Isens verkningar Varför blir det istid?.

En presentation över ämnet: "Isens verkningar Varför blir det istid?."— Presentationens avskrift:

1 Isens verkningar Varför blir det istid?

2 Den senaste istidens påverkan på Sverige
För 8500 år sedan försvann den sista isen från Sverige. Vi lever nu i en interglacial. Inlandsisar idag? Antarktis och Grönland. Permanenta. Hur vet vi att det varit istid? Vad kan vi se för spår i naturen?

3 Landhöjningen Eftersom landet under lång tid pressades samman under en ismassa som var flera kilometer tjock på vissa ställen är det inte konstigt att den nu höjer sig igen. Idag har landhöjningen upphört i skåne men fortfarande höjer sig marken med ca 8mm per år i längs bottenvikskusten. Där var isen som tjockast, drygt 3 km.

4 Högsta kustlinjen Eftersom landet hela tiden höjs har Skandinavien sett olika ut under åren efter isen. Östersjön har vid vissa perioder täckt hela södra Sverige. Högsta kustlinjen är den gräns där havet var som högst. Nästan 300 m över havet idag. Ångermanland.

5

6 Tydliga spår i landskapet
Jättegrytor: Har bildats då en sten satts i rotation av en isälv och på så sätt nött ner berggrunden. Rundhällar är väldigt vanliga efterlämningar av isens framfart. Den har en stötsida vänd mot isen och en läsida vänd bort från isen. På rundhällar kan man ibland se isräfflor som skapats då fastfrusna stenar i botten på isen skrapat berget. De visar vilken riktning isen rörde sig i.

7

8 Rullstensåsar Har bildats i floder av smältvatten som rann fram i tunnlar under isen. Floder tar som vi redan lärt oss med sig löst material och stenar och grus i varierande storlek slipas runda. Då isflodens fart minskade sjönk stenarna till botten och bildade rullstensåsar. Sid 83.

9 Om en rullstensås bildades över högsta kustlinjen kan man se att de grövsta stenarna ligger i botten och finare material såsom grus, sand och lera ligger i skikt med de minsta partiklarna överst. Om åsen däremot bildades under HK kan man se att vågorna med tiden har svept ner de finare partiklarna från ytan och dessa har lagt sig på sidorna om åsen, detta kallas svallsediment. Hur har människan dragit nytta av rullstensåsar genom tiderna?

10

11

12 U-dalar Har bildats då den stora ismassan pressades fram mellan dalgångar, slipade ner ojämna kanter och bildade en u-form. Fjordar är u-dalar som mynnar ut i havet och de är alltid djupast längst inne vid land för att sedan bli grundare vid mynningen till havet. Gullmaren vid Lysekil, bohuslän. Nedslipade V-dalar, inte att förväxla med rinnande vattnets erosion

13

14

15 Canyons Som jämförelse kan vi titta på t ex Grand Canyon som bildats av rinnande vattnets erosion. Det har den skarpa V-formen som håller än idag på grund av att det eroderats ner i hårda bergarter som är magmatiska eller metamorfa.

16

17

18 Morän Eftersom isen var så otroligt tjock krossade och malde den sönder mycket av berggrunden och då bildades Sveriges vanligaste jordart, morän. Morän är en blandning av små och stora partiklar som ligger osorterat i marken. Morän är en näringsfattig jordart och det växer främst barrskog i dessa områden. I södra sverige t ex var det mycket kalksten och lösare bergarter som kunde malas ned till lera, denna jord är mycket bördig.

19

20

21 Moränryggar Är kullar av morän som bildats längst fram vid isens kant där mycket ismaterial smälte. Det finns olika typer ett ex är: Drumliner: Mjukt rundade kullar i landskapet som ofta finns i svärmar. Har ofta en kärna av berg i ena änden. De är riktade i isens rörelseriktning

22

23 Mellansvenska israndzonen
Isen stod vid ett tillfälle stilla under nästan 1000 år, avsmältningen var lika stor som nybildningen, och där finner man många spår i landskapet. Mellansvenska israndzonen går tvärs över norra Götaland.

24

25 Jordarter och Jordmåner
Jordarter finns i två huvudtyper: Organiska jordarter- till ex. torv och gyttja. Mineraljordar- indelas efter hur de bildades och efter kornstorlek. Kornstorleken avgör vad jordarten har för egenskaper, om den är bra att odla i till exempel. Se sid 86 i boken. Sättet de bildades på kan vara genom vågornas omlagring eller vindens påverkan, ex: flygsand.

26 Jordmåner Jordmåner är det övre lagret av jordarten.
Detta lager påverkas av klimat, växtlighet och djurliv. Växterna har sina rötter här och bakterier och svampar tillför organiskt material. Fuktighet och temperatur spelar stor roll för de processer som sker i jordmånen, därför finns olika jordmåner i olika klimat.

27 Olika jordar Podsoler- täcker stora delar av norra halvklotets barrskogsområden. Skogen försurar marken och riklig nederbörd urlakar det översta lagret vilket ger en grå färg. Järn och aluminium avsätts längre ner

28 Brunjordar Brunjordar Förekommer i södra Sverige. Främst i lövskogsområden. Döda löv bryts ned och tillför näring vilket gör detta en bra jord att odla i.

29 Svartjordar -är ännu bättre att odla i, den mörka färgen tyder på mycket organiskt material. Ryssland. Lössjordarna i Kina är den allra bästa odlingsmarken. Finkornigaste jordarna.

30 Lateritjord Vanlig i tropikerna. Nedbrytning av organiskt material går fort, ämnena tas sedan snabbt upp igen av andra växter. Röd till färgen och inte lämplig att odla i då den är näringsfattig.

31 Sverige Morän täcker 75 % av Sveriges yta.
Under högsta kustlinjen har vattnet sköljt bort det fina materialet som hamnat i dalgångar eller i det dåvarande havet. Dessa områden är bördiga och används till odling, ex Skåne, Östgöta och Västgöta slätten. De områden som jorden sköljdes bort från blev väldigt steniga.

32