Acasia AB Joakim Carleson, med Dr.

En presentation över ämnet: "Acasia AB Joakim Carleson, med Dr."— Presentationens avskrift:

1 Acasia AB www.monzan.com/acasia Joakim Carleson, med Dr.
Njurfysiologi Acasia AB Joakim Carleson, med Dr.

2 Antal bilder 85 stycken Tid som vi har 0900 – 1300 Rast 1 1030-1100
Total tid (min) 240 – 30 – 15 = 195 – 10 (frågor) = 185/85 = 2 min per bild

3 Torquay

4 Filtrering Absorption Utsöndring
Njurar Filtrering Absorption Utsöndring

5 Urinfiltrering Stor blodgenomströmning Bevara kroppsviktiga ämnen
Avlägsna restprodukter Urea (proteinmetabolism) avlägsnas Läkemedel, Alkohol.

6 Bibehålla kroppsvatten
Bevara salt/vatten balans Förlust via utandning, svett, urin, feces Njurar kan öka minska koncentrationen av urin

7 Syra-Bas Balans Njurar reglerar utsöndring av H+/HCO3-
pH skall regleras runt 7,4 (+/- 0,2)

8 Endokrina funktioner Renin, reglerar blodtryck
Erytropoitein, reglerar mängd röda blodkroppar

9 Njurarna och urinvägar
Belägna mot den bakre bukväggen, till hälften skyddade av revbenen Njurar och urinvägar ligger nära nerver som innerverar ljumsk- och genitalregion, därav refererad smärta till dessa områden vid njurproblem

10 Njurarna och urinvägar

11 Urinvägar Urin från njurarna leds via urinledarna till urinblåsan, genom peristaltisk transport I urinblåsan lagras sedan urin för att sedan tömmas via urinröret

12 Urinvägar

13 Förträningar urinväg Övergång från njurbäckenet
Korsningen iliaca-kärlen Inträdet i urinblåsan

14 Försämrat urinflöde Ökad urinmängd I njurbäckenet
Ger bakåt tryck mot njurar och sämre utsöndrings funktion Njur eller uretärstenar, genom att substanser kristalliseras Njursten mycket smärtsamt, behandling diet och ultraljud

15 Njurens funktionella Enhet

16 Nefron

17 Njurvävnad Njurbarken, har sker de första stegen I urinbildning
Njurmärg, består av pyramider med spetsen mot njurbäckenet. Den funktionella enheten kallas nefron. Primärurin bildas i neuronet

18 Nefronet 5-6 cm lång tubulus med ett omfattande kapillärsystem
Blodet i kappillärsystemet filtreras på vätska, joner, restprodukter till tubulussystemet Glukos, reabsorberas tillbaka till blodet i kapillarsystemet Totalt 2.6 miljoner nefron i njurarna

19 Nefronet

20 Nefronet

21 Blodgenomströmning I afferenta arterioloi till glomerulus
Glomerulus, ett kärlnystan som omges av tubulussystemet Den första delen av tubulussystemet kallas Bowmans kapsel Från glomerulus vidare i efferenta arterioloi, som bildar peritubulära kapillärer

22 Blodgenomströmning

23 Trycksystem Högtryckssystem i glomerulus, som pressar ut vätska
Lågtryckssystem i peritubulära kapillärer som återtar ämnen till kroppen

24 Tubulussystemet Börjar med Bowmans kapsel där urin samlas upp från glomerulus Från Bowmans kapsel till proximala tubulus, Henles slynga och distala tubulus till samlingsrör som mynnar i njurbacken

25 Tubulussystemet

26 Njurfunktioner Urinfiltration, filtration av blodplasma i glomerulus
Reabsorbtion, glukos, Na+, vatten återtas I tubulussystemet Retention, av gifter och metaboliserade läkemedel Sekretion, utsöndring av urea och H+

27 Urinfiltration Stor permeabilitet i kapillarsystemet
Stort tryck i glomerulus Blodplasma, glukos, aminosyror, joner pressas ut i tubulussystemet Röda blodkroppar, plasmaproteiner (albumin) halls kvar

28 Urinfiltration

29 Primärurin Filtratet som samlas upp i Bowmans kapsel
Innehåller inga proteiner Skador på glomerulus, fås proteiner i urinen

30 Glomerulär filtration
GFR, glomerular filtration rate, 125 ml/min Motsvarar 180 L per dygn ECV omsatts upp till 15 gånger per dygn Kroppsvattens sammansättning halls konstant 99% av primärurinen reabsorberas

31 Glomerulär filtration

32 Blodflöde i glomerulus
Högt blodtryck ar autoreglerat Dilatation av afferenta eller konstriktion av efferenta arteriolen ger ökat tryck i glomerulus kärlnystan Renin frisatts från granulära celler I den juxtaglomerulära apparaten

33 Blodflöde i glomerulus

34 Renin-Angiotensinogen
Renin omvandlar angiotensiongen från levern till angiotensin I Angiotensin II omvandlas I lungvävnaden och ger kraftig vasokonstriktion

35 Urea Nedbrytning av aminogrupper till ammoniak (NH3)
Ammoniak ombildas till urea i levern som filtreras bort i glomeruli

36 Övriga ämnen Kreatinin, reabsorberas I tubulussystemet
Urinsyra, sulfater, fosfater och nitrater utfiltreras i glomerulus

37 Reabsorbtion Reabsorbtion av vatten och lösta ämnen till peritubulära kapillärer Proximala tubulus, reabsorberas all glukos, merpart av vatten och joner samt aminosyror

38 Dynamisk Reabsorbtion
Henles slynga, distala tubulus, samlingsrör Vatten och joner reabsorberas utifrån behov 180 L primärurin omvandlas till 1-1,5 L sekundärurin per dygn

39 Dynamisk Reabsorbtion

40 Tryckskillnad Lågt tryck i peritubulära kapillärer
Vätska tas från peritubulära karlen

41 Grad av återupptag Bestäms av; Tryckskillnader
Koncentrationsskillnader Transportmekanismer Permeabiliteten i tubulussystemet.

42 Reabsorbtion av glukos
Fullständig utfiltrering av glukos i glomerulus Total reabsorbtion i proximala tubulus Vid sockersjuka, glukos i urin, p.g.a. reabsorbtion ej fungerar (kraftig övervikt och stort sockerintag)

43 Reabsorbtion av NaCl I glomerulus utfiltreras Na+ och Cl-
~70% Na+ reabsorberas I proximala tubulus med glukos, aminosyror och kloridjoner Na+ reabsorptionen bestämmer upptag av andra ämnen Henles tjocka uppatgaende del reabsorberar ~20% av Na+

44 Reabsorption av Na+ Aldosteron fran binjurebarken okar reabsorptionen fran Henleys tjocka slynga, distala tubulus och samlingsroret Angiotensin II okar reabsorption I proximala tubulus, ateruppta av Na+ (medfoljande Cl-) beror av NaCl I kroppen, mer saltintag minskar reabsorptionen

45 Reabsorbtion av K+ joner
Blodplasma K+ filtreras i glomerulus Merparten K+ reabsorberas i proximala tubulus och Henles slynga Distala tubulus och samlingsrören reabsorbtion regleras efter behov ( kan både reabsorberas och utsöndras)

46 Reabsorbtion

47 Reabsorbtion ~99% av Ca2+ reabsorberas
I proximala tubulus och ascenderande Henles slynga Parathyroidea hormon (PTH) har en kraftigt stimulerande effekt på Ca2+ återupptag i Henles slynga och distala tubulus

48 Reabsorbtion av H2O I proximala tubulus och nedatgående Henles slynga
H2O följer med Na+ joner (och Cl-) Ökat tryck i omgivande vävnad ger osmos (vatten vandrar ut i vävnaden) Finjustering i distala tubulus och samlingsrören.

49 Reabsorbtion av H2O

50 Vattenbehov Hypotalamus stimulerar frisättning av ADH (vasopressin)
ADH stimulerar reabsorbtion av Na+ och Cl- från tjocka ascenderande Henles slynga. ADH ökar samlingsrörens vattenpermeabilitet och vatten diffunderar ut till omgivande vävnad

51 ADH Ger minskade urinvolymer och mer koncentrerad urin
Kroppsvattens osmolaritet registreras av osmoreceptorer i hypotalamus Blodtryck och blodvolym registreras av baroreceptorer i hypotalamus Diabetes Insipidus, skador hypotalamus baklob, 20-25L/Dygn

52 ADH och alkohol Angiotensin II stimulerar ADH sekretion
Intag av alkohol hämmar frisättningen av ADH ger ökad vätskeförluster Nikotin (rökning/snus) ger motsatt effekt

53 ADH och torstkansla Upplevelse av torst
Upplevelse av slackt torst innan osmolaritet eller blodvolym/blodtryck paverkats. Intag av dryck mer vana och sociala monster

54 Reabsorbtion av Urea Reabsorbtion beroende av glomerulär filtration
Hög GFR, ger lite urea reabsorbtion Nedsatt GFR (njurskada), ökad reabsorbtion och koncentration av urea I blodet

55 Sekretion K+ I distala tubulus och samlingsrör
Plasmakoncentration och aldosteron styr K+ sekretion Skadad binjurebark, Addisons sjukdom, ökar ECVs K+ och ger kramper och hjärtstillestånd

56 Sekretion av vätejoner
Aktiv sekretion I proximala och distala tubulus samt samlingsrören Sekretion i utbyte mot Na+ och HCO3-

57 Njurens Endokrina funktion
Producerar; Renin Erytropoietin Deltar i metabolismen av D-vitamin

58 Renin Frisatts från juxtaglomerulära apparaten vid blodtrycksfall
Renin ombildar anginotensinogen till angiotensin I, II och III AII och AIII ger ökat blodtryck p.g.a. vasokonstriktion

59 Erytropoietin Stimulerar bildning av röda blodkroppar i benmargen
Syntesen ökar vid hypoxi i vävnaden, p.g.a. hög höjd, anemi, hjärt- eller lungsjukdomar

60 D-vitamin Verkningsmekanismen av hormon-lik men ar ett vitamin
Omvandlas i lever till Dihydroxykolecalciferol eller D3 och är den aktiva substansen Viktig for Ca2+ reglering

61 Njurskada Stor kapacitet, klarar sig med en njure
Vid skada samlas urea, urinsyra, kreatinin I blodet med påverkan på kroppens alla system Ansamling av H+ och K+ kan ge livshotande förändringar i syra-bas och funktion Diet, Dialys, Njurtransplantation

62 Clearance Glomerular filtration
Reabsorbtion från tubulus till blodbanan Utsöndring från blodbanan till tubulus Njurarnas effektivitet att rena blodet från ett visst ämne

63 Clearance Motsvarar den volym plasma, som innehållit den mängd av ämnet som utsöndrats till urinen på en minut 125 mL plasma innehåller 25 mg urea, d.v.s. 125/25 = 5mL plasma/mg Men i urinen finns 12 mg urea, ger 5*12 = 60 ml/min I urea Clearance Njurens effektivitet bestäms

64 Urinblåsa och urinering
Sekundärurin ar fri från bakterier H+ ger pH mellan 5-7 Sekundärurinen ar hyperosmotisk (dubbel mot plasma), innehåller mycket urea

65 Urinering Förtjockning vid övergången till blåshalsen (inre sphinkter) är sympatiskt innerverad och förhindrar tömning Parasympatisk ger hela blåsan en grundtonus Bäckenbottens yttre skelettmuskulatur bildar den yttre sphinkter

66 Urinering

67 Urinering Fyllnad till 400 mL sedan ökat tryck i blåsan
Spinal reflexbåge. Ökad parasympatisk aktivitet leder till kontraktioner I blåsans vägg Sakralt miktionscentrum S2-S4

68 Urinering Vid en kraftig blåstömningsreflex aktiveras en reflex som vill hämma den yttre sphinktern Supraspinala områden stimulerar eller hämmar den yttre sphinktern

69 Problem med urinering Nyfödd har aktiv spinal reflexbåge som först hämmas nar supraspinala center har mognat Vid skada på ryggmärg, ger initialt en sankt blåskontroll Atonisk blåsa, kan inte tommas normalt, utan kan brista. Om intakt centrum, reflexblåsa

70 Skillnad kvinnor/man Kvinnor har kortare urinrör och mindre yttre sphinkter. Efter menopaus, inkontinens, reducerad östrogenbildning Man får hypertrofi av prostata som omger urinröret, efter operativa ingrepp, inkontinens

71 Reglering ECV 60% av kroppsvikten utgörs av vatten ECV ICV

72 ECV/ICV ECV, extra cellulär vätska, bestar av plasma och interstiella vätska ECV innehåller Na+, Cl- och HCO3- samt proteiner (albumin) ICV, intra cellulär vätska ICV, innehåller K+, Cl- och proteiner

73 Minskad ECV Renin från juxtaglomerulära apparaten
Bildning av AII och AIII återställer volymen Angiotensin stimulerar ökad Na+ reabsorbtion och framkallar törst (hypotalamus)

74 Minskad ECV Sekretion av ADH från neurohypofysen och aldosteron från binjurebarken stimuleras vilket ökar Na+ och H2O reabsorbtion och därmed ECV Kärlkontriktion av AII samt ökad sympatikus ger minskad GFR och därmed ökad vätskevolym

75 Förflyttning av vatten
Påverkas av det hydrostatiska trycket och det osmotiska trycket.

76 Osmotisk kraft Kolloidosmotisk kraft av proteiner i kärl

77 Ödem Orsaker Ökat hydrostatiskt tryck i kapillarer
Pressar ut vätska i vävanden Ökat tryck i vener Svullna fötter vid stillastående

78 Ödem Orsaker Minskad mängd protein i plasma, ger mindre kolloidosmotisk kraft Ökad mängd osmotiskt aktiva partiklar I vävnaden Ökad karlpermeabilitet gör det lättare för vätska att lämna blodet

79 Ödem Kärlaktiva substanser som histamin och substans P ökar permeabiliteten av karlen Försämrat lymfflöde gör att vätska ansamlas I vävanden (lymfstas) Behandlas med Loop diuretika (påverkar Na+ upptag I njuren) samt osmotiska diuretikum

80 Syra-Bas reglering Normalt pH 7,4 Variationer mellan pH 7,0 – 7,7
Plasma <7,35 acidos Plasma >7,45 alkalos

81 CO2 och H2O CO2 + H2O  H2CO3  HCO3- + H+
Reaktionen sker framfor allt i röda blodkroppar Flyktig syra ar CO2 som bildas under metabolism I vävnaden, normalt elimineras via andning

82 Syror Icke-flyktiga syror bildas vid metabolism av aminosyror, t.ex. Svavelsyra Neutraliseras av baser i föda, eller utsöndras via njurarna Vid njurskada och minskad H+ utsöndring, inträffar metabolisk acidos

83 Korrigering av rubbad syra-bas
Extra- och intracellulära buffertsystem Utvärdering av koldioxid via lungorna Njurarnas utsöndring av H+ HA  H+ + A-

84 Buffertsystem Binder eller frisätter H+
Intracellulära HCO3-, proteiner, fosfater reglerar pH via cellmembran, är långsamma Extracellulär snabbare via - hemoglobin H-Hb  H+ + Hb- - proteiner H-Prot  H+ Prot- - kolsyra/bikarbonat  H+ + HCO3-

85 Njurarnas roll i pH reglering
Motverkar förlust av HCO- genom reabsorbtion i nefronet Utsöndra syra I form av H+ CO2 diffunderar tillbaka till njurcellen, och via vatten till H+ och HCO3- H+ pumpas till tubulus och HCO3- till blodet

86 Membranbundna transporter
Na/H+ antiport, Na+ kommer in och H+ ut Cl-/HCO3- byte mot extracellulära Cl- Na+/HCO3- symport, samtransport H+; ATPas transport H+ ur cellen, interaktion med K+ kanaler