Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet Jonbindning Molekylbindning
2
Historia Sex män Demokritos Dalton Joseph John Thomson
Ernest Rutherford James Chadwick Niels Bohr
3
Demokritos 400-t f.kr. Odelbar Dalton 1700-t Massiva kulor
4
Joseph John Thomson 1856-1940 Upptäckte elektroner 1897
Nobelpriset 1906
5
Ernest Rutherford Atomen har en positivt laddad kärna
Elektronerna bildar ett hölje
6
James Chadwick Upptäckte neutronen 1932 Fick Nobelpriset i fysik 1935
7
Nobelpriset 1922 för sin modell av atomen (Bohr-atomen)
Niels Bohr Dansk fysiker Nobelpriset 1922 för sin modell av atomen (Bohr-atomen) Förbättrade Rutherfords teori
8
Atomens byggnad Består av tre olika partiklar (elementarpartiklar)
Protoner laddning +1 Neutroner ingen laddning 0 Elektroner laddning -1
9
Var finns vad? Atomkärnan Protoner (+1) Neutroner (0) Elektronhöljet
Elektroner (-1) Atom kärna
10
Atomnummer Masstal Atomnumret är antalet protoner i kärnan.
Varje grundämne har ett eget antal protoner. Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom. Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner. Masstalet är summan av neutroner och protoner i atomen. Antalet neutroner kan vara olika hos varje grundämne. Atomer av samma grundämne men med olika antal neutroner kallas isotoper
11
Atommassa Atommassan = Summan av protonernas och neutronernas massa i en atom. Eftersom antalet neutroner är olika i ett grundämnes isotoper så är grundämnets atommassa = medelvärdet av isotopernas atommassa
12
Isotoper Antalet neutroner kan variera hos varje grundämne.
Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis kol-14 Vätets isotoper
13
Alla grundämnen har flera isotoper
Molmassa i praktiken Alla grundämnen har flera isotoper Kol består t.ex. till 99 % av och till 1 % av Den genomsnittliga massan hos ett stort antal kolatomer är därför 12,01 g Sellberg 2011
14
Molmassa i praktiken Klor består till 75 % av och till 25 % av
Atommassan för Cl är 0,75 x 35 g + 0,25 x 37 g = 35,5 g Sellberg 2011
15
Formelmassa Formeln för en kemisk förening talar om vilka atomer som finns i molekylen och hur den är uppbyggd. Formelmassan berättar vad molekylen väger. Så här räknar du ut formelmassan. Använd dig av ett periodiskt system H2O 2 x 1, ,0 = 18,02 u NH3 14,0 + 3 x 1,01 = 17,03 u
16
De olika skalen K, L, M o.s.v. Max 2 elektroner i det innersta
Sedan max 8, 18, 32 o.s.v. (Formeln är 2n2) K L M
17
Elektroner Elektronerna bestämmer de kemiska egenskaperna:
De visar varför vissa ämnen reagerar med varandra. De visar varför vissa ämnen liknar varandra. Sellberg 2011
18
Valenselektroner Innersta skalet (k skalet) har som mest 2 elektroner.
De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet. Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner. Förutom i k-skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i sitt yttersta skal.
19
Det ryms bara ett visst antal elektroner i varje skal
Bohrs atommodell Elektronerna kan bara finnas i vissa bestämda banor eller skal runt kärnan Det ryms bara ett visst antal elektroner i varje skal Det innersta skalet kallas K-skalet sedan kommer L-skalet, M-skalet o.s.v. K-skalet rymmer 2 e- L-skalet rymmer 8 e- M-skalet rymmer 18 e- N-skalet rymmer 32 e- o.s.v. Sellberg 2011
20
Heliumatomen Väteatomen Kolatomen Syreatomen
21
Grupp Period
22
Liknande ämnen under varandra
Mendelejev försökte gruppera ämnena så att de som liknar varandra också kommer nära varandra för att se om han kunde hitta något system Sellberg 2011
23
-Reagerar inte med andra ämnen
Ädelgaser -Reagerar inte med andra ämnen Sellberg 2011
24
Ädelgaser nr 2, helium, He, har ett fullt K-skal (2 st)
nr 10, neon, Ne, har ett fullt K-skal (2) och ett fullt L-skal (8 st) alla övriga har 8 i sina yttersta skal detta gör dem stabila Sellberg 2011
25
-tappar gärna en elektron...
Alkalimetaller -tappar gärna en elektron... Sellberg 2011
26
...och bildar en positiv jon
Alla har en ensam elektron i det yttersta skalet. genom att bli av med den får de 8 elektroner i sina yttersta skal. K K+ + e- Sellberg 2011
27
Vissa släpper två elektroner
Sellberg 2011
28
...och får två elektroner mindre än antalet protoner i kärnan
Alla har två ensamma elektroner i det yttersta skalet de här ämnena bildar gärna tvåvärda positiva joner Sellberg 2011
29
Halogenerna tar upp en elektron
Sellberg 2011
30
för att få ett fullt yttersta skal
Genom att ta upp en elek-tron får halogenerna ett ”fullt” yttersta skal Samtidigt får de förstås en negativ laddning för mycket: de bildar en negativ jon Sellberg 2011
31
Elektronerna bestämmer egenskaperna
Sellberg 2011
32
Metaller och icke-metaller
Lila=metaller blå=halvmetaller gul= ickemetaller Sellberg 2011
33
Vid rumstemperatur Vit=fast ämne blå=flytande turkos=gas Sellberg 2011
35
Ädelgasstruktur Ädelgasstruktur är när yttersta skalet är fullt, dvs. 8 elektroner (förutom k-skalets 2 elektroner). Detta har grupp nr 8 i periodiska systemet (dvs. helium, neon, argon). Alla andra grundämnen eftersträvar ädelgasstruktur, vilket de får genom att ge eller ta elektroner. Detta medför att alla ämnen i grupp 1 vill ge en elektron och alla ämnen i grupp i grupp 7 vill ta en elektron. Detta medför att de helst vill vara i jonform
36
POSITIVA JONER En atom med en valenselektron i sitt yttersta skal avger gärna denna för att få yttersta skalet fullt. Ex: Natrium Natriumatom Na Natriumjon Na +
37
NEGATIVA JONER Ämnen med 7 valenselektroner tar lätt upp en elektron. Ämnen med 6 tar upp 2 elektroner . O.s.v. . Ex: Fluor + Fluor arom F Fluorjon F-
38
JONFÖRENINGAR Jonbindning
Förening mellan metall och ickemetall som hålls ihop av elektriska krafter. (Olika laddningar dras mot varandra) Ex. Natriumklorid, NaCl Na Cl NaCl Dessa föreningar kallas salter Bildar kristaller Löses upp i vattenlösningar och i smälta
39
Joner bygger kristaller
Cl- Na+
40
Molekylföreningar Molekylbindning
I molekylbindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8 valenselektroner
Liknande presentationer
