Några viktiga frågor Varför tjänar ett fotbollsproffs så mycket mera än en professor? Varför tjänar en oskolad arbetare i EU mera än en oskolad arbetare.

En presentation över ämnet: "Några viktiga frågor Varför tjänar ett fotbollsproffs så mycket mera än en professor? Varför tjänar en oskolad arbetare i EU mera än en oskolad arbetare."— Presentationens avskrift:

0 Kapitel 12: Analys av faktormarknaderna: arbete
David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation by Peter Smith

1 Några viktiga frågor Varför tjänar ett fotbollsproffs så mycket mera än en professor? Varför tjänar en oskolad arbetare i EU mera än en oskolad arbetare i Indien? Varför klarar inte marknadsekonomier av att erbjuda jobb åt alla medborgare som vill arbeta? Varför används olika produktionsmetoder i olika länder? See the introduction to Chapter 12 in the main text.

2 Efterfrågan på arbete Härledd efterfrågan: Utjämnande löneskillnader
efterfrågan på en produktionsfaktor är härledd ur efterfrågan på den output som produceras av denna produktionsfaktor. Utjämnande löneskillnader den monetära kompensationen för skill-naderna i icke-monetära karakteristika för samma jobb i olika branscher så arbetare har inga incitament att röra sig mellan branscher. See the introduction to Chapter 12 in the main text.

3 Efterfrågan på prod.faktorer på lång sikt
Den optimala mixen av kapital och arbete beror på dessa faktorers relativa priser Detta hjälper att förklara varför mera arbetsintensiva produktionsmetoder tillämpas i vissa länder där tillgången till arbetskraft är relativt riklig. En förändring i priset på en faktor har både output- och substitutionseffekter En högre lönenivå leder till substitution i riktning mot kapitalintensivare tekniker men leder också till lägre total output See Section 12-1 in the main text.

4 Fysisk gränsprodukt (MPP) och värdet av gränsprodukten (MVPL)
Antal Output arbetare totalt Lön/ Totala vecka löner Totala intäkter MPP 100 Pris MVPL Vinst 900 800 700 600 500 400 300 200 100 1000 1900 2700 3400 4000 4500 4900 5200 5400 5500 450 800 1050 1200 1250 > > > 9 8 7 6 5 4 3 2 1

5 MVPL W ● MVPL

6 Efterfrågan på arbete på kort sikt
Värdet av arbetets gränsprodukt är intäkten av den output som producerats av en extra arbetare MVPL Anställning Lön, MVPL Under fullständig konkurrens, med avtagande gräns-produktivitet: företaget maximerar vinsten när gräns-kostnaden för att anställa en extra arbetare är lika med MVPL... W0 See Section 12-2 in the main text, and Figure 12-2.

7 Efterfrågan på arbete på kort sikt
…detta inträffar vid E där lönen = MVPL. L* Sysselsättningen är L*. MVPL Anställning Lön, MVPL W0 Vid < L*, ökar extra anställning intäkterna mera än kostna- för arbete. Vid > L*, gäller det motsatta. See Section 12-2 in the main text, and Figure 12-2. Detta beslut är förenligt med MR = SMC regeln för vinstmaximering under fullständig konkurrens.

8 Monopol och monopsoni på arbetsmarknaden
Ett företag kan ha en MONOPOL-ställning på marknaden för sin produkt och möter en nedåtlutande efterfrågekurva så gränsintäkten (MRPL) som erhålls från en ökad output är mindre än MVPL då företaget måste sänka priset för att sälja mera. Ett företag kan möta MONOPSON-ställning på sin insatsmarknad vilket ger en uppåtlutande utbudskurva för insatserna så gränskostnaden för arbete stiger med ökad sysselsättning See Section 12-2 in the main text.

9 Monopol och monopson (2)
W0 MVPL L1 Anställning € Vid fullständig konkurrens, sätter ett företag MVPL = W0 och anställer L1 arbetare När företaget möter en nedåtlutande efterfråge- kurva för sin produkt, sätter företaget MRPL = W0 och anställer L3 arbetare MRPL L3 See Section 12-2 in the main text, and Figure 12-3.

10 Monopol och monopson (3)
En monopsonist inser att ökad anställning bjuder upp lönerna för redan anställda arbetare, så MCL visar gränskostnaden för en extra arbetare MCL W0 MVPL L1 Anställning € MRPL L3 När monopsonisten möter ett givet varu- pris, sätter han MCL = MVPL och anställer L2 arbetare. L2 See Section 12-2 in the main text, and Figure 12-3.

11 Monopol och monopson (4)
För en monopsonist som också möter en nedåt- lutande efterfrågekurva för produkten, sätts MCL lika med MRPL för att anställa L4 arbetare. L4 W0 MVPL L1 Anställning € MRPL L3 MCL L2 See Section 12-2 in the main text, and Figure 12-3. Både monopol- och monopsonställning tenderar att minska företagets efterfrågan på arbete.

12 Utbud av arbete ARBETSKRAFTEN: Utbudet av arbete
alla individer som arbetar eller söker arbete Utbudet av arbete reallönen bestämmer hur många timmar arbete en individ bjuder ut individens attityd till fritid och inkomst betämmer om fler eller färre arbetstimmar erbjuds vid en högre reallönenivå. See Section 12-4 in the main text.

13 Individens utbud av arbete
Utbjudna arbetstimmar Reallönen SS1 För arbetsutbudskurvan SS1, leder en ökning i real- lönen till ett ökat arbets- utbud. SS2 För SS2, däremot kommer en punkt där en högre lön leder till färre utbjudna arbets- timmar: arbetsutbudet är bakåt- böjt. See Section 12-4 in the main text, and Figure 12-5.

14 Det aggregerade arbetsutbudet
Om vi betraktar ekonomin som helhet eller en hel bransch uppmuntrar en högre reallön också till en högre participationsgrad så arbetsutbudet tenderar att vara uppåtlutande See Section 12-4 in the main text.

15 Arbetsmarknadsjämvikt för en bransch
Branschens utbudskurva SLSL lutar uppåt högre löner krävs för att locka arbetare till branschen För en given efter-frågekurva för outputen, lutar branschens efterfrågekurva för arbete DL nedåt Jämvikten är W0, L0. Mängd arbete Lön DL SL W0 L0 See Section 12-5 in the main text, and Figure 12-7.

16 En förskjutning i produkt- efterfrågan
Jämvikt till en början Mängd arbete Lön DL SL W0 L0 en minskning i efterfrågan förskjuter efterfrågan för produkten och därmed också den härledda efterfrågan för arbete till D'L D'L Den nya jämvikten ligger vid W1, L1. L1 W1 See Section 12-5 in the main text, and Figure 12-7.

17 En löneförändring i en annan bransch
så branschens utbudskurva förskjuts till vänster – S'L Vi startar igen från jämvikt Mängd arbete Lön DL SL W0 L0 En ökning i lönerna i en annan bransch lockar till sig arbetare, Den nya jämvikten ligger vid W2, L2. L2 W2 See Section 12-5 in the main text, and Figure 12-7.

18 Transferinkomster och ekonomisk ränta
den minimiersättning som krävs för att få en produktionsfaktor att arbeta i ett bestämt jobb. Ekonomisk ränta den extra ersättning som en faktor erhåller utöver den transferinkomst som krävs för att få denna faktor att erbjuda sina tjänster i den användningen. See Section 12-6 in the main text.

19 Transferinkomster och ekonomisk ränta (2)
På arbetsmarknaden är jämvikten vid W0, L0, D Om arbetarna endast fick transferinkomsterna, skulle branschen endast behöva betala AEL0 i löner. SS Lön E W0 Men om man måste betala alla arbetare den högsta lön som behövs för att locka den marginella arbetaren till branschen (W0), då kommer arbetarna som helhet att erhålla en ekonomisk ränta på 0AEW0. See Section 12-6 in the main text, and Figure 12-8. D A A L0 Mängd

20 Kostnadsminimering En ISOKVANT En ISOCOST-kurva L0 A I'' I' I KA
visar de olika minimimängderna av inputs som behövs för att producera en given outputnivå En ISOCOST-kurva visar de olika input- kombinationer som har samma totalkostnader, givet relativa faktorpriser. Arbete L0 A To minimize the cost of producing a given output level, the firm chooses a tangency between an isoquant and an isocost line e.g. point A. A change in relative factor prices tends to lead to a change in factor proportions, e.g. an increase in wages relative to the return on capital will tend to lead to the adoption of more capital-intensive techniques. See the Appendix to Chapter 12 in the main text, and Figure 12-A2. I'' I' I KA Kapital