för måltidsverksamheten inom förskola och skola

En presentation över ämnet: "för måltidsverksamheten inom förskola och skola"— Presentationens avskrift:

1 för måltidsverksamheten inom förskola och skola
KOSTPOLICY för måltidsverksamheten inom förskola och skola I VÄRNAMO KOMMUN Jeanette Hansson 2005

2 VARFÖR KOSTPOLICY ? Nya näringsrekommendationer/Livsmedelsverket
För barnens hälsa/förebygga övervikt och fetma Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för föräldrar,personal,elever/barn och politiker Budgetering och redovisning Jeanette Hansson 2005

3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA
Barnen/eleverna skall kunna erbjudas omväxlande, näringsriktiga och vällagade måltider. Lunchen skall utgöra ca 30 % av dagsbehovet samt bestå av en lagad huvudrätt, råkost, bröd, matfett, mjölk och vatten. Jeanette Hansson 2005

4 Att äta enligt tallriksmodellen, vilket innebär en hög
konsumtion av grönsaker och rotfrukter. Regelbunden måltidsrytm är önskvärd. Lunchen bör serveras ungefär mitt i elevernas arbetsdag. Lunchen bör också schemaläggas på ett sådant sätt att alla elever får möjlighet att äta i lugn och ro. Jeanette Hansson 2005

5 Personer med behov av specialkost beroende på medicinska,
etniska och religiösa skäl bör kunna erbjudas detta. På grund av att nötter, mandel och jordnötter är livs- medel som vanligtvis orsakar allergier serveras dessa inte inom förskola och skola. Jeanette Hansson 2005

6 En matsedel med olika teman och
utbytesrätter som kostnads- och näringsberäknats. Fil som alternativ lunch eller lunch serveras inte inom grundskolans skolmåltid. Maten skall, av hygieniska skäl, hanteras och transporteras så att Livsmedelslagstiftningen följs. Måltiderna skall serveras i en stimulerande och trivsam miljö så att både barn/elever och vuxna tycker det är trevligt att äta. Jeanette Hansson 2005

7 Ett matråd på varje skola bör finnas med representanter från
Barnen/eleverna skall ges möjlighet att påverka bl.a. utbud och måltidsmiljö. Ett matråd på varje skola bör finnas med representanter från skolledning, måltidspersonal, elever, lärare och gärna föräldrar samt skolhälsovård. Måltidsverksamheten skall utvärderas kontinuerligt med regelbundna konsumtionsmätningar, attitydundersökningar samt närvarostatistik. Jeanette Hansson 2005

8 Effektmål Resultatet skall bli friska, välnärda barn som ser ett
värde i maten och måltiden. Föräldrarna skall känna trygghet i att det serveras näringsriktig väl sammansatt kost. Jeanette Hansson 2005

9 INRIKTNINGSMÅL 1: NÄRING
Frukost/Mellanmål- förskolan och fritidsverksamheten Mjölk/mjölkprodukter Bröd med margarin och /eller pålägg Frukt/bär/grönsaker Spannmålsprodukter (gryn, flingor mm) Lunch förskolan och skolmåltiderna Potatis/ris/pasta Grönsaker/rotfrukter Kött/fisk/ägg/baljväxter Bröd med matfett Mjölk och vatten I skolan även salladsbord Standardmjölk och mellanmjölk bör serveras till barnen i barnomsorgen. Lättmjölk bör serveras från och med grundskolan. Jeanette Hansson 2005

10 Förskolebarnens mat bör vara uppdelad så att frukosten ger
ENERGIINNEHÅLL Förskolebarnens mat bör vara uppdelad så att frukosten ger ca 20-25% av det totala intaget, en extra måltid på ca 5 % och lunch ca %. Eftermiddagens mål bör utgöra ca % av intaget och dessutom ett ytterligare mål på ca 5 % förutom middagen. Vid lunchmåltiden i skolan skall eleverna täcka ca 30 % av sitt energibehov. Angivna nivåer av energi och näringsämne skall uppnås i snitt under en vecka. Ett mellanmål för fritidsbarnen på eftermiddagen bör ge ca % och frukost ca % av dagens energibehov. Jeanette Hansson 2005

11 INRIKTNINGSMÅL 2: MILJÖ
Möjligheten att använda närproducerade/ekologiska livsmedel i större utsträckning skall stimuleras samt erbjudas alla kök när tillgängligheten och de ekonomiska förutsättningarna finns. närproducerat bröd närodlade grönsaker säsongsanpassat salladsbord från miljösynpunkt rek främst: potatis, därefter pasta och sist ris Jeanette Hansson 2005

12 INRIKTNINGSMÅL 3: UTVÄRDERING Varje år skall en utvärdering göras
på skolorna om huruvida de uppsatta målen har uppfyllts. En attitydundersökning om maten bör genomföras kontinuerligt bland eleverna. Dessa övergripande mål, effektmål och inriktnings- mål för Värnamos barn- och utbildningsförvaltning skall sedan inarbetas och anpassas i lokala mål och arbetsplansdokument för respektive enhet. Kostpolicyn skall användas som ett redskap i vardagsarbetet och utgöra inriktningen för åtgärder som behöver förbättras. Verksamheterna inom förskola och skola har olika förutsättningar och finner därmed sannolikt olika lösningar på de problem som uppstår. Varje verksamhet måste analysera målsättningen utifrån sina specifika förutsättningar. Jeanette Hansson 2005