Nationell datainfrastruktur för tillgång till geotekniska undersökningar - koncept.

En presentation över ämnet: "Nationell datainfrastruktur för tillgång till geotekniska undersökningar - koncept."— Presentationens avskrift:

1 Nationell datainfrastruktur för tillgång till geotekniska undersökningar - koncept

2

3 Avgränsningar Geotekniska och geologiska ”rådata” från fält och ej innehålla bearbetade data, t.ex. analyser och värderingar. Deltagare workshop 23/8-11 Geotekniker, dataförvaltare, systemutvecklare, GIS-folk, repr. för Geosuite och geodata.se

4 Förekomst av geotekniska undersökningar
Stort antal arkiv med analoga/pappersbaserade uppgifter. Lagrat på olika sätt, med varierande detaljeringsgrad och med skiftande kvalitet. Uppskattningsvis ett antal miljoner borrningar och sonderingar som utförts de senaste 50 åren. Från mitten av 80-talet successiv lagring digitalt i det branschgemensamma systemet GeoSuite/AutoGRAF. Sparas normalt projektvis i detta redovisningssystem. Geotekniska undersökningar årligen för ca 400MSEK, varav Trafikverket över 200MSEK.

5 Exempel på analoga lagrade undersökningar (arkivmtrl)
SGU lagerföljder

6 Exempel på digital lagrade undersökningar
Dokumenthanteringssystem CHAOS/IDA Trafikverket Jordlagerföljder, brunnsarkiv mm SGU GÄU-uppdraget – kartvisare Kommuner – Gbg Geologgen, Sthlm KartagoWebb, Malmö Geoatlas

7

8

9

10 Redovisning av geotekniska undersökningar
ökande innehållsgrad för redovisning av utförda geotekniska undersökningar…. 1. Geotekniska undersökningsområden - områden som visar var en geoteknisk undersökning har utförts och vad som utförts via tillhörande metadatafält (referenser). 2. Borrhåls lägen och id i plan + eventuella metadata som visar typ av undersökning, utförare m.m. + korrekt geoteknisk symbol + tillhörande sonderingsdiagram och provtagning + länkade andra rådata, t.ex. laboratorieundersökningar, speciella mätningar etc.

11 Redovisning på metadatanivå
Yta (eller scablonmässig punkt/linje) i en plankarta. Till respektive yta kan knytas metadata/referenser (”metadata på objektsnivå”). T ex: Beställare, Utförare, Årtal för undersökningen, ID för originalhandlingar, Antal sonderingar och provtagningar, Koordinatsystem, Länkar till underliggande webbsidor etc Redovisning på metanivå är enklare än redovisning av faktiska undersökningar och har i redovisningsteknisk mening ingenting specifikt med geoteknik/geologi att göra, dvs. den är generell till sin art och handlar om att beskriva innehållet i en viss datamängd eller tjänst. Enklare att implementera och exponera i Internet-miljö.

12 I förstudien har byggts en prototyp för registrering av geotekniska undersökningsområden. Denna registreras som WMS-tjänst på geodata.se och exponeras, tillsammans med andra tillämpliga tjänster, i en ”Geoteknisk sektorsportal”. Gås igenom i annan presentation…

13

14 Redovisning på detaljnivå
Borrhåls lägen och id i plan + eventuella metadata som visar typ av undersökning, utförare m.m. + korrekt geoteknisk symbol + tillhörande sonderingsdiagram och provtagning Målbild/Vart vill vi komma? Standardiserade format Lättillgängligt på Internet

15 Geoteknik Branschstandarder GIS/geodata ISO-standarder
SGF Svenska Geotekniska Föreningens nomenklatur och beteckningssystem Programvara GeoSuite Toolbox (AutoGRAF) från Novapoint/Vianova Geosuite AB Redovisning av geotekniska plan- och sektionsritningar sker i regel med hjälp av CAD-verktyg, typisk AutoCAD. RGeo (Rapport Geoteknisk undersökning) och MUR (Markundersökningsrapport). GIS/geodata ISO-standarder WMS WebMapService är en ISO-standard. Standarden beskriver hur interaktionen med en webbtjänst för kartbildsgenerering GML (XML) är en ISO-standard. …öppet överföra plattformsoberoende geografisk information. --- WMS/WFS kan genereras, typiskt baserat på data lagrade i en databas, med hjälp proprietära eller öppen källkods-baserade verktyg (t ex Geoserver). WMS är etablerat i ”GIS-världen”, används för att publicera tjänster på geodata.se och föreskrivs av INSPIRE-direktivet

16 Från Geosuite till WMS/tittskåp
Exempel SGI utan borrhålssymbologi Vissa manuella steg. (Utveckling av ) ett TTF-bibliotek baserat på SGF beteckningsstandard skulle kunna ge korrekt plansymbol.

17 Från Geosuite till WMS/tittskåp
Exempel SGI med borrhålssymbologi Förfarande innebär återkommande manuell ”handpåläggning” – icke önskvärt eller långsiktigt - men det fyller sitt behov i det aktuella fallet (GÄU).

18 Exempel Gbg stad med (dock ej korrekt) borrhålssymbologi

19 Från GeoSuite till databaslagring (och WMS)
- exempel pågående utveckling Trafikverket Leverantörerna av data (konsulter) ska kunna hantera stora delar av processen på egen hand. Informationen ska dock kunna hanteras och godkännas av Trafikverket före publicering. Utvecklingsprojekt GeosuiteAB/Trafikverket: ny exportfunktionalitet i GS Arkiv (version , april 2011, första prototyp). Funktioner och verktyg för mottagande av data hos Trafikverket (under test). Implementering av GeoSuite objektmodell i SQL Server databas hos Trafikverket (första driftversion efter sommaren 2011). Funktioner för publicering i ny tittskåpsfunktion i Trafikverkets webbportal (hösten 2011).

20

21 GS

22 TV: Uppackare och SQLServer

23 TV: internt webbtittskåp

24 Exponering i ”Geoteknisk sektorsportal” (del av geodata.se)
 Gås igenom i annan presentation…

25 Slutsatser Förstudien visar att det finns goda förutsättningar för att etablera en effektiv datainfrastruktur för tillgång till geotekniska undersökningar ”från fält till standardiserad WMS-tjänst” och tillhandahålla data på en Geoteknisk sektorsportal via geodata.se. Etablering bör utgå från det arbete och den utveckling som utförs på Trafikverket, och då särskilt i kommande ”skarpa” situationer med leveranser från Trafikverkets leverantörer. Med utgångspunkt från detta kan ett mer detaljerat förslag tas fram (i en huvudstudie), inklusive teknisk datainfrastruktur, organisation, ansvarsförhållanden och finansiering.

26 Slutsatser, forts Dataflödet ”från Geosuite till WMS-tjänst” utanför Trafikverket är identifierat men åberopar flera frågetecken. Man kan tänka sig att någon annan organisation tar ansvar för att sätta upp teknisk drift och förvaltningen av en sådan databasmiljö och ”arkiveringsfunktion”. Dataflödet måste automatiseras så långt det är möjligt.