Valfrihet i social välfärd

En presentation över ämnet: "Valfrihet i social välfärd"— Presentationens avskrift:

1 Valfrihet i social välfärd
Valfrihet i social välfärd Valfrihet i social välfärd Den här bildserien är tänkt att kunna fungera både för den som vill göra en kort presentation av projektet och för den som vill fördjupa sig mer i utvecklingen av valfrihet inom social välfärd. Stödmanus finns i anteckningsfälten. Bild 1 – 4 utgör en kortpresentation. Bilderna är en fördjupning av arbetsprocessen samt innehållet i nuvarande och kommande tjänster. Foto: Örebro kommun, Fotoakuten.se och Jesper Molin/Bildarkivet.se

2 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem, LOV (2008:962)
Bakgrund Lagen om valfrihetssystem, LOV (2008:962) Beslut i Örebro kommunfullmäktige, 2012: Valfrihet för omvårdnad inom hemvården mat inom hemvården daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning Projektdirektiv Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som gäller för de kommuner och landsting som vill konkurrensutsätta sina verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. För kommunerna är det frivilligt att införa valfrihetssystem. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Lagen fungerar som ett verktyg för de kommuner och landsting som inför valfrihet av privata alternativ. Kommunen annonserar öppet efter utförare och godkänner och skriver kontrakt med alla som lever upp till de ställda kraven. Alla utförare ersätts på samma sätt och konkurrerar därför enbart med kvalitet.Kraven som ställs på utförarna ska vara rimliga i förhållande till målen och stå i relation till den tänkta tjänsten. I ett valfrihetssystem har kommunen dubbla uppdrag, ett som uppdragsgivare och ett som ägare av egenregin. Båda rollerna ställer krav på organisation, kompetens, arbetsmetoder och resurser, till exempel en organisation som säkerställer regelbunden uppföljning av utförarna. Inspektionen för vård och omsorg är tillsynsmyndighet för samtliga vårdgivare och utförare - både enskilda som är upphandlade och de som drivs i egen regi av landsting eller kommuner. Sedan maj 2009 råder valfrihet vad gäller servicetjänster i Örebro kommun. Det är praktiska sysslor i och kring hemmet. Man väljer själv utförare, idag finns ett drygt 30-tal utförare, varav alla utom en är privata. Klick År 2012 beslutade Örebro kommunfullmäktige om valfrihet i hemvårdens omvårdnads- och mattjänster och för daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Juni 2012 utfärdade Programnämnden för Social välfärd ett projektdirektiv som gav programdirektören Social välfärd och kommunledningskontoret i uppdrag att skapa förutsättningarna för ökad valfrihet.

3 Effektmål ”För privatpersoner ökar valfriheten och makten över att själv ange hur man vill ha sitt stöd utformat.” ”För företagare öppnas nya marknader för tjänsteleveranser.” Ur projektdirektiv, beslutat i Programnämnd Social välfärd, 2012 För att valfrihetssystemet ska fungera måste det finnas både en efterfrågan och ett utbud. Dessutom måste det finnas ersättningsmodeller som inte är kostnadsdrivande. För att systemet ska fungera måste den som ska använda tjänsten vara medveten om valmöjligheten, förstå informationen och aktivt kunna välja utförare. Äldre och funktionsnedsatta i behov av vård och omsorg har ofta en nedsatt beslutsförmåga. Därför är det viktigt att det finns personer i kommunen som stöder den enskilde i valet. Det måste också finnas ett fullgott alternativ för den som inte vill eller kan välja. De olika utförarna ska konkurrera med sina tjänster. För att det ska fungera krävs olika alternativ, att företag kan komma att växa eller försvinna från marknaden och att relationen mellan kommunens utbud i egen regi och övriga utförare på marknaden är konkurrensneutral.

4 Valfrihet i utveckling
Valfrihet i utveckling Servicetjänster Maj 2009 Omvårdnad Mars 2014 Mat Maj 2014 Daglig verksamhet Sept 2014 Valfrihet för servicetjänster fungerar sedan maj 2009. På samma sätt blir nu omvårdnadstjänsterna valfria senast från och med mars Ambitionen är att redan i december 2013 ska förfrågningsunderlaget till de nya tjänsteleverantörerna finnas tillgängligt. Därefter kan leverantörer lämna in sina ansökningar om godkännande. Granskning och godkännande kommer att ske löpande. Mattjänsterna blir valfria från och med maj Avsikten idag är att förfrågningsunderlaget ska vara tillgängligt från och med mitten av mars och granskning och godkännande av inlämnade ansökningar sker löpande. För daglig verksamhet gäller tidpunkterna juni respektive september 2014. Alla tidsangivelser ska ses som riktmärken, så länge inte alla beslut kring tjänsterna är fattade. Här passar det att avsluta kortversionen av bildspelet. Bilderna 5-12 fokuserar på innehållet i tjänsterna samt utvecklingen.

5 Utgångsläge: Omvårdnad
Utgångsläge: Omvårdnad 1 500 personer + 67 varje månad timmar/år = 250 miljoner kr Siffrorna är hämtade från 2012 års verksamhetsuppföljning.

6 Valfri omvårdnad 2014: Personlig omvårdnad Hjälp och stöd vid måltider
Valfri omvårdnad 2014: Personlig omvårdnad Hjälp och stöd vid måltider Upprätthålla meningsfulla aktiviteter Ledsagning till aktiviteter och till läkare Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av omvårdnadspersonal Avlösning i hemmet Programnämnden Social välfärd beslutade i oktober 2013 vilka delar av omvårdnaden som ska omfattas av valfrihet. Beslutet bygger på effektkartläggning och marknadsanalys för omvårdnadstjänster, samt omvärldsbevakning och dialog med nuvarande och framtida utförare. I mars 2014 kan brukaren/kunden välja vem de vill ska utföra de tjänster som presenteras ovan. En förutsättning är att de företag som ska utföra tjänsterna är godkända av kommunen.

7 Ingen valfri omvårdnad 2014:
Ingen valfri omvårdnad 2014: Hälso- och sjukvård(från 2015) Trygghetslarm Nattinsatser Det finns tjänster som lämpar sig mindre bra för konkurrensutsättning eller där ersättningssystemet måste utredas vidare. Handledning inom hälso- och sjukvård och kvalificerad hälso- och sjukvård utförs av arbetsterapeuter och distriktssköterskor. Programnämnden Social välfärd har beslutat att dessa tjänster ska ingå i valfrihetssystemet från år 2015. Trygghetslarmen i sin nuvarande utformning passar mindre bra för valfrihet. Belastningen varierar och det kan vara svårt för små utförare att klara korta inställelsetider under hela dygnet. Insatser under natten är personalkrävande och kan vara svåra att erbjuda för mindre företag. Båda dessa tjänster stannar tills vidare kvar inom kommunens verksamhet och blir inte valbara för brukaren.

8 Nettokostnad = 19 miljoner kr
Utgångsläge: Mat 1 000 personer Kostnad Intäkt Nettokostnad = 19 miljoner kr Siffrorna är hämtade ur 2012 års verksamhetsuppföljning. Mattjänsten består av två tjänster: matleverans och måltidsstöd. De nuvarande matleveranserna fungerar ineffektivt och tiden skulle kunna användas hos kunden/brukaren. Hur matleveranserna ska ske i framtiden är en fråga som måste lösas innan valfrihetssystemet för matlådor införs, och helst innan omvårdnadstjänsterna är definierade och klara.

9 Utgångsläge: Daglig verksamhet
Utgångsläge: Daglig verksamhet 556 personer 65 miljoner 85 nya/år = nettoökning 30 personer 85 personer bytte verksamhetsgrupp 2012 115 anställda, 51 grupper, 32 adresser Siffrorna är hämtade ur 2012 års verksamhetsuppföljning. Daglig verksamhet är en av tio insatser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den är till för personer mellan 19 och 67 år som saknar förvärvsarbete och som inte utbildar sig. Oftast är det personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar. Insatsen daglig verksamhet erbjuder en meningsfull sysselsättning som bidrar till personlig utveckling, självkänsla, delaktighet i samhället samt skapar en trygg och glädjefull dag. Verksamheten erbjuder ett varierat utbud av olika aktiviteter från sinnesstimulering av upplevelsekaraktär till mer produktionsinriktade arbetsuppgifter, anpassade efter var och ens behov, förutsättningar, intressen och önskemål. Deltagarna har möjlighet att påverka och utforma sin dagliga verksamhet. Det innebär att verksamheten ständigt förändras. I första hand sker aktiviteterna i grupp men det förekommer individuellt anpassade arbetsuppgifter. För en del personer är verksamheten integrerad med gruppboendet, vars personal då följer med som handledare. Det finns också möjlighet till integrerad daglig verksamhet i företag och offentlig verksamhet.

10 Tidplan för arbetet Omvårdnad 9 okt 4 dec mars 2014
Tidplan för arbetet Förfrågnings- underlag Beslut om innehåll Valfri tjänst Omvårdnad okt dec mars 2014 Mat feb* /15 mars* maj 2014 Daglig verksamhet april* 10/16 juni* sept 2014 *preliminär tid Tidplanen är viktig för att tjänsteleverantörerna ska hinna ställa in sig mot nya kunder och kunderna/brukarna fundera kring sin valfrihet Tidpunkterna ska ses som preliminära och speglar Örebro kommuns ambitionsnivå. Ju längre fram i tiden, desto svårare att göra en exakt planering av beslutstidpunkterna. Under förfrågningsunderlag finns det två tidpunkter för tjänsterna mat och omvårdnad. Den första är när programnämnd Social välfärd fattar beslut om förfrågningsunderlaget och den andra när de beräknas kunna publiceras. Vad gäller tjänsten omvårdnad är förhoppningen att den publiceringen ska kunna ske omgående, efter beslutet.

11 Projektorganisation Projektägare
Projektorganisation Projektägare Isabell Landström, programdirektör, Social välfärd    Styrgrupp - Social välfärds programutvecklingsgrupp Övergripande projektledning Berit Hjalmarsson, projektkoordinator, Social välfärd Projektgrupp Organisation, personalfrågor, ekonomi, upphandling, kommunikation, it

12 Följ oss på blogg.orebro.se/valfrihet
Följ oss på blogg.orebro.se/valfrihet På bloggen berättar projektgruppen om vad som händer i valfrihetsprojektet, både för medborgare/kunder och för utförare/företagare. Följ valfrihetsbloggen….