Ökad risk för….. Oral cancer -skivepitelcancer

En presentation över ämnet: "Ökad risk för….. Oral cancer -skivepitelcancer"— Presentationens avskrift:

1 Odontologiska hälsorisker för den äldre Agneta Gundler, tdl, avd för Gerodonti

2 Ökad risk för….. Oral cancer -skivepitelcancer
Sjukdomar lokaliserade till slemhinnan Akuta: erythema multiforme, herpes, allergiska reaktioner Återkommande sår: afte, decubitus Kroniska: Pemfigus, SLE, lichen Infektioner Bakteriella: stafylokocker Virala: herpes labialis, herpes zoster Svamp: candida albicans Om en förändring inte går bort inom 2-3 veckor, överväg en biopsi (remiss)

3 Svampexkursion Det finns ca 100 st svamparter varav ett 10-tal är humanpatogener

4 Varför hittar vi svamp? Ca halva befolkningen bär på Candida och ca 80% av protesbärarna. Infektion uppstår när motståndet sviktar. Nedsatt resistens lokalt eller generellt eller en störd normalflora hos värden underlättar kolonisation av svampen och uppkomsten av en infektion

5

6

7

8 Förebyggande behandling
Streptococcus mutans, lactobaciller, muntorrhet (lågt pH) medför ofta Candida God munhygien, salivstim - och - ersättning Glöm inte bort proteserna – förbättrad OH, utsättning nattetid, ev rebasering

9 Kurativ behandling Lokal – Mycostatin, Fungizone Systemisk - Diflucan
Ordinationen i FASS av Mycostatin på 1 ml är för ”snål” - bör vara 3-4 ml Pga av ett växande resistensproblem, råder idag lite delade meningar om behandling av candidoser Terapisvikt - ta prov, differentialdiagnos, remiss - och fundera över orsaken till candidosen!

10 Dosering och duration Antimykotika verkar på sporens cytoplasmamembran men inte på hyferna. Därför bör medikamentet användas ytterligare 1-2 v efter symptomfrihet Fungizone: 1 tablett 4 ggr/dag i 4 veckor (muntorrhet?) Mycostatin: 3 ml i minst 1 minut ggr/dag i 4 veckor. Spola runt och svälj! Diflucan: 1 kapsel 50mg 7-14 dgr Interaktion – Diflucan/Waran Daktaringel kan också användas: 1-2 ml kvarhålles min 2ggr/dag i 4 veckor. Svälj eller spotta! Kan även läggas i protesbas

11 Det äldre parodontiet Alverolär benförlust är inte ett naturligt åldrande utan en sjukdom Gingivit uppkommer snabbare hos en äldre person vid bristande OH – men läker lika fort som hos en yngre person Mer plackretinerande ytor – gingivalrecession Successivt tilltagande oförmåga till plackkontroll,ger större plackansamlingar. En oförmåga som orsakas av t ex muntorrhet, motoriska brister, försämrad syn, nedsatta kognitiva funktioner, bristande ork mm

12

13 Ett nytt kariesträsk? De äldres stora kariesbekymmer är rotkaries – oftast kopplat till muntorrhet I de mest grava fallen blir resultatet likt en trädstam som fällts av en bäver

14 Riskfaktorer för rotkaries
Muntorrhet Ändrade kostvanor Bristfällig munhygien Många (och kanske slitna/dåligt anpassade) restaurationer Minskade tandvårdskontakter Ändrad oral ekologi

15 Vi för krig mot laktobaciller och mutansstreptokocker
Klorhexidin och fluor är verksamma i att sänka antalet mutansstreptokocker Kosten är betydelsefull för att hålla antalet laktobaciller nere Men – vi är tämligen chanslösa vid muntorrhet!

16

17 Profylaktiska insatser
God munhygien! Se över kosten!! Framförallt undvika udda vanor som kan uppstå vid muntorrhet FLOUR!!! Det mest effektiva är att skölja med 0,2 % fluorlösning varje dag och inte äta,dricka efter!

18 Profylaktiska insatser
Förse din äldre (minst 65 år) patient med extra flour – i form av sugtabletter, tuggummi, sköljning eller Xerodent sugtabletter om patienten börjar bli muntorr – antingen det noterats objektivt/subjektivt eller när patientens läkemedelskonsumtion verkar utgöra en risk Informera patienten om att det finns risk att få karies när man blir äldre – även om detta inte varit ett problem tidigare

19 Den onda cirkeln När parodontiten blottlägger tandhalsarna drabbas dessa lättare av karies – det blir ännu svårare att hålla rent och bennedbrytningen fortsätter och förlorade tänder kanske ersätts med konstruktioner som i sig samlar plack och……..

20

21 Nutrition Hos 70+ har det visats ett samband mellan dental fästeförlust och serum albumin, troligen beroende på kostval

22 Matsmältningskanalens första instans
Färre än 6 ”tandpar”, fler än 3 rotrester och minst en rörlig tand -lägre serum albumin och BMI Tandlöshet eller dåliga proteser - malnutrition På ett äldreboende i Schweiz, medelålder 85 år

23 Hemmaboende > 65 år i England
De tandlösa hade generellt sett lägre intag av olika näringsämnen - speciellt vitamin C De med minst 21 tänder intog mer fibrer 20 tänder räcker?

24 Implantit När bakterierna orsakat en inflammerad mukosa finns risken att bron måste skruvas bort för att rengöring ska kunna ske och läkning erhållas

25 Konsten att bevara bennivån runt implantat är att:
Ha god munhygien Inte röka En plackinducerad infektion tillsammans med överbelastning och andra faktorer som nedsatt allmäntillstånd, kan orsaka sen implantatförlust

26 Ett dilemma för de äldre
Tandvården tycks ha varit mer intresserad av att sätta in implantat än att sörja för god efterskötsel Efter 10 års bärande av käkbensförankrade implantat utan systematisk stödbehandling, var implantit ett vanligt kliniskt fynd ( Roos-Janåker A-M et al 2006) Med bristande ork och resurser avtar förmågan till självskötsel och risken för komplikationer ökar

27 Regelbunden tandvård avtar för yngre och ökar för äldre.
5 10 15 20 25 30 16- 24år 25- 34år 35- 44år 45- 54år 55- 64år 65- 74år 75- 84år Procent Kvinnor Män Äldre är generellt sett flitigare tandvårdsbesökare än de yngre, mest i åldrarna år, och kvinnor besöker tandläkaren mer än männen. För den äldsta gruppen avtar dock antalet tandvårdsbesök. Den nedgången sammanfaller med ett ökat behov av hjälp med sitt dagliga liv men kanske inget påtagligt hjälpbehov avseende munnen. Många äldre accepterar vissa besvär som naturliga i åldrandets process. Andelen (procent) som inte har varit hos tandläkaren under de senaste två åren. Män och kvinnor i olika åldersgrupper. Sverige Källa: SCB, ULF-undersökningarna.

28 Klarar vi framtiden?