En viss enögdhet …?. Aktuell utveckling kring drivningsplanering i Sverige Rolf Björheden Honne

En presentation över ämnet: "En viss enögdhet …?. Aktuell utveckling kring drivningsplanering i Sverige Rolf Björheden Honne"— Presentationens avskrift:

1 Aktuell utveckling kring drivningsplanering i Sverige Rolf Björheden Honne 2013-11-06

2 En viss enögdhet …?

3 Entreprenadskogsbruket
Uppdragstagare, entreprenörer Uppdragsgivare, beställare

4 Beroende Förtroende Ömsesidighet Gemensamma mål
Förutsättningar Beroende Förtroende Ömsesidighet Gemensamma mål Motparter Maktförhållande

5 Att göra rätt från början ger:
Lägre miljöpåverkan/ Mindre skador Ökad produktivitet Färre surprizes Med hjälp av det beslutstöd som vi tagit fram på skogforsk är det enklare ett göra rätt från början. Beslutstödet ger förslag på huvudvägar… …en diskussion vi inte kan vinna …

6 Disposition Vad är fel på dagens planering?
Exempel metodutbildning/RECO Nya beslutsstöd Digitalt beslutsstöd för drivningsplanering: Sima Hur är beslutsstödet uppbyggt Nämn också no go areas och hänvisa till föregående bild Detta resulterar i kostnadsindexkartor

7 Vad är det för fel …? Skador på mark och vatten, hänsyn
Användbarhet och praktisk nytta Framförhållning Bristande flexibilitet

8 Planeringens grunder några exempel från Vad är ett bra vägsystem?

9 Liten trakt – avverkning 2 ha
Vad är viktigt när det gäller körvägar? Jag tänker hålla mig endast till vissa huvudfrågor och inte gå in i detalj på olika saker. När terrängen är besvärlig och det lutar åt olika håll gäller det naturligtvis att anpassa sig efter detta och då blir alternativen till lösning ofta inte så många. Då gäller det att lägga vägarna där man över huvud taget kommer fram och där det finns bärighet. Då kan det ofta vara värdefullt att ordentligt gå igenom området och snitsla åtminstone vissa huvudvägar. Den här trakten är på 2 ha – vad är viktigt att tänka på när det gäller körvägar på en liten trakt? Vi utgår i det här fallet från att det går att köra i alla riktningar.

10 Viktigt med långa körvägar
Jo, på en liten trakt är det värdefullt att göra så långa körvägar som möjligt. För skotaren, och även skördaren så sänks prestationen när vi gör korta vägar. När det blir korta vägar blir det mer ”omtag”, mer vridning av maskiner i tvära svängar o s v som även påverkar marken negativt. På en mindre trakt hamnar huvudvägen därför ofta i en ytterkant. Klick – Hur skulle man göra här om det vore försämrad bärighet vid den östra kanten av objektet?

11 Stor trakt - avverkning 11 ha
Vad är viktigt när det gäller körvägar? Här är trakten betydligt större – 11 ha. Vad blir nu viktigt att tänka på när det gäller körvägar? Principen är densamma – terrängen tillåter även i det här fallet oss att köra i vilken riktning vi vill.

12 Viktigt att vägarna har riktning mot avlägg!
Ofta logiskt att börja avverkningen ”mitt i” (ej i en ytterkant) Jo, på en större trakt blir det viktigare att vägarna har så mycket riktning mot avlägg som möjligt. Här är avstånden längre och vi har därför mycket lättare att få tillräcklig väglängd utan att göra vägarna så långa som möjligt. På en stor trakt finns normalt behov av längre och fler huvudvägar än på en liten trakt. Huvudvägen eller huvudvägarna bör också betydligt oftare ligga mer inne i själva trakten och inte i en ytterkant.

13 Viktigt att vägarna har riktning mot avlägg!
På vilket sätt är huvudvägarna avverkade? Här är det avverkat två parallella huvudvägar – varför då? Och hur har man huggit efter de här vägarna?

14 Stor trakt – viktigt att vägarna har riktning mot avlägg!
Undvik att ”låsa in skördaren” och att behöva skota bort ”påfyllnadsvirke” Jo, genom att fälla åt olika håll och lägga virket in mot den andra vägen så här slipper skördaren bli inlåst när den senare ska hugga upp övriga körvägar…..

15 Stor trakt – viktigt att vägarna har riktning mot avlägg!
Ta ut väglängden …… likaså slipper skotaren ägna sig åt att skota bort det virke som man gärna vill ha kvar så länge som möjligt som påfyllnadsvirke.

16 Ökande komplexitet Grunden för god metodtillämpning Gallring – 7 ha
Hur bör vägsystemet se ut?

17 Gallring – 7 ha Är detta ett bra vägsystem?

18 Gallring – 7 ha Undvik att göra korta backvägar
100 meter gallringsväg innehåller normalt ca 10 m3f

19 Metodkurserna ger Bra grundtänk Förmåga till metodanpassning
Bättre samverkan i laget Färre misstag – ”rätt från början”

20 STIG Skoglig Terränganalys i GIS
Optimerade drivningsvägar mht ekologiska och ekonomiska restriktioner. Digital terrängmodell Hänsyn + → Digitalt beslutsstöd för drivningsplanering: Sima Hur är beslutsstödet uppbyggt Nämn också no go areas och hänvisa till föregående bild Detta resulterar i kostnadsindexkartor

21 Utveckling av STIG DTW vattenmodell (avstånd till grundvatten)
70-80 % av alla körskador hamnar inom områden som klassas som blöta Torrt Kraftig markskada Blött Markskada

22 DTW - STIG Kontrolleras i fält
Vattenmodellen ger områden där drivning ska genomföras med försiktighet Identifikation av passager, flaskhalsar & problemområden Förslag till överfarter, virkesriktningar och avlägg Kontrolleras i fält

23 Traktunderlag - drivning
Tydlig instruktion visar vägar som ska risas var skördaren ska lyfta virke överfarter som ska byggas Bästa alternativ testas i fält färdigställs som traktunderlag Skickas till maskinen som bild eller klickbara skikt

24 BEST BEslutsSTöd med optimeringsfunktion
Möjlighet att planera Drivning Hänsyn Båtnadsberäkningar för vägbyggen mm Utifrån laserdata som, i tillägg till STIGs digitala terrängmodell, även beskriver trädskiktet

25 Diken och huvudvägar

26 Optimering av stickvägsnät

27 Stöd för operativa beslut
Rosa =lämna grot, ej lönsamt Gul =förstärk väg, skaderisk Grön = uttag av grot lönsamt

28 Bättre traktplaner och metodtillämpning ger
Mindre körskador Kortare terrängtransporter Lägre emissioner Bättre arbetsmiljö Färre överraskningar o misstag Lägre kostnader