Psykiskt sjuka och rökning

En presentation över ämnet: "Psykiskt sjuka och rökning"— Presentationens avskrift:

1 Psykiskt sjuka och rökning
Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Köpenhamn

2 Varför ska man bry sig om rökningen?
Varannan rökare dör i förtid Rökare förkortar livet med 10 år Rökare har 8 sjukdagar mer per år Beroendeframkallande drog enligt WHO:s kriterier De flesta som röker vill sluta (upp till 85%) Många av de som nu röker tillhör en ”hård kärna” De som har det svårt på andra sätt röker mest

3 Hälsorisker med rökning
Rökning ger upp till 20 gånger större risk för ett 40-tal sjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt, stroke, åderförkalkning mm Lungsjukdomar Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Cancer Lungor, munhålan, luftstrupen, matstrupen, urinblåsan, njurarna, magsäcken, bukspottskörteln och livmoderhalsen Psykisk sjukdom Större risk för depression, panikångest, andra droger, suicid Andra risker Dålig kondition, blodcirkulation, typ 2-diabetes, ryggbesvär, operationskomplikationer, nedsatt syn och hörsel, tandlossning, impotens, minskad fertilitet, risker för barnet vid graviditet

4 Hälsorisker med passiv rökning
Ger högre koncentration av farliga partiklar då sidoröken förbränns vid en lägre temperatur Hälsorisker Akuta besvär i näsa, ögon, hals och luftvägar 30% högre risk för hjärtinfarkt 30 % högre risk för lungcancer 40-80% högre risk för KOL

5 Rökning, stress och negativa känslor
Viktigaste upplevda effekten “lugnande” “Lugnande effekt” = abstinenslindring Rökare är mer stressade Rökstopp ger - minskad stress - mindre negativa känslor - bättre sömn

6 Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna”
Nikotinberoendet ”Bästa välbefinnandenivå” (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 tim Ca 1 tim Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna”

7 Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna”
Nikotinberoendet–abstinensperioden ”Bästa välbefinnandenivå” (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 mån Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna”

8 Nikotinabstinens Cirka 80% av de som slutar
röka upplever abstinensbesvär. Vanliga symtom: sug efter nikotin irritabilitet, frustration ilska, dåligt humör koncentrationssvårigheter oro, rastlöshet nedstämdhet sömnsvårigheter viktökning

9 Psykiskt sjuka och rökning
Röker 2-4 gånger så mycket Blir dubbelt så sjuka Rökning främsta dödsorsak bland psykiskt sjuka Får stora ekonomiska problem Många vill sluta röka Kan sluta om de får adekvat hjälp Har svårt att få adekvat hjälp Ångest och depressivitet minskar efter rökstopp Schizofrena – negativa symtom förbättas Hitsman, B, Taryn B Moss, BA, Montoya, ID, George, TP. Treatment of tobacco dependence in mental health and addictive disorders. La revue canadienne psychiatrie, vol 54, no 6, juin 2009.

10 Varför röker psykiskt sjuka mer?
Självmedicinering (?) Ökad sårbarhet för både nikotinberoende och psykisk sjukdom (?) Sociala faktorer -stress -trist, fattigt liv -många röker i omgivningen -policies på psykiatriska kliniker har gynnat rökning

11 Patienter med annat beroende
Röker mest av alla grupper Blir mycket sjuka Rökning främsta dödsorsak Kan sluta röka Bör erbjudas sluta röka samtidigt med behandling för alkohol- eller drogberoendet Ökar chansen att bli fri från det andra beroendet (särskilt starkt samband för alkohol) Prochaska JJ, Delucci K, Hall SM A Meta-Analysis of Smoking Cessation Interventions With Individuals in Substance Abuse Treatment or Recovery. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 72(6);

12 Policyrecommendationer för psykiatrin
Rökfri inomhusmiljö Rökning på anvisade platser ute Ej rökning på natten Personal röker inte med patienter Utbilda anställda - alla bör kunna erbjuda ett kort samtal och stödja rökstopp hos patienter Inneliggande patienter bör få läkemedel, nikotinplåster på natten vid behov

13 Fördelar med rökfri psykiatri
Negativa effekter av rökning i psykiatrin Passiv rökning för personal Patienterna blir sjuka Dålig ekonomi Dålig samvaro i rökrummen Brandrisk Ett rökrum går åt till rökrum Goda erfarenheter av rökfri psykiatri Rökningen minskar Bättre hälsa – lungproblem blir snabbt bättre Mera pengar Bättre självförtroende Bättre vårdmiljö Lugnare patienter Patienterna sover bättre Bättre social samvaro

14 Screeening Mät beroendet: -Antal cigaretter/dag
-Tid till första cigaretten på morgonen Rökhistoria (hur länge? hur mycket?) Erfarenheter från tidigare rökstoppsförsök Upplevda hinder för rökstopp Motivation att sluta röka

15 Kort rådgivning och självhjälpsmaterial räcker inte
Ask = Fråga om rökningen Advice = Ge råd, information, förslag 3. Assess = Bedöm motivationen 4. Assist = Erbjud stöd och behandling 5. Arrange follow-up = Följ upp om möjligt

16 Motiverande samtal (MI) kan öka motivationen
Lyssna på patienten ”Hur tänker du om rökningen?” Stimulera ”prat” om nackdelar med rökning och fördelar med rökstopp - förstärk skälen för att sluta Samtalet anpassas till motivationsnivån Erbjud information Betona patientens självbestämmande

17 Rökavvänjning behövs Kognitivt beteendeinriktade metoder (KBT) för att ändra tankar och vanor Individuell- och gruppavvänjning likvärdigt Diskutera och förstärk skälen för att sluta röka Diskutera stoppdatum (gärna rökreduktion innan) Diskutera strategier för att hantera nikotinsug Diskutera strategier för att hantera nikotinabstinens Diskutera strategier för att hantera negativa känslor Diskutera strategier för att hantera svåra situationer Socialt stöd viktigt Läkemedelsbehandling bör ingå

18 Rekommenderad metod för att sluta röka
Börja gärna med rökreduktion (men inte trappa ända ner till 0) Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 1–4 veckor) Som förberedelse försök ändra vanor Vid rökstoppet: Använd gärna läkemedel Ät ordentligt och regelbundet Drick mer vatten än vanligt Fysisk aktivitet är bra

19 Nikotinläkemedel Nikotintuggummi, plåster, tabletter, inhalator, spray mm Lindrar abstinens och röksug Används oftast från stoppdagen Kan användas innan stoppdagen för att vänja sig Används 3-12 månader Fördubblar chansen att lyckas Använd rekommenderad dos Kombinera gärna flera preparat Viss risk för beroende (främst tuggummi) Kan användas för rökreduktion Det mest riskfria för psykiskt sjuka Receptfritt

20 Bupropion (Zyban) Ett antidepressivt läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Mer än fördubblar chansen att lyckas Påbörja behandlingen medan man röker - rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 7 veckor Lindrar abstinens och röksug, minskar lusten att röka före stoppet Biverkningar: muntorrhet, sömnsvårigheter, hudutslag, huvudvärk, yrsel Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet (depression, maniska och psykotiska symtom) Receptbelagt i Sverige

21 Vareniklin (Champix) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin
Mer än fördubblar chansen att lyckas Påbörja behandlingen medan man röker - rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 12 veckor Lindrar abstinens och röksug, minskar belöningseffekten av att röka efter rökstoppet Biverkningar: illamående, huvudvärk, sömnsvårigheter, onormala drömmar Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet (kan ge depression hos depressivt lagda) Receptbelagt i Sverige

22 Sluta-röka-processen för psykiskt sjuka
I regel starkt nikotinberoende Har svårare att lyckas Börja gärna med rökreduktion Sjukdomen kan försvåra och förlänga processen Mer abstinens – abstinens liknar sjukdomssymtom Behöver intensivt professionellt stöd under lång tid Behöver ofta läkemedelsbehandling under lång tid Behöver stöd från personal inom psykiatrin

23 “Det är cyniskt att ge behandling för den psykiska sjukdomen och drogmissbruket men låta patienterna dö av sin rökning” John Hughes

24 Tack för mig Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog, konsult
Ordförande i föreningen Psykologer mot Tobak