Avvänjnings- och tillväxtgrisen

En presentation över ämnet: "Avvänjnings- och tillväxtgrisen"— Presentationens avskrift:

1 Avvänjnings- och tillväxtgrisen
Namn Efternamn Datum och ort 1

2 Innehåll Förberedelser för insättning Insättning av avvänjningsgrisar
Rutiner och skötsel Tömning av stall

3 Förberedelser ”Allt in – allt ut” Rengör stallet mellan omgångar
Blanda inte grisar från olika omgångar Rengör stallet mellan omgångar Rengör mekaniskt Blötlägg Högtryckstvätta Glöm inte fodernedsläpp och vattenkoppar/-nipplar Rengör foderslinga Då stallet högtryckstvättas ska även insidan på fodernedsläppsrören tvättas. Det finns särskilda munstycken till högtryckstvätten som lämpar sig för detta. Tvättning mellan omgångar bidrar till att sänka smittrycket i besättningen och därför ska det finnas förutsättningar för att högtryckstvätta stallet mellan omgångarna. I system med djupströ tvättas de ytor som varit i kontakt med gödsel och inte är halmtäckta, ex. utfodringsytor. För att sänkningen av smittrycket ska vara effektiv ska högtryckstvättningen föregås av en blötläggning av stallet. Efter högtryckstvättningen ska ingen synlig gödsel finnas kvar. Läs mer: Tillväxtboken, SVDHV Pigrapport nr 33.

4 Tomtid Med tomtid avses tiden mellan tvättning + desinfektion till nästa gris kommer in i stallet Tomtid minst 5-7 dagar Om kortare tomtid  desinficera stallet Om diarréproblem  desinficera stallet Håll minst 20°C och max 60 % relativ luftfuktighet under tomtiden Om en kortare tomtid än 5-7 dagar tillämpas och/eller om det finns problem med diarrér bör stallet också desinficeras. Läs Mer: Tillväxtboken, SVDHV Pig-rapport nr 33.

5 Innan insättning Töm vattenledningar från stående vatten
Kontrollera funktion och vattenflöde Vattenflödet bör vara 1 liter per minut Kontrollera att ventilationen fungerar Stallet ska vara torrt och rent vid insättning Strö med halm av god hygienisk kvalité Lukta och titta, möglig halm ska ej användas Gör hygieniska analyser Innan de nyavvanda grisarna börjar utfodras måste man recirkulera innehållet i foderslingan så att grisarna inte får veckogammalt foder. Vattenledningarna ska spolas innan de nya grisarna sätts in, så att de inte får vatten som stått länge i ledningarna. Kontrollera innan grisarna sätts in att samtliga vattentilldelare fungerar som de ska.. Kontrollera innan grisarna sätts in att samtliga vattentilldelare fungerar som de ska. Vattenflödet ur nipplar bör vara 1 liter per minut och vattentrycket bör vara 2-2,5 atm. Kontrollera i flera boxar på olika ställen i stallet. Se till att samtliga fläktar fungerar och att ventilationsluckorna öppnar och stänger som de ska då temperaturen i stallet förändras. Läs mer: Avvänjningsboken, SVDHV

6 Insättning av grisar Avvänj ej underviktiga grisar!
Ge dessa till en amsugga Avvänjning i intakta kullar är mindre stressande för grisarna Om kullarna är ojämna  sortera - sortera från så få kullar som möjligt! Underviktiga grisar (under 7 kg) kan överlåtas till en amma, exempelvis en sugga som ska slaktas. Suggan ska dock vara frisk och det är bra om hon varit en god mor. Ammorna ska hållas i ett separat utrymme med all in-all out system eller kvar i avdelningen om enhetsboxsystem används. Överflyttningen av grisar förenklas om amman får behålla 1-2 av sina minsta grisar. Övervaka förflyttningen så att suggan accepterar de nya grisarna. Observera att suggorna inte kan ta emot fler grisar än den har fungerande juverdelar för. Avvänjning kan ske 3-4 veckor senare. Fri tillgång på tillskottsfoder under tiden hos amsugga är viktigt för maximal tillväxt. Avvänjning i intakta kullar är mindre stressande för grisarna. Om kullarna är ojämna kan det däremot vara fördelaktigt att göra viss storlekssortering, bland annat för att fodertilldelningen ska bli jämn. Små grisar kan placeras tillsammans och blir lättare att ge extra omvårdnad. Storlekssortering vid avvänjning minskar behovet att göra omgrupperingar senare i grisarnas liv, då de har en högre aggressionsnivå. Då storlekssortering görs ska grisar från så få kullar som möjligt blandas med varandra. Läs mer: Pigrapport 28-Amsuggor – ett sätt att underlätta avvänjningenför underviktiga smågrisar. Avvänjningsboken, SVDHV

7 Gruppstorlek Antal grisar per box Små grupper underlättar tillsyn
Max grisar i storbox 20-30 grisar kan hålla stabil rangordning Små grupper underlättar tillsyn Utrymme Enligt svenska djurskyddsföreskrifter Läs mer: Avvänjningsboken, SVDHV

8 Vatten- och foderplats
Vattenkälla Nipplar: 30 cm över golvet, vinklas 75 ° 1-2 vattenkällor per grisar Placera vattenkällan på en dränerad yta Tråget måste ge plats åt alla Gris på 10 kg behöver ca 15 cm Gris på 30 kg behöver ca 20 cm Vatten kan tilldelas grisarna på olika sätt. Nipplar, vattentråg och vattenkoppar är exempel på detta. Tråg och vattenkoppar har fördelen att grisarna lätt lär sig dricka från en vattenspegel. En stor nackdel är dock att restvattnet i dessa vattentilldelningssystem ofta blir förorenade av grisarna, trots regelbunden rengöring. Nipplar är lättare att hålla rena och ger därför oftast en bättre vattenhygien. Det är däremot svårare för grisarna att lära sig dricka ur nipplar. Om det är möjligt kan det vara bra att justera nipplarna under avvänjningsperioden så de står och droppar för att underlätta för grisarna att börja dricka ur dem. Vattenkällan ska vara placerad över en väl dränerad yta. Nipplar till avvänjningsgrisar bör placeras ca 30 cm över golvet och vara vinklade ca 75 . I grupper om ca grisar bör det finnas två vattenkällor. I större grupper bör det finnas 1 vattenkälla per var 10:e gris. Läs mer: Avvänjningsboken

9 Lägsta kritiska temperatur för 10 kg’s gris på betonggolv med 5 mm hackad halm
Vid underhållsutfodring; 2,6 MJ OE/dag, är 10 kg’s grisar på ströad liggyta i termisk balans vid ca 24 graders stalltemperatur. Vid lägre foderintag ökar värmebehovet till ca 30 grader. Del av underhållsbehovet 50% 75% 100% 125% 150% Foder per dag, MJ 1,3 2,0 2,6 3,25 3,9 Foder per dag, kg* 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 Lägsta kritiska temp. °C 33 29 24 18 12 Hos en avvänjningsgris är foderintaget ofta lågt och den fysiska aktiviteten hög vilket leder till att dessa grisar lätt hamnar i negativ enerigbalans under de 4-6 första dagarna efter avvänjning. Under denna period sker en ökad förlust av underhudsfett vilket leder till att grisen får en försämrad isoleringsförmåga och därmed ökar grisens värmeförluster. En ökning av i värmeförlust kan generellt kompenseras antingen genom värmetillförsel eller genom ett ökat foderintag. Ett ökat foderintag är ofta inte möjligt för denna kategori av grisar eftersom de nyligen avvanda grisarna har en begränsad foderkonsumtionsförmåga. Någon form av värmetillförsel är därför oftast nödvändig. Vid ett foderintag som motsvarar underhållsbehovet (2,6 MJ/dag) är den lägsta kritiska temperaturen +24 grader för en nyavvand gris på 10 kg som vistas i en box med ströad yta. Som det framgår av tabellen kan temperaturen hållas runt 24 grader i stallet så länge underhållsbehovet tillgodoses. I praktiken gäller detta dock inte de första dagarna efter avvänjning eftersom foderintaget då oftast är lägre än underhållsbehovet. Oberoende på vilket värmesystem man använder sig av måste det ha tillräcklig prestanda för att uppnå önskad stalltemperatur vid minimiventilation. Läs mer: Pig-rapport nr 32 *beräknat på ett foder med 13,0 MJ/kg foder Pig-rapport nr 32

10 Temperatur i stallet Olika sätt att skapa önskad temperatur
Höj temperaturen i hela stället Skapa ett varmt microklimat vid grisarnas liggplats, med kombinationer av: Strömedel Golvvärme Värmelampa Smågrisgömma/hydda/takförsedd liggplats Som det framgår av tabellen kan temperaturen hållas runt 24 grader i stallet så länge underhållsbehovet tillgodoses. I praktiken gäller detta dock inte de första dagarna efter avvänjning eftersom foderintaget då oftast är lägre än underhållsbehovet. Oberoende på vilket värmesystem man använder sig av måste det ha tillräcklig prestanda för att uppnå önskad stalltemperatur vid minimiventilation. Läs mer: Avvänjningsboken, SVDHV

11 För att bedöma om temperaturen i stallet är lagom kan grisarnas liggbeteende studeras. Om grisarna ligger i hög och eventuellt skakar är temperaturen för låg. Ligger grisarna istället utspridda och andas häftigt är det för varmt i stallet. Om grisarna ligger enskilt på sidan och andas lugnt har stallet en lagom temperatur. Läs mer: Avvänjningsboken, SVDHV Om grisarna ligger enskilt på sidan och andas lugnt är stalltemperaturen lagom

12 Skötsel och rutiner Boxrengöring ska ske dagligen
Torr och ren miljö, ge grisarna strö Håll foderplatsen ren Grisen ska ha fri tillgång till vatten Testa att nippel och vattenkopp fungerar dagligen Boxen ska rengöras dagligen från gödsel och nytt strö ska tillföras för att en torr och ren miljö ska kunna upprätthållas. I en box med en ströad liggyta är det en fördel om liggytan kan anpassas i takt med att grisarna växer. En relativt liten liggyta (0,16m2/10 kg:s gris), som utökas när grisarna växer (0,25 m2/25 kg) och som är avskild från gödselytan bidrar till en bra boxhygien. I en djupströbädd ska gödselytorna täckas med ny halm dagligen. Under avvänjningsperioden är grisen mycket känslig i mag- och tarmkanalen. Det är därför mycket viktigt att foderplatsen och fodrets som utfodras har en bra hygienisk kvalité. Gamla foderrester, träck och gammalt strömedel får inte finnas på foderplatsen. Om foder ges i tråg bör dessa vara utformade på ett sådant sätt att de är lätta att rengöra. Tråg med runda, glatta ytor som är placerade något upphöjt är att föredra. Använder man blötutfodring ställs höga krav på utfodringsteknik och trågutformning för att undvika dålig hygien i och runt foderplatsen. Ett tips är att ställa in vattennippeln så att den står och droppar lite. Det lockar grisarna till platsen så att de lär sig vart vattnet är. Läs mer: Avvänjningsboken, SVDHV

13 Utfodring av avvänjningsgrisar (10-14 dagar efter avvänjning)
Ge foder avsett för avvänjningsgrisar välsmakande Ge fri tillgång eller många små dagsgivor, minst 4 st Vid förekomst av diarré ska restriktiv utfodring tillämpas Restriktiv utfodring har visat sig ge minskad förekomst av diarré och minskad dödlighet Om foderintaget är lågt behöver grisarna tillskottsvärme! Vid avvänjning är grisen van att äta lite och ofta. Därför är det en fördel att utfodra avvänjningsgrisarna med fri tillgång eller att ge många små givor (minst 4) per dygn i anläggningar med styrd fodertilldelning. Under avvänjningsperioden (10 dagar) äter grisar med fri tillgång i medeltal 4-5MJ OE (=3,4-3,8MJ NEv) per dag. Dagsgivan vid styrd fodertilldelning bör vara i underkant (ca 4MJ OE = 3,4MJ NEv) för att grisarna skall hålla rent i trågen. Vid restriktiv utfodring i tråg är det viktigt att alla grisarna kan äta samtidigt, så att alla har chans att bli korrekt utfodrade. Såväl underutfodring som överutfodring kan orsaka avvänjningsdiarré. Vid problem med diarré kan det vara aktuellt att ge en betydligt mera restriktiv giva. Den får dock inte understiga grisarnas underhållsbehov som är ca 2, 5 MJ OE (= 1,9 MJ NEv) per dag för en avvänjningsgris. Restriktiv utfodring har visat sig ge minskad förekomst av diarré och en minskad dödlighet. Avvänjningsdiarré kan nämligen även orsakas av överutfodring, då ofullständigt smält foder i tarmen drar till sig vatten och vattenupptaget minskar Läs mer: Utfodring av smågrisar upp till 30 kg levande vikt, Leif Göransson.

14 Utfodring av tillväxtgrisar (10-14 dagar efter avvänjning till 30 kg)
Fri tillgång på foder eller nära fri tillgång Vid styrd fodertilldelning ges 4 givor per dag 10 dagar efter avv, vikt ca 12 kg Daglig tilldelning ca 5 MJ oms energi /dag Vid 30 kg Daglig tilldelning ca 20 MJ oms energi/dag Tillväxtfasen Tillväxtgrisarna skall ha fri tillgång av foder eller så nära fri tillgång man kan komma med styrd fodertilldelning. Tio dagar efter avvänjning väger grisarna ca 12kg och konsumerar ca 5MJ OE (=3,8MJ NEv) per dag. Foderkurvan vid styrd tilldelning börjar därför på ca 5MJ OE/dag (=3,8MJ NEv) efter avvänjningsperioden och slutar med ca20MJ OE/dag (=15,2MJ NEv) vid 30kg. Läs mer: Utfodring av smågrisar upp till 30 kg levande vikt, Leif Göransson.

15 Foderjustering Kolla att alla grisar får foder och kontrollera hur mycket restfoder som finns efter en timme Om trågen helt rena  öka givan Om det finns foder kvar  minska givan Vid styrd fodertilldelning ges 4 givor per dag. En gång per dag kontrolleras att det kommer foder i alla tråg och dessutom kontrolleras restfoder 1 timme efter utfodring. Är trågen helt rena ökas givan något och om det finns foder kvar minskas givan. Principen är densamma i system med fri tilldelning från automat. Det är viktigt att justera foder och vatten så att grisarna hela tiden håller rent i tråget. Om fodret ges torrt i automat blir oftast foderåtgången lägre med pelleterat foder p.g.a. mindre spill. Läs mer: Utfodring av smågrisar upp till 30 kg levande vikt, Leif Göransson.

16 Utfodring av underviktiga grisar
Samla underviktiga grisar i en box Extra skonsamt mjölkbaserat foder efter avvänjning Inled försiktig övergång till ordinarie avvänjningsfoder Ge även tillskottsvärme! Läs mer: Utfodring av smågrisar upp till 30 kg levande vikt, Leif Göransson.

17 Tömning av stallet ”Allt in-allt ut”
Flytta inte grisar bakåt i systemet I restavdelningar gäller också omgångsproduktion Läs mer: Tillväxtboken, SVDHV

18 Diskutera med varandra
Uppslag: Hur gör ni på er gård? Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra?

19 Sammanfattning Varje gruppledare sammanfattar själv sin föreläsning med det viktigaste från föredraget…

20 Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, 391 29 KALMAR
20