Komplexa publiceringssystem Publiceringssystem och informationsflöden Per Arne Hermansson, webbstrateg.

En presentation över ämnet: "Komplexa publiceringssystem Publiceringssystem och informationsflöden Per Arne Hermansson, webbstrateg."— Presentationens avskrift:

1 Komplexa publiceringssystem Publiceringssystem och informationsflöden Per Arne Hermansson, webbstrateg

2 Vi börjar i rätt ände… Content is King User is King Sedan finns teknik och en organisation som understödjer detta

3 Hur går det till egentligen? ●Utgångspunkt: en webbplats byggd efter målgruppernas behov ●Gäller att ta in två olika perspektiv och försöka tillgodose båda: besökarna och högskolan. ●Många målgrupper på samma plats, risk att ingen blir helt nöjd ●Presumtiva studenter är prioriterad målgrupp för startsidan och Vill studera. I övrigt olika ingångar. ●Anställda ska ha intranätet som sin kanal/startsida ●Målgruppsanalyser, fokusgrupper, synpunkter ●Omvärldsbevakning, hur gör andra, vad är trenden? ●Ta in synpunkter och krav från verksamheten ●Tekniska/systembegränsningar ställer ibland till det…

4 Hur går det till egentligen? ●Finns en redaktörsorganisation med 12 huvudredaktörer och 90-tal redaktörer. ●Webbstrateg och webbsamordnare. ●Vad som ska finnas på startsidan: bestäms i publiceringsplanen ●Månadsvisa redaktionsmöten med alla huvudredaktörer. Utveckling och förbättringar diskuteras gemensamt. ●Däremellan kreativa möten och diskussioner ●Stöd i webbpolicy, webbstrategi och årlig publiceringsplan

5 Normal arbetsgång En redaktör har uppdaterat sin sida Ber akademins huvudredaktör att lyfta informationen Träffar huvudredaktören på redaktionsmöte och tipsar om information som kan puffas för

6 Inte ovanligt scenario En redaktör har uppdaterat sin sida Ringer och mejlar om hur livsviktig informationen är och att MDH måste läggas ner om den inte kommer på startsidan Diskussion med övriga informatörer och webbstrateg om vad som ska lyftas. Beslut om publicering och var informationen ska placeras.

7 MDH och webbpublicering Vår viktigaste kanal är webben! Fokus flyttat från print till webb Allt ska finnas tillgängligt på webben Andra webbplatser/sociala medier Mälardalens högskolas webbplats, första version 2007 Viss revidering efter användarsynpunkter 2009 Ny grafisk form 2011 Genomarbetar innehållet 2012

8

9 Målsättningar med webben Tydlig avsändare, orange Ingångar för olika målgrupper som ska leda till all info Menyn visar mer, lättare få överblick Tillgänglig Puffar som inte ska kännas som banners Startsidan är till ¾ avsedd för målgruppen presumtiva studenter

10 Varje ingång ska kunna fungera som en ”sajt inom sajten”. Försöker särskilja ingångarna. Program och kurser lyfts fram och ska vara lätta att hitta. Varje programwebb kan utvecklas med mer information. Intern information flyttad till intranätet All information ska gå att nå via ingångarna, men en del specifik information placeras under akademin. Akademin dock underordnad.

11 Lärdomar ●Modern webbplats som fått positiv uppmärksamhet, inspirerat andra lärosäten ●Ökad kvalitet på innehåll och form ●Bättre kontroll över innehållet ●Mdh.se rankad som nr 3 bland bästa på tillgänglighet ●Märkte problem med placering av navigationen, justering 2009 ●Uppdaterad grafisk form, släppt på webben 2011. Utprovad på två gymnasieklasser samt studentgrupp ●Utvärdering av denna samt fokusgrupper 2012 ●Nu dags att göra en större översyn av innehållet!

12 Man tar inte fram en ny webb – man inför ett publiceringsverktyg

13 Vad är ett publiceringsverktyg? ●Verktyg för att förenkla publicering av innehåll på en webbplats ●Till för redaktören/informatören, inte IT- avdelningen. Handlar om innehåll, inte datalagring ●Innehållet sparas i en databas, systemet genererar webbsidorna utifrån mallar/CSS ●Brukar stödja arbetsflöden, tidsstyrning och automatisering av återkommande uppgifter. ●Oftast webbaserat

14 Fördelarna med ett CMS ●Gör det lättare att snabbt publicera text, bild m.m. utan tekniska kunskaper ●Informatören kan fokusera det den är bra på, nämligen innehållet och hur det ska struktureras på webbplatsen ●Resultatet presenteras enhetligt, mindre risk för misstag

15 Nackdelarna med ett CMS ●Styrning/mallar kan kännas för låsta ●Förändringar blir ofta kostsamma ●Har man valt ett CMS får man leva länge med det valet

16 Många CMS finns det… ●Polopoly ●EpiServer ●MS Sharepoint ●Sitevision ●Sitecore ●SiteEngine ●Drupal ●Joomla ●Mambo ●Wordpress ●ImCMS

17 Resultat: Polopoly ●Stabilt, hanterar stora webbplatser med hög trafik och många redaktörer ●Kräver ingen programmering, styrda mallar ●Passade in i högskolans (dåvarande) IT-miljö (java) ●Samarbetsmöjligheter med KTH, SU, KI, LiU ●Lätt att publicera och uppdatera samma artikel på flera ställen samtidigt ●Förberett för olika kanaler som mobil etc.

18 Nuläget ● Webbplatsen har vuxit med många sidor och många redaktörer ● Gammalt innehåll tas inte bort ● Redaktörer som sällan publicerar kräver mycket support ● Alltför svårarbetat gränssnitt som kräver för mycket utveckling ● Därför: uppgraderar till Polopoly 10 och slänger allt gammalt! ● Ny utbildning för alla redaktörer

19 Hur ser det ut på insidan? ●Gränssnitt med editor och block ●Mallar för olika delar/sidtyper kombineras av redaktören ●Samma innehåll kan publiceras på många ställen, uppdateras från ett ●Redaktörer med olika behörighet

20

21

22 Framtiden ●Öka webbnärvaron på andra platser, fler kanaler men också större utmaning ●MDH.se ska vara navet i högskolans webbnärvaro, som sträcker sig längre än till webbplatsen ●Mer interaktion på mdh.se, RSS prenumeration ●Mobilwebb och app ●Fortsätta att vässa innehållet – ständigt pågående arbete med andra ord!

23 Tack för mig per-arne.hermansson@mdh.se Telefon 021-101567