Periodiska systemet.

En presentation över ämnet: "Periodiska systemet."— Presentationens avskrift:

1 Periodiska systemet

2 Historia Fem män Demokritos Dalton Joseph John Thomson
Ernest Rutherford James Chadwick

3 Demokritos 400-t f.kr. Odelbar Dalton 1700-t Massiva kulor

4 Joseph John Thomson 1856-1940 Upptäckte elektroner 1897
Nobelpriset 1906

5 Ernest Rutherford Atomen har en positivt laddad kärna
Elektronerna bildar ett hölje

6 James Chadwick Upptäckte neutronen 1932 Fick Nobelpriset i fysik 1935

7 Niels Bohr (Atommodellen)
Mannen som vi tror på nu Niels Bohr (Atommodellen)

8 Atomens byggnad Tre olika saker (elementarpartiklar)
Protoner laddning +1 Neutroner 0 Elektroner -1

9 Var finns vad? Atomkärnan Höljet AK Protoner (+1) Neoutroner (0)
Elektroner (-1)

10 Atomnummer Varje ämne har ett speciellt antal protoner (atomnumret)
Antalet neutroner kan variera Neutral => Påverkar inte laddningen Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom.

11 Isotoper Antalet neutroner kan variera
Den vanligaste isotopen står i periodiska systemet. Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis

12 Vätets isotoper

13 De olika skalen K, L, M o.s.v. Max 2 elektroner i det innersta
Sedan max 8, 18, 32 o.s.v. (Formeln är 2n2) K L M

14 Valenselektroner Innersta skalet (k skalet) har som mest 2 elektroner
De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner Förutom k skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i yttersta skalet

15

16 Att rita en atom enligt Bohrs atommodell
atomnummer O 8 12 masstal Tänk på föregående sida!

17 Grupp Period

18

19 Ädelgasstruktur Ädelgasstruktur är när yttersta skalet är fullt, dvs. 8 elektroner (förutom k skalets 2) Detta har grupp nr 18 i periodiska systemet (dvs. helium, neon, argon osv.) Alla andra grundämnen eftersträvar ädelgasstruktur, vilket de får genom att ge eller ta elektroner. Detta medför att alla ämnen i grupp 1 vill ge en elektron och alla ämnen i grupp i grupp 17 vill ta en elektron. Detta medför att de helst vill vara i jonform

20 Joner är atomer med för många eller för få elektroner
Joner, vad är det? Joner är atomer med för många eller för få elektroner AK 6+ AK 6+

21 En atom som lämnar ifrån sig eller tar upp elektroner.
Hur bildas joner? En atom som lämnar ifrån sig eller tar upp elektroner. 6+ 5=

22 Vad får de för laddning? 8+ 7+

23 Vätejonen - +

24 Joner bygger kristaller
Cl- Na+

25 Lösningar som innehåller joner leder ström
Varför leder då vatten ström? Är det farligare att bada i saltvatten än sötvatten när det åskar?

26 Jonbindning Bindning mellan en positiv och en negativ jon, dvs. mellan en metall och en icke metall. Dessa föreningar kallas salter Bildar kristaller Löses upp i vattenlösningar och i smälta

27 Kovalent bindning I kovalenta bindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8 valenselektroner

28 Metallbindning I en metall släpper metallatomerna ifrån sig sina valenselektroner till ett gemensamt "elektronhav", som håller ihop alla de positiva joner som bildas. Detta kallas metallbindning.

29 To do Gör uppgifter på s 193 i kemi direkt Stencil 13.3 Stencil 13.4
Gör uppgifter s 194 i kemi direkt

30 Lite begrepp Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner
Masstal = antalet protoner + neutroner Isotop = samma antal protoner men olika antal neutroner i atomkärnan

31 Grupp Period

32 Bindningar Jonbindningar Oftast mellan en metall och en icke metall
Den starka atomen tar en eller flera elektroner ifrån den svagare atomen Föreningar kallas salter och som bildar kristaller. Salter löser upp sig i vattenlösningar och i smälta Kovalenta bindningar Mellan två ickemetaller Finns mellan liknande atomer ex. syre och svavel, klor och klor mm. Två atomer delar en eller flera elektroner Metallbindningar Mellan metaller Metall hålls ihop av ett moln av gemensamma valenselektroner. Elektronerna rör sig lätt genom hela metallen och det är det som är anledningen till att metaller leder elektrisk ström bra.

33 Jonbindning Bindning mellan en positiv och en negativ jon, dvs. mellan en metall och en icke metall. Dessa föreningar kallas salter Bildar kristaller Löses upp i vattenlösningar och i smälta

34 Kovalent bindning I kovalenta bindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8 valenselektroner

35 Metallbindning I en metall släpper metallatomerna ifrån sig sina valenselektroner till ett gemensamt "elektronhav", som håller ihop alla de positiva joner som bildas. Detta kallas metallbindning.