Lars Weinehall, prioriteringsordförande

En presentation över ämnet: "Lars Weinehall, prioriteringsordförande"— Presentationens avskrift:

1 Levnadsvanor och läkarrollen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tillkomsten
Lars Weinehall, prioriteringsordförande Professor i allmänmedicin och epidemiologi Umeå universitet

2 Varför riktlinjer för sjukdoms-förebyggande metoder?
50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor Andel med minst en ohälsosam levnadsvana inkluderar (utöver rökning, snusning, alkohol, stillasittande, frukt och grönt) även cannabis, spel och fetma. Källa är FHI:s nationella folkhälsoenkät, gäller befolkningen år, år 2009. Sjukdomsbördan = DALYs (disability adjusted life years) = YLL (years of life lost) + YLD (years of life lost due to disability) för olika diagnoser. Tobak 9,2% av sjukdomsbördan Alkohol 4,9% av sjukdomsbördan för män (en stor del utgörs av alkoholberoende) Fysisk inaktivitet 3,7% av sjukdomsbördan Lågt intag av frukt och grönt 3% för män och 1,9% för kvinnor Förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad i befolkningen. Till exempel är det fyra gånger fler lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. Personer med kort utbildning och ekonomiska problem har också sämre matvanor och är mindre fysiskt aktiva än de med lång utbildning och en god ekonomisk situation. Att ha flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt är vanligare om en person har ekonomiska problem, är utan sysselsättning eller är född utanför Sverige. Källa FHI:s nationella folkhälsoenkät.

3 Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna?
Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma.

4 Vägen till rekommendationerna
Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Konsensus Hälsoekonomiskt underlag Prioritera Vetenskapligt underlag - Effekt av åtgärd - Evidens för effekt - Hälsoekonomisk bedömning Tillståndets svårighetsgrad 4 Expertgrupper Genomgången omfattar arbeten

5 Principer för prioriteringen
Hög prioritet Allvarliga tillstånd Stor medicinsk nytta Låg kostnad per effekt Låg prioritet Liten medicinsk nytta i förhållande till kostnaden Ofullständigt/motstridigt vetenskapligt stöd Andra alternativ med gott vetenskapligt stöd

6 Kriterier rökning Dagligrökare oavsett antal cigaretter per dag

7 Kriterier riskbruk av alkohol
Återspeglar genomsnittlig konsumtion och intensivkonsumtion. Uttrycks i ”standardglas”. Hög genomsnittlig konsumtion: > 9 glas per vecka för kvinnor, > 14 glas för män Intensivkonsumtion: ≥ 4 glas vid samma tillfälle en gång i månaden eller oftare för kvinnor, och ≥ 5 glas för män.

8 Kriterier otillräcklig fysisk aktivitet
Fysiskt aktiv mindre än 150 minuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå, alternativt mindre än 75 minuter på en hög intensitetsnivå.

9 Kriterier ohälsosamma matvanor
Index utifrån Livsmedelverkets matvaneundersökning Fyra frågor (grönsaker, frukt, fisk, utrymmesmat) Fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor Hur ofta man äter: grönsaker och rotfrukter frukt och bär fisk och skaldjur kaffebröd, choklad, godis, chips och liknande snacks, läsk och saft.

10 Vilka omfattas av riktlinjerna?
Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. person med lungsjukdom som röker

11 Riktlinjernas rekommendationer
Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: enkla råd rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid Alla tre nivåer förutsätter sakkunskap, och att man konstaterat att personer har ohälsosamma levnadsvanor.

12 Enkla råd Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer
Ingen särskild uppföljning Kan kompletteras med skriftlig information Tar mindre än 5 minuter Skriftlig info om rökningens skadeverkningar, risker med en för hög alkoholkonsumtion, vinster med fysisk aktivitet och tips om bra livsmedelsval.

13 Rådgivande samtal Mer av en dialog och anpassat till individen
Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd Innehållet i rådgivning kring levnadsvanor anpassas med utgångspunkt från den enskilda patientens förutsättningar med avseende på ålder, hälsa, risknivåer, etc. Exempel på verktyg och hjälpmedel: Skriftlig information, nikotinläkemedel, kolmonoxidmätning, en förteckning över idrottsföreningar, träningsanläggningar och motionsspår, en receptbok eller en mat- och motionsdagbok, FaR, stegräknare. Särskild uppföljning = återbesök, telefonsamtal, sms, brev eller mejl vid ett eller flera tillfällen. BRIEF INTERVENTION – KORT RÅDGIVNING – PÅ ALKOHOLOMRÅDET HAMNAR HÄR.

14 Kvalificerat rådgivande samtal
Är strukturerat/teoribaserat Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal Bygger på tydliggjorda antaganden om hur och varför metoden fungerar, och innehåller vissa fördefinierade komponenter. Teorier/modeller: Social Cognitive Theory, Health Belief Model, Theory of Planned Behaviour, Stages of Change/Transtheoretical Model, MI och KBT.

15 Sammanfattning av rekommendationerna
Levnadsvana Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Tillägg Uppföljning Rökning x Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

16 Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter:
Levnadsvana Åtgärd Rökning Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal Otillräcklig fysisk aktivitet Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning Ohälsosamma matvanor

17 De rekommenderade åtgärderna har god kostnadseffektivitet
Förhållandevis billiga åtgärder för att vinna mycket hälsa (låg kostnad/QALY). Alla rekommenderade åtgärder har god kostnadseffektivitet jämfört med ingen åtgärd eller enklare åtgärder

18 Riktlinjerna handlar inte om vilka levnadsvanor som är nyttiga… …utan om hur vården kan påverka levnadsvanorna

19 De handlar om att bättre ta hand om de patienter som vården redan har idag … …och ska användas på ett sätt som känns relevant för patienten!

20 TACK för största möjliga uppmärksamhet kring de nya Riktlinjerna!