- dans och Parkinsons sjukdom

En presentation över ämnet: "- dans och Parkinsons sjukdom"— Presentationens avskrift:

1 - dans och Parkinsons sjukdom
Musik som medicin - dans och Parkinsons sjukdom Henrik Brändén Molekylärbiolog, immunolog, fil lic Vetenskapsskribent, lärarfortbildare, föreläsare Genteknik. Kultur och hjärna

2 Den kulturella hjärnan

3 Hjärnan lyssnar på tango!

4 Råttor i berikad miljö återhämtar sig snabbare än andra
från strokeliknande skador

5 Hubert Dinse, Bochum, Tyskland
Råttor i normala burar -> Berikad miljö på ålderns höst -> Bättre balans. NY FÖRMÅGA SKAPAD HOS ÅLDRANDE DJUR 70-åringar som dansat hela livet <-> Annan fysisk aktivitet <-> Inaktiva Som 45-åringars: kroppshållning, balans, finmotorik, beslutsfattande, minne, 60 till 90-åringar gavs dansliknande rytmiska övningar varje vecka 6 månader. Testade 92 parametrar som avspeglade 22 neurologiska förmågor. För 17 såg man tydlig förbättring, typiskt 30%. De från början svagaste vann mest Subjektiv känsla livskvalitet ökade Ingen hoppade av.

6 Hjärnan omformar sig, är plastisk!

7 Plasticitet Nybildning av nervceller
Skicka nya utskott och göra nya kopplingar Stärka/modulera kopplingar som redan finns

8 Hitta tillbaka nervbanor som ”tappats/glömts bort”
Hitta tillbaka nervbanor som ”tappats/glömts bort”

9 Kultur mot demens - Möt Henry!

10 Sjunga och musicera -> Oxytocin -> Blir mer social, knyter kontakter Musicerande -> Stärker arbetsminnet -> Tränar speciella delar av hjärnan -->> Stärker lärande Musik man gillar -> Dopamin -> Kroppens belöningssystem -> Smärtlindring! Musik man gillar -> Motverkar stress -> Minskar inflammation -> Kan ev minska risk för hjärtinfarkt, depression, autoimmuna sjukdomar mm Sjunga (i kör) -> Ökar utsöndring på slemhinnor av IgA -> Borde stärka försvar mot infektioner

11 Musicerande stärker arbetsminne och lärande
När barn tränar musik förbättras arbetsminnet - de blir bättre på att hålla flera saker i huvudet samtidigt, och har då lättare lära sig läsa, räkna, och greppa samband. Flera studier visat att barn som aktivt ägnar sig åt musik allt annat lika klarar skolan bättre än andra barn. Musicerar ger förändringar i hjärnan: Förbindelsen mellan högra och vänstra hjärnhalvan blir större, och nervfibrer lägger sig mer välordnat, parallellt.

12 Dans hos friska äldre stärker benstomme, förbättrar balans, vilket minskar risk för benbrott Stärker minne, tankeförmåga, beslutsfattande mm, och fördröjer/bromsar därmed demens Musikterapi vid demens förbättrar humör, mer ”alerta”, sociala viss effekt korttidsminne minskar risken för utbrott av upphetsat, oroligt beteende (agitation) högre upplevd livskvalitet

13 Musik förbättrar återhämtningen efter stroke
Att få lyssna på sådan musik man tidigare gillat stärker påtagligt återhämtningen efter en stroke. Inte samma effekt av att lyssna på litteratur, eller annan musik än den man förut gillat Sedan länge vetat att råttor som getts strokeliknande skador återhämtar sig betydligt bättre om de sätts i en bur med leksaker.

14 Musik kan lindra psykisk ohälsa
Både depressioner och psykoser kan behandlas med musikterapier, om behandlingen ges regelbundet över längre tid. Symptomen dämpas och chansen ökar ordentligt att patienternas dagliga liv ska fungera. Vid allvarligare störningar i autismspektrat/Aspbergers har musikbehandlingar i flera undersökningar visat sig fungera bättre än andra sorters lek för att etablera kontakt och kommunikation.

15 Dans bromsar Parkinsons sjukdom
Flera kontrollerade studier från olika forskargrupper visar att dans bromsar utvecklingen av många symptom, och kan ge kliniskt betydelsefulla förbättringar av balans och kontroll över de egna rörelserna. Detta har visats för en rad olika former av dans: argentisk tango, vals, foxtrot, tai chi, balett och jazzdans. Ifall man dansar med partner eller utför rytmiska rörelser har ingen betydelse för effekten på symptomen, däremot för patientens välbefinnande.

16 Madeleine Hackney Problem Parkinson – risk ramla
Dans tränar egenskaper som motverkar fall: balans, koordination, starta rörelser mm Argentinsk tango Patienter med mild/moderat PD 1,5 timmar 20 ggr utspritt på 4-10 veckor Jämfört med traditionella fysiska övningar, signifikanta effekter på: Berg Balance Scale 6-minute walk distance backward stride length MDS-UPDRS III, Rumsuppfattning fast-as-possible walking velocity # Ofta förbättring för tangopatienter medan kontrollgrupp fortsätter försämras. # Även när effekten är liten kan den vara kliniskt betydelsefull för fallrisk och möjlighet klara livet Vidare Vals och foxtrot har liknande effekter, Partner eller utan partner spelade ingen roll för den rena effekten, men för välbefinnande och glädje

17 Spelar det roll om man för eller blir förd?
Rollerna engagerar olika delar av hjärnan Använder hjärnscanning för att se vilka delar som involveras i vilken roll, för se vilken som mest påverkar de Parkinsonpatienter behöver träna Kan danstränare ersättas av robot? Samarbetar med robotforskare. ”Roboten kan känna och svara på patientens rörelser, men är fortfarande en dålig dansare” (jan 2014)

18 Madeleines dansare

19 Rumyana Kristeva, Freiburg, Tyskland
11 patienter med moderat till allvarlig PD. Ingen kontrollgrupp. Signifikanta förbättringar i UPDRS motorscore. Rigidityscores Handmovements, fingertaps, and facialexpression. Positive effects on sociallife, health, bodyfeeling and mobility,and on everyday life competence. Rumyana Kristeva, Freiburg, Tyskland

20 Dans förbättrar balans bättre än andra fysiska övningar
Metaanalys 2014 UPDRS MOTOR score Dance vs no intervention: We studied 100 participants from two studies .The results are given after 3 months of follow up and at the end ofthe intervention. Both results were positive in favour of the inter-vention. Final (−10.6 points, CI −15.05 to −6.16;P = Dance vs exercise: No difference between the two intervention arms. Berg balance Dance vs no intervention: Balance was significantly improved in the groups receiving dance. Finaloutcomes (0.72, CI 0.31 to 1.14, P = ) Dance vs exercise: Berg balance data were significantly improved with dance when compared to exercise (3.98, CI 1.52 to6.44, P = 0.002) (see Fig. 3). Velocity (m/s) Dance vs no intervention: The improvement at final outcome was significant (0.14 m/s CI 0.02 to 0.26, P = 0.02). Dance vs exercise: There was no significant dif-ference between the dance and exercise interventions (−0.03 m/s,CU −0.08 to 0.02, P = 0.28). PDQ-39 Dance vs no intervention: There was an improvement in PDQ-39scores in favour of dance (−4.00, CI −7.13 to −0.87, P = 0.01) Dans förbättrar balans bättre än andra fysiska övningar