentlig ekonomi. Penningpolitik & Finanspolitik Konjunktur Ekonomiska kretslopp Världshandel – varför handlar länder med varandra? Konkurrens & Monopol Faktorer som påverkar kretsloppen. Faktorer som påverkar kretsloppen: Hur kan ekonomin i t ex USA påverka Sverige? Föreläsning Jobba i Workshop. Svara på instud. frågorna som finns i häftet. Skriv svaren i kollegieblocket. Studera kriterierna Läs häftet. Läs även i SO-direkt Samhk-bok. Finns info på webben. Ex. 8 Måndag 22 feb Torsdag 25 feb (Föreläsning) Seminarium. Gör extra övningsuppgifter. (VG/MVG) Workshop. Kriterierna Begreppslista Kompendium V 9 SPORTLOV Plugga SO Häftet V10 FALUN Div aktiviteter V11 Torsdag 18 Mars Start av Jag8 PROV På torsdag 18 mars. Skriv prov 09.00 Gå på föreläsning Jag 8 Läs kompendium. Svara på instud. frågor. Häfte.

3 Mål kriterier Kurs: EU 4 Ämne Mål G kriterier VG kriterier
MVG kriterier SH Att ha kunskap om hur den lilla ekonomin hänger ihop med den stora, och hur Europas ekonomier påverkar och påverkas av andra länders ekonomi. Du kan kortfattat beskriva pengarnas väg i det ekonomiska kretsloppet. Du kan G kriterier samt tillämpa dina kunskaper om det ekonomiska kretsloppet i olika fiktiva sammanhang. Du kan VG kriterierna. Du kan ge en enkel beskrivning av hur prismekanismen fungerar. Du kan ange troliga följder av olika ekonomiska händelser. Du kan föra resonemang om troliga konsekvenser av olika ekonomiska händelser.  Du kan ge exempel på vad produktionsfaktorer och BNP är. Du kan ge exempel på hur Riksbanken och Regeringen försöker styra ekonomin. Du resonerar i flera led i termer av orsak och verkan.

4 G Du kan kortfattat beskriva betydelsen av följande viktiga ekonomiska begrepp: Utbud-Efterfrågan Ekonomiskt kretslopp Inkomst-Utgift Marknadsekonomi Blandekonomi Planekonomi Offentlig sektor Högkonjunktur Lågkonjunktur Inflation. Konkurrens. Import –Export. Produktionsfaktorer. BNP. MVG Dina resonemang ger en helhetsbild av hur olika delar av ekonomin hänger ihop med varandra

5 Fråga 1 max 5p 1 . (Alla) Den svenska ekonomin går nu lite bättre än förra året. Du har säkert hört på nyheterna eller läst i tidningen att Sverige och övriga världen har befunnit sig i en lågkonjunktur. Typiskt för en lågkonjunktur är (Högre) arbetslöshet, lägre räntor, folk har mindre pengar, lägre efterfrågan, fler konkurser, lägre produktion, priser och löner ökar inte, deflationsrisk, osv. I en ekonomi som går bra lånas det ofta mycket pengar för att kunna köpa de varor som industrin producerar. Ett annat ord för avbetalning av lån är amortering. Inte nog med att du ska kunna betala tillbaka de pengar du faktiskt lånat. Banken tar dessutom en avgift som de lägger på lånet. En sådan avgift kallas för (låne)ränta. Ett mått på hur en ekonomi ”mår” är det sammanlagda värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land på ett år. Detta krångliga ord förkortas BNP.

6 Fråga 2 max 8p +

7 Fråga 3 max 2p 3. (Alla) Alla som tjänar pengar måste betala skatt. Förklara vad skatt är och förklara vem man betalar skatt till. Avgift till stat, kommun och landsting som finansierar det offentliga. Det finns flera olika typer av skatt. Ex moms som är en direkt skatt på varor och tjänster. Det finns även miljöskatter, el-certifikat m.m. Alla pengar från skatterna går till att finansiera det offentliga.

8 Fråga 4a max 3p 4. a) (Alla) Nämn tre olika ekonomiska system.
Marknads-, plan- och bland-ekonomi.

9 För att få G Man kan få max 18 G poäng.
För att få G fordras minst 10 p.

10 Fråga 4b max 2p b) VG/MVG Vilket system föredrar du? Motivera!
Jag föredrar (Marknads-, plan- och bland-ekonomi.) därför att……..

11 Fråga 5a VG/MVG a) Rita en utbuds- och efterfrågekurva och märk ut jämviktspriset. Antal som efterfrågar Pris Kr/l A B C Pris Kr/l Antal varor som företagen vill bjuda ut. A C B Utbudskurva Efterfrågekurva Jämviktspris: se fråga 5b

12 Fråga 5b Jämviktspriset är där utbud och efterfrågan möts! Där konsumenter och producenter så att säga kan komma överens.

13 Fråga 6 max 5p . VG Den svenske riksbankschefen har beslutat att höja utlåningsräntan. Han räknar med att det ska leda till en konsumtionsminskning. Förklara hur det kan leda till en minskad konsumtion och försök ge en förklaring till varför riksbanken vill minska konsumtionen. Riksbankens främsta uppgift är att hålla inflationen i schack. Alltså att den ökar i en lagom låg och kontrollerbar hastighet. Den får inte överstiga de mål som man kommit överens om inom EU. Ett (ibland) effektivt vapen kan vara den s.k. ”styrränta” alltså den ränta som banker måste betala riksbanken när man lånar pengar av staten. Den räntan ”styr” sedan den ränta som vi låntagare ex. privatpersoner och företag (faktiskt även kommuner och landsting) måste. Stiger utlåningsräntan betyder det att det blir dyrare att låna. Intresset att låna (till ex konsumtion eller investeringar) sjunker och därmed ”kyls” ekonomin ner. Lägre konsumtion leder till minskad efterfrågan som därmed påverkar företagens vinster (som minskar). Effekten blir att företag inte blir så intresserade att nyanställa. Ökning av löner avtar. Så även priserna på marknaden. (Inflationen påverkas mesta av löner och priser). Varför vill Svante minska konsumtionen? Den troligaste förklaringen är att landet befinner sig i en högkonjunkturs som börjar bli ”för hög” och svårkontrollerbar med allt högre priser och löner (inflation) som följd.

14 För att få VG Man kan få max 18 G och 14 VG poäng.
Man bör ha minst 12 G och 8 VG poäng.

15 Fråga 7 max 10p MVG Marknadsekonomi är det rådande ekonomiska systemet i västvärlden. Analysera varför en marknadsekonomi inte skulle vara förenlig med ett ekologiskt hållbart system. Ser du möjligheter att det skulle gå och förena marknadsekonomi med ett ekologiskt hållbart system? Finns det andra ekonomiska system som skulle vara mer förenliga med ett ekologiskt hållbart system? Analysera med hjälp av de ekonomiska begrepp du lärt dig under kursens gång! För att kunna svara på/få poäng denna fråga behöver du Vara bekant med de ekonomiska begreppen. (Kan G- och VG- frågorna) Förstå att frågan egentligen inte utesluter något ekonomiskt system så länge man kan försvara/argumentera för den. Analysera för och nackdelarna med de olika ekonomiska systemen utifrån ekologiskt hållbart system. Försöka hålla sig till frågeställningen utan .

16 Exempel på analyserande/diskuterande svar som ger MVG
Förklarat att ett marknadsekonomi mycket väl skulle kunna fungera med ett ekologiskt hållbart system. Hur då? Eftersom marknadsekonomin helt styrs efter marknadskrafternas agerande (tillgång/efterfrågan). Om kunder efterfrågar endast ekologiskt hållbara produkter måste marknaden anpassa sig efter det eller gå under. Det är marknadsekonomins hårda villkor. Ansvaret ligger här alltså ytterst på kunderna som tvingar producenterna att producera ekologiska produkter. Hur ser utsikterna ut för att detta kan skulle kunna fungera? Ganska små eftersom människor håller hårt i plånboken och köper ofta det som är billigast. Den krassa verkligheten är: Ekonomi föregår ekologi.

17 En planekonomi Grundvillkor för en planekonomi är att (i stort sätt) bara statligt ägande tillåts. Planekonomi skulle också kunna anpassas för ett ekologiskt hållbart hållsystem. I en planekonomi är det inte marknadens parter som bestämmer utan politiker. Om politikerna bestämmer att allt som ska produceras måste vara inom ramen för ekologisk hållbarhet så är det bara att rätta sig efter detta (eller gå under). Problemen att lösa detta i praktiken brukar sedan flyttas ned till fabriks/jordbrukar nivå. Därefter till konsument nivå. Resultatet brukar bli ett väldigt magert utbud av varor som konsumenterna tvingas köpa till fastställda priser. Eftersom planekonomi brukar generera en ”svart” (illegal) marknad av varor (som kanske inte alls är ekologiska) håller sig de av statsmakternas stipulerade villkoren krävs ett omfattande kontrollsystem. Risken finns även att folket blir missnöjda och vill ha ett annat politiskt/ekonomiskt system. I en demokrati skulle kanske den ekologiska regimen bli kortlivad. M.a.o skulle detta bara kunna ske under diktaturliknande former.

18 I en blandekonomi En blandekonomi, som är en mixad form av marknad och planekonomi, med varierande mängd av respektive ekonomiskt system, kan mycket väl tänkas fungera med ett ekologiskt hållbart system som mål. Man sätter då sin tillit dels till konsumenter, som förväntas välja och därmed styra marknadskrafterna mot ekologiska varor och dels till politiker som kan tvinga marknaden mot ett ekologiskt tänkande. Oftast med hjälp av lagar (begränsningar) eller skatter som gör det ekonomiskt fördelaktig att välja ”grönt” resp. kostsamt att välja ”brunt”. Effekten då? Kan bli att bara de ”rika” har råd att leva ekologiskt. Man försöka ”buffra” de effekterna med hjälp av s.k. ”grön skatteväxling”. Alltså att ex. drivmedel blir dyrare (bensin/diesel) men skatten på inkomst sänks. Eller på andra sätt göra det mer ekonomiskt fördelaktigt att välja ekologiska varor.

19 Andra ekonomiska system
Det finns lite olika varianter på ”Grön ekonomi” men samtliga har antingen ett mått av utopi (dröm/önske-bygge) i sig där medborgarna tar ett stort ekologiskt ansvar. Eller så är samhället hårt toppstyrt (diktatur). Finns det något hopp? Några har diskuterat i undergångsstämning. Andra är mer hoppfulla.

20 För att få MVG Man kan få max 18 G poäng och 9 VG Poäng och 10 MVG poäng. (tot 37p) Man bör ha minst 15 G, 7 VG och 6 MVG poäng

21 Nu är det slut.