Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.

En presentation över ämnet: "Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån."— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån

2 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.2 Nu för vi in priser och arbetsmarknaden i vår modell! I vår IS-LM-modell har vi hittills antagit två saker: 1.Priserna är stela. 2.Utbudssidan av ekonomin kan ignoreras. Dessa antaganden bakom Keynes modell är förmodligen korrekta på kort sikt. Om vi ska analysera ekonomin på något års sikt kan vi därför använda Keynes modell. Men på längre sikt ändras ju priser och löner. Och hur stort utbudet blir beror av flera saker. För att analysera ekonomin på lång sikt ska vi nu föra in detta i vår modell, så vi slipper anta något som inte stämmer.

3 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.3 Prisnivån och den aggregerade efterfrågan Den KLASSISKA modellen antar att löner och priser är flexibla – och är därför lämplig för att analysera ekonomin på längre sikt. Prisnivån = det genomsnittliga priset på alla varor som produceras i en ekonomi. Det reala utbudet på pengar (M/P) är den variabel som länkar ihop aggregerad efterfråga AD med prisnivån. Om P går upp går ju M/P ner, vilket påverkar r och AD.

4 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.4 Den makroekonomiska efterfrågekurvan (MDS) visar alla dessa (P,Y)-jämvikter. MDS Makroekonomiska efterfrågekurvan Anta valfri IS-kurva. Kom ihåg att prisnivån påverkar LM- kurvan (ty M/P påverkar räntan). Inkomst r P IS LM 0 Y0Y0 P0P0 Vid prisnivån P 0 ges kurvan LM 0. Jämvikten nås då vid Y 0. Vid prisnivån P 1 ges kurvan LM 1. Jämvikten nås då vid Y 1. LM 1 Y1Y1 P1P1

5 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.5 MDS Makroekonomiska efterfrågekurvan Inkomst r P IS LM 0 Y0Y0 P0P0 LM 1 Y1Y1 P1P1 MDS-kurvan visar hur mängden som efterfrågas i ekonomin beror på prisnivån. Lutar neråt, eftersom lägre P ger högre (M/P) som leder till sänka räntor och därför höjd efterfråga. Längs MDS är alltid både varu- OCH den finansiella marknaden i jämvikt.

6 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.6 MDS Realbalanseffekten Inkomst r P IS 0 LM 0 Y0Y0 P0P0 LM 1 Y1Y1 P1P1 IS 1 Y2Y2 Detta påverkar därför lutningen på MDS. MDS' Sänkt prisnivå kan också samtidigt skifta upp IS-kurvan, ty när prisnivån i samhället går ner så ökar hushållets förmögenhet vilket ökar deras efterfråga på konsumtion. Detta är realbalanseffekten.

7 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.7 MDS Vilken prisnivå och Y får vi? Inkomst r P IS LM 0 Y0Y0 P0P0 LM 1 Y1Y1 P1P1 För varje punkt på MDS- kurvan är alltså både varu- och den finansiella marknaden i jämvikt. Men vilket pris P och vilken produktion Y får vi i samhället? För att få reda på detta måste vi undersöka det aggregerade utbudet, AS.

8 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.8 Kort sikt vs lång sikt Den keynesianska modellen (KS) –Priser och/eller löner antas vara stela (trögrörliga). –Denna stelhet gör att ekonomin inte snabbt kan söker sig tillbaka till jämvikt efter en störning. –Hur stor produktion ett samhälle får beror på ekonomins efterfråga på varor och tjänster, vilket i sig beror på bland annat finans- och penningpolitik.

9 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.9 Kort sikt vs lång sikt Den klassiska modellen (LS) –Priser och/eller löner antas vara flexibla. –Denna flexibilitet gör att ekonomin söker sig till sin långsiktiga jämvikt efter en störning, dvs ekonomin har en självreglerande förmåga. –Hur stor produktion ett samhälle får beror på dess förmåga att producera varor och tjänster, vilket i sig beror på utbudet av arbetskraft och kapital.

10 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.10 Var hamnar jämvikten (P, Y)? Hur vet vi var prisnivån hamnar och hur stor produktionen blir? Inkomst, Y Pris. P MDS MDS visar bara hur efterfrågan ändras med prisnivån. För att se exakt var vi hamnar måste vi föra in den aggregerade utbudskurvan.

11 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.11 Den aggregerade utbudskurvan Den aggregerade utbudskurvan visar hur mycket varor och tjänster som företagen vid producera vid respektive prisnivå. Anta att ni driver ett företag. På kort sikt kan priset inte ändras (KS=låst pris). På lång sikt kan ni sätta vilket pris som helst (LS=flexibla priser). Kommer detta påverka hur mycket ni vill producera? Ja! Vi ska därför ta fram en kortsiktig och en långsiktig utbudskurva.

12 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.12 Den kortsiktiga utbudskurvan På kort sikt (den keynesianska modellen) är priserna och lönerna låsta. Ex: Företagen har tryckt priset i katalogen och kan inte ändra direkt. Långa löneavtal. Vid detta låsta pris är företagen villiga att sälja så mycket som kunderna vill köpa. Företagen anställer så mycket arbetskraft att man kan producera denna mängd. Eftersom företagen producerar lika mycket som kunderna vill köpa vid det låsta priset, blir den kortsiktiga aggregerade utbudet horisontellt.

13 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.13 Kortsiktiga aggregerade utbudet Produktion Prisnivå På kort sikt är priserna låsta. Företagen producerar så mycket kunderna efterfrågar. När vi nu vet både AS och MDS vet vi hur hög prisnivån blir och hur mycket som produceras – på kort sikt! AS (kort) MDS Så vad blir effekten av penning- och finanspolitik?

14 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.14 Penning- och finanspolitik i den keynesianska modellen Produktion Prisnivå Anta att vi stimulerar efterfrågan, genom finanspolitik (G↑) eller penningpolitik (M↑). MDS skiftar då utåt. Prisnivån ändras inte, men produktionen ökar från Y 1 till Y 2. AS (kort) MDS 1 På kort sikt kan vi alltså öka Finlands produktion genom att stimulera efterfrågan. MDS 2 Y1Y1 Y2Y2

15 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.15 Den långsiktiga utbudskurvan På lång sikt (den klassiska modellen) bestäms produktionen av hur många som jobbar, hur mycket kapital (fabriker mm) som finns, vilken teknologi vi har mm. Allt detta sammanfattas i en produktionsfunktion, t ex Y=f(L,K). Reala variabler som produktion (Y) och sysselsättning beror inte på nominella variabler som prisnivå och lönenivå. Detta är den klassiska dikotomin: vi behöver alltså inte blanda in nominella variabler (prisnivå, lön) för att förklara reala variabler (arbetslöshet, produktion). Detta antagande om penningneutralitet är rimligt på lång sikt. Eftersom det långsiktiga aggregerade utbudet inte beror på prisnivån, blir AS vertikal.

16 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.16 Långsiktiga aggregerade utbudet Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp I den klassiska modellen (med flexibla löner, ingen penningillusion) är AS vertikal vid den potentiella produktionen. När vi nu vet både AS och MDS vet vi hur hög prisnivån blir och hur mycket som produceras – på lång sikt! Men hur vet vi var Y P finns? Jo, den beror på mängden arbete (se arbetsmarknaden), mängden kapital (studera investeringsbeslut mm), humankapital (studera utbildning), naturresurser, teknologi… MDS

17 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.17 Penning- och finanspolitik i den klassiska modellen Produktion Prisnivå MDS P0P0 AS (lång) YpYp E MDS' P' E' Anta att vi stimulerar efterfrågan, genom finanspolitik (G↑) eller penningpolitik (M↑). MDS skiftar då utåt. Prisnivån höjs, men produktionen ligger kvar vid Y P ! På lång sikt kan vi alltså inte öka Finlands produktion genom att stimulera efterfrågan! Allt detta leder till är höjda priser.

18 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.18 Från kort till lång sikt Vad händer? På kort sikt är priserna låsta, den aggregerade utbudskurvan horisontell och förändringar i efterfrågan påverkar produktionen men inte prisnivån. På lång sikt är priser flexibla, den aggregerade utbudskurvan vertikal och förändringar i efterfrågan har ingen effekt på produktionen utan bara på prisnivån.

19 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.19 Från kort till lång sikt Vad händer? Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp Vi börjar i långsiktig jämvikt: MDS 1 korsar AS (lång). Priserna har justerats. Eftersom vi är i långsiktig jämvikt är vi också i kortsiktig jämvikt: AS (kort) skär samma punkt. MDS 1 AS (kort) Anta att staten satsar på vägbyggen; MDS-skift utåt till MDS 2. Produktion och sysselsättning är nu över dess naturliga nivåer (=högkonjunktur, B). Men… MDS 2 A B

20 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.20 Från kort till lång sikt Vad händer? Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp Högkonjunkturen med dess höga efterfrågan gör att priserna höjs (flaskhalsar, arbetare törs kräva högre lön). AS (kort) flyttas upp och vi rör oss utefter MDS 2 till den långsiktiga jämvikten C. MDS 1 AS (kort) MDS 2 A B C

21 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.21 Finanspolitik på lång sikt: Vägbyggen ökade, men Y ändå oförändrat?? Vi ökade G. Vad hände på lång sikt? 1.Priserna steg efter ett tag 2.så det reala penningutbudet (M/P) sjönk 3.vilket höjde räntenivån 4.privata utgifter på konsumtion och investeringar gick därför ner –Resultatet: total undanträngning! –Allt som ändrades var kompositionen av AD: Den offentliga sektorn tar nu en större del av ekonomin än förut.

22 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.22 Var ligger då den potentiella produktionen, Y P ? Vi vet nu att den långsiktiga utbudskurvan ligger vertikal vid Y P. Hur mycket Finland på lång sikt lyckas producera är oberoende hur många sedlar Centralbanken trycker. Men var är Y P ? Vi antar nu att utbudet beror på antalet anställda (och kapital mm). För att förstå det aggregerade utbudet måste vi därför förstå hur arbetsmarknaden fungerar.

23 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.23 Arbetsmarknaden Sysselsättning, Arbetskraften Reallön LD LD är efterfrågekurvan på arbetskraft. Den visar hur mycket arbetskraft företagen efterfrågar vid resp. reallön. LF LF-kurvan visar att en högre reallön lockar fler att delta i arbetskraften. AJ AJ-kurvan visar hur många arbetare som accepterar att jobba vid resp. reallön. N* N2N2 Jämvikt nås vid N*, där AJ=LD. N 2 – N* är den naturliga arbetslösheten. w*

24 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.24 Arbetsmarknaden: Frivillig respektive ofrivillig arbetslöshet Sysselsättning, arbetskraften Reallön LD LF AJ N* N2N2 w* Den arbetslöshet, (N 2 – N*), som uppstår i jämvikten är frivillig. Om reallönen är w 1 är lönen satt över jämviktslönen w*. Då fås arbetslöshet, N 3 – N 1. N3N3 N1N1 w1w1 Av denna arbetslöshet är BC frivillig och AB ofrivillig. AB C

25 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 6.25 Utbudspolitik Vi såg att försök att öka efterfrågan i längden inte leder till att vi producerar mer, utan enbart till högre priser. Utbudspolitik syftar inte till att öka den aggregerade efterfrågan utan att i stället öka det aggregerade utbudet (den potentiella produktionen) i ekonomin. Ex: –Sänkta ersättningar till arbetslösa –Lägre inkomstskatter