Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?

En presentation över ämnet: "Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?"— Presentationens avskrift:

1

2 Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras? Och hur är det att ha barn om man har MS? Vi berättar om vad man kan tänka på för att göra arbetslivet enklare. Och slutligen diskuterar vi resor till främmande länder och hur de kan bli sköna minnen som gör vardagen ljusare.

3 Träning och sjukgymnastik
Träning eller sjukgymnastik? Förbättra funktion: målmedveten och kontinuerlig träning kan förbättra men vi kan inte träna bort sjukdomen Förebygga förlust av funktion Förebygga komplikationer Förbättra livskvalitet Vi vet inte allt när det gäller träning och MS – forskning pågår Så över till området träning och sjukgymnastik. Låt oss först reda ut några begrepp. För den som har mer utvecklad MS är sjukgymnastik oftast en nödvändighet för att bromsa försämring i till exempel rörelseförmåga. En sjukgymnast är expert på att analysera en människas rörelse för att kunna förebygga och behandla funktionsstörningar. När vi här pratar om träning handlar det om individer med inte alltför allvarliga symptom, där man ofta kan träna som vanligt, utan speciella begränsningar. Med träning menar vi alltså i det här sammanhanget friskvårdsträning. Träning och motion är nyttig och viktig för alla människor, antingen man har MS eller inte. Men för den som har MS kan det vara ännu viktigare att träna för att förbättra eller bibehålla möjligheten till en aktiv vardag. Det finns några huvudsyften med träning för den som har MS: Det första är att försöka förbättra en funktion som kanske uppvisar en störning. Det går inte att träna bort själva sjukdomen, men med en målmedveten och kontinuerlig träning kan funktionen troligen förbättras. Ett annat syfte är att försöka se till att en viss funktion inte försvinner, och det kan vara lika viktigt som att förbättra en funktion som redan har en störning. Ytterligare syften att träna är att förebygga komplikationer generellt och att förbättra livskvaliteten i stort. Men, och det är viktigt att påpeka, vi vet inte allt när det gäller träning och MS. Flera studier finns, men många av de metoder och principer som används är baserade på beprövad erfarenhet. För att hitta ännu bättre sätt att träna forskas det också inom sjukgymnastik, så utvecklingen går snabbt framåt inom det här området.

4 Synen på träning Förr: Historiskt skulle MS-individen inte träna
Det fanns uppfattningar om att träningen till och med var skadlig Träning vid skov var inte bra MS-grupper har trots allt varit vanliga Sjukgymnastiken var ofta inriktad mot de med svårast problem Nu: Flera studier har visat effekt av rehabilitering vid MS MS-patienter, oberoende av funktionsnivå, förbättrar sin styrka genom styrketräning En studie har indikerat att skoven lindras mer vid samtidig träning och kortisonbehandling än vid enbart kortisonbehandling Lågintensiv gradvis ökande träning kan minska trötthet Långsiktig träning förbättrar funktion och styrka hos MS-patienter Träning ökar inte risken för skov Synen på hur den som har MS ska träna har förändrats mycket, på relativt kort tid. Förr ansåg man att den som hade MS inte skulle träna alls. Vissa ansåg till och med att träningen kunde vara skadlig. Att träna under ett skov ansågs också negativt. Trots det var det vanligt med träningsgrupper av personer med MS. Den rena sjukgymnastiken inriktades förr mot de som hade de allvarligaste problemen och funktionsstörningarna. Idag är synen en helt annan, även om vi som vi sade tidigare inte har alla svar om träning och MS ännu. I flera studier har man konstaterat att träning ger effekt i rehabiliteringen. Man ser också att MS-patienter, oberoende av hur de fungerar och vilka funktionsstörningar de har, kan förbättra sin styrka med hjälp av styrketräning. En studie har också visat att träning kan samverka positivt med läkemedelsbehandling. Den här studien visar att skoven kan bli mindre allvarliga vid träning tillsammans med kortisonbehandling jämfört med bara kortisonbehandling. Trötthet, som är ett vanligt problem för den som har MS, kan minska om man kör en lågintensiv, gradvis ökande träning. Allmänt kan sägas långsiktig träning kan förbättra funktionen och styrkan hos MS-patienter och vi ser också att träning inte ökar risken för nya skov.

5 Hur tränar man? Identifiera vad du behöver träna Träna målinriktat
Intensitet beror på graden av symptom Rådgör med din sjukgymnast och pröva dig fram till vad som fungerar bäst Men hur ska man då träna? Det går förstås inte att ge ett generellt svar på det, var och en måste själv få sina behov och möjligheter utredda. Några grundtips kan ändå vara: identifiera vad som behöver tränas. Är det någon funktion som behöver förbättras, eller ska vi arbeta för att förhindra förlust av en viss funktion? Är syftet att undvika framtida komplikationer. Eller kanske att förbättra livskvaliteten i största allmänhet? Svaren på de här frågorna gör det enklare att lägga upp ett optimerat och anpassat träningsprogram för varje individ. När behoven kartlagts gäller precis som med all träning att det bara är målmedvetenhet som ger resultat. Sätt upp mål och arbeta för att nå dem och se träningen som något positivt som hjälper till att göra livet lite bättre. Vad man orkar, och hur intensiv träning kan vara, beror på hur allvarliga symptomen är. Ett individuellt anpassat träningsprogram är därför nästan alltid bäst. Sjukgymnasten hjälper till att ta fram ett anpassat träningsprogram, och här får man ofta prova sig fram till vad som fungerar bäst för varje individ.

6 Hur tränar man? Grupp 1: Inga eller lätta symptom ”Vanlig” träning
Delta i de träningsformer som ger mest glädje Inga restriktioner när det gäller intensitet Mindre problem med uttröttning Grupp 2: Måttliga symptom (går med en käpp eller krycka) Styrketräning, viss anpassning Någon slags anpassad konditionsträning Balans- och koordinationsträning Rörlighet/stretching Grupp 3: Vid mer uttalade symptom (rollator, rullstol) Anpassad styrketräning Balans/koordination Töjningar Specifik rörelseträning Några allmänna grundregler för träning ska vi ändå ge här, beroende på hur allvarliga symptomen är. Ser vi på den första gruppen, de som inte har några eller bara lätta symptom, kan de ofta köra det vi kallar vanlig träning, det vill säga den typ av träning som vi alla kan och bör köra. Här behöver vi inte ha några restriktioner på intensitet utan man kan delta i de former som ger mest glädje och tillfredsställelse. De som tillhör den här gruppen upplever också mindre problem med uttröttning, de orkar alltså träna mer intensivt under en längre period, Självklart gäller här, precis som med all träning att nivån på träningen måste anpassas efter hur man mår. Att träna med infektioner i kroppen är aldrig bra. Det är också viktigt att träningen blir allsidig och omfattar både konditionsträning, rörlighetsträning, styrketräning och uthållighetsträning. Att inleda träningen med uppvärmning och att varva ned och stretcha på slutet är förstås också viktigt. De som har måttliga symptom kallar vi här grupp 2, och de kanske går med en käpp eller krycka och behöver lite mer anpassning av sin träning Styrketräningen och konditionsträningen anpassas för att passa individen. Balans- och koordinationsträning läggs ofta till och man arbetar mer intensivt med rörlighet och streching. Nästa grupp, grupp 3, har mer uttalade symptom och behöver rollator eller rullstol för att kunna förflytta sig. Här ökar kraven på anpassning av träningen allt mer: styrketräningen anpassas efter förutsättningarna, man övar balans och koordination, och töjningar och specifik rörelseträning används för att bromsa försämringen av rörligheten.

7 Negativa effekter Trötthet Stor variation mellan individer
Från min trötthet till hela dagar Ofta kopplad till de med mer uttalade symptomen Trötthet dagen efter oftast kopplat till för lite vila under träningen Värmeökning med trötthet som följd Avtar då personen kyls ner Värmekänsligheten varierar mellan individer En del patienter föredrar värme Även om träning innebär mycket positivt för den som har MS finns det också några vanliga negativa effekter. Trötthet efter träning är vanlig. Det skiljer mycket mellan olika individer när det gäller tröttheten. Någon kan känna trötthet i en halvtimme till en timme, medan det för någon annan kan handla om att uppleva trötthet i flera dagar. Tröttheten kan också ofta upplevas vara kopplad till de mer direkta sjukdomssymptomen och inte till träningen i sig. Den som upplever trötthet dagen efter sin träning har ofta tränat för hårt och inte vilat tillräckligt under själva träningen. Den som har MS är oftast också mer känslig för värme. Det gör att en värmeökning under träningen kan skapa trötthet. Oftast avtar de problemen om man kyler av sig. Men precis som för tröttheten skiljer sig värmepåverkan mycket mellan olika individer – vissa upplever större problem medan andra till och med föredrar värme.

8 Hantera negativa effekter
Täta och längre vilopauser innan tröttheten sätter in Undvik alltför ensidig träning Alternera mellan muskelgrupper vid styrketräning Vid snabb uttröttning: träna en muskelgrupp åt gången Lämplig lätt klädsel Kylväst under eller före/efter träning Duscha kallt efter träning Vattengymnastik i svalt vatten Acceptera tröttheten efter träning , orken kommer tillbaka. Avsätt tid för återhämtning Det finns många tips på hur man kan hantera de negativa effekterna som kan uppstå vid träning. Självklart vill vi undvika långvarig trötthet efter träningen och det handlar då om att optimera träningen på ett bra sätt. Att ta tätare och längre vilopauser innan tröttheten sätter in är ett sådant tips. Genom att undvika alltför ensidig träning kan uttröttning också undvikas. Vid styrketräning kan det vara en bra idé att alternera mellan olika muskelgrupper under träningspasset. Och om tröttheten kommer snabbt kan man träna en muskelgrupp i taget. Även klädseln kan påverka hur man upplever träningen. Lätt klädsel är ett bra val för att undvika onödig värmeökning. En kylväst kan vara ett annat tips och den kan man ha på sig både under och efter träningen. Andra sätt att kontrollera värmeökningen kan vara en kall dusch efter träningen eller avslappnande vattengymanstik i svalt vatten. Men, det är viktigt att komma ihåg att trötthet efter träning inte är farlig. Orken kommer tillbaka om man bara accepterar tröttheten och avsätter tid för återhämtning.

9 Hitta den träningsform som ger mest nöje
Styrketräning Dagligt hemträningsprogram Gymnastik Vattengymnastik Stavgång, promenader Ridning Anpassade idrotter Med mera Att träna ska, så långt det är möjligt, vara roligt! Därför gäller det att, efter de egna förutsättningarna, hitta den form av träning som ger mest nöje. För den som har MS är träningen också ett nödvändigt ont. Tack vara träningen kan rörlighet bibehållas eller förbättras och livskvaliteten förbättras. Det finns alltså inget skäl att inte träna, det är bara att välja någon eller några träningsformer som ger mest nöje: Det kan vara styrketräning, program för daglig träning hemma, gympa eller vattengympa. Promenader med stavar, ridning eller anpassade idrotter är andra förslag. Sjukgymnasten är den som kan hjälpa till att prova ut olika former av träning, sätta gränser efter de individuella förutsättningarna och ge råd och tips som underlättar.

10 Sammanfattning av det här avsnittet
Friskvård: Ät rätt och varierat Vaccinationer inte skadliga Undvik infektioner Familj och barn under ”Att leva med MS” Träning Viktigt för att förbättra vardagen Anpassad träning beroende på symptom Det ska vara roligt att träna! I det här avsnittet har vi lärt oss mer om friskvård och träning. När vi diskuterade friskvård allmänt lärde vi oss att det är viktigt för den som har MS, precis som för alla människor, att äta rätt och varierat. Vi hörde också att vaccinationer inte är skadliga, och det gäller både influensavaccin och de vaccinationer man tar inför en resa. Infektioner bör man försöka undvika i möjligaste mån. De kan ibland utlösa skov och försämra allmäntillståndet. För den som funderar på att bilda familj och skaffa barn finns det mer att lära i avsnittet ”Att leva med MS”. När vi diskuterade träning konstaterade vi att träning och motion är nyttig och viktig för alla människor, antingen man har MS eller inte. Men för den som har MS kan det vara ännu viktigare att träna för att förbättra eller bibehålla möjligheten till en aktiv vardag. Träningen behöver oftast anpassas beroende på symptom och hur allvarliga de är. Här hjälper sjukgymnasten till att hitta sätt att träna som passar bäst och gör mest nytta. Vi diskuterade också de negativa effekter som kan uppstå och hur man kan avhjälpa problemen. Att träna ska vara roligt! Det finns inget skäl för den som har MS att inte träna, det är bara att välja någon eller några träningsformer som ger mest nöje!