Ulrika Baker, Leg läkare/MSc Public Health

En presentation över ämnet: "Ulrika Baker, Leg läkare/MSc Public Health"— Presentationens avskrift:

1 Utvärderingen av Hälsokommunikatörer i Stockholms Län 2010-2011 Slutkonferens14 december 2011
Ulrika Baker, Leg läkare/MSc Public Health Peter Allebeck, Överläkare/Professor Samhällsmedicinska Kliniken, SLL/Avd. för Socialmedicin, KI

2 “De har visat oss vägen till en bra hälsa…”

3 Bakgrund Modell för utvärderingen Material och metoder Fynd Slutsatser

4 Bakgrund Utvärderingens syfte:
Att från ett externt perspektiv beskriva och bedöma hur projektet fungerat Att besvara följande övergripande frågeställningar: Hur har målgruppen uppfattat insatsen av hälsokommunikatörer? Vad har effekten av interventionen blivit för målgruppen? Hur har etableringen av hälsokommunikatörer i SLL uppfattats av berörda aktörer?

5 Modell för utvärderingen
Struktur - Syfte - Organisation - Aktörer - Målgruppens behov Process - Arbetet med målgruppen - Arbetet som hälso-kommunikatör Resultat - Målgruppens upplevelse av insatsen: tillfredsställelse, ny kunskap och användning

6 Metod Vem? Antal Individuella intervjuer Samarbetspartners
(2 kommuner, 2 SFI skolor, 1 jobbtorg) 6 personer Styrgruppsmedlemmar 11 personer Hälsokommunikatörer 7 personer Grupp-intervjuer Nyanlända flyktingar 36 personer (6 grupper) (1 grupp) Samarbetspartners på kommuner och arenor 3 personer Möten & deltagande i seminarier Hälsokommunikatörer, projektledare, lokal samverkansgrupp, dialogmöten, IMHAd, m.fl. 18 tillfällen

7 Intervjuguider Samarbetspartners Tydlig roll för HK Målgruppens behov
Styrgrupp Struktur och organisation Uppfattning om syfte och mål Hälsokommunikatörer Syn på uppdraget Erfarenheter av metoden Målgruppen: nyanlända flyktingar Ny kunskap Användning av kunskapen

8 Analys Ljudinspelning Genomlyssning och nedtecknande Kodning: teman och kategorier Sammanställning Genomgång övrig dokumentation

9 (Projektplan för Hälsokommunikatörer i Stockholms Län augusti 2010)
Struktur Projektets syfte “att främja hälsa och förebygga ohälsa i samband med migration, för asylsökande och kommunmottagna flyktingar och skyddsbehövande personer, genom att förstärka de hälsofrämjande och förebyggande åtgärderna inom primärvården med språkkunniga hälsokommunikatörer som kan nå en grupp som primärvården vanligen inte når” (Projektplan för Hälsokommunikatörer i Stockholms Län augusti 2010)

10 Projektorganisation, Aktörer och samverkan
Struktur Länsstyrelsen Projektorganisation, Aktörer och samverkan Styrgrupp KSL HSF Projektägare Projektledning Arbetsgrupp Huddinge kommun Stockholms stad Södertälje kommun Lokal samverkans grupp Migrationsverket Arbetsförmedlingen Transkulturellt centrum, SLSO Arbetsgivare, personalansvar Hälsokommunikatörer Samordning och utförande av verksamheten

11 Projektorganisation, Aktörer och samverkan
Struktur Projektorganisation, Aktörer och samverkan Transkulturellt centrum, SLSO Arbetsgivare, personalansvar Hälsokommunikatörer Samordning och utförande av verksamheten Arenor Målgruppen Asylsökande Nyanlända flyktingar Persiska Tigrinja Tigrinja Persiska Arabiska Somaliska

12 Målgruppen: hälsokommunikatörers och samarbetspartners erfarenheter
Struktur Målgruppen: hälsokommunikatörers och samarbetspartners erfarenheter Heterogen grupp Uppfattningar om behov: Teman Kategorier Stress/mental ohälsa vanligt oro sömnbesvär vilsenhet press trötthet Okunskap om värdet av fysisk aktivitet rädsla okunskap om sambandet med vikt ovilja gå ut i kall väderlek förändrade rutiner Okunskap om egenvård frekventa läkarbesök oförmåga hantera stress undervärderar sömn

13 Okunskap, lågt förtroende och misstro gentemot den svenska sjukvården
upplevelse av att inte bli hjälpt rädsla att bli tvingade till kejsarsnitt oförståelse över bristen på receptförskrivning okunskap om hur svenska systemet fungerar Socio-ekonomiska problem splittrade familjer bostadsproblem, trångboddhet ekonomiska bekymmer Okunskap om kost hög sockerkonsumtion okunskap om sambandet med vikt oregelbundet mat-intag Familjehälsa/barnuppfostran svårigheter att förstå hur man ska uppfostra barnen i ett nytt samhälle

14 Styrgruppens perspektiv
Struktur Styrgruppens perspektiv Värden Frågorna kring målgruppens behov lyfts – ökad medvetenhet Skapat samarbete och dialog Ny dimension av landstingets verksamhet Seriös satsning Begränsningar Syfte och mål inte tillräckligt konkret Målgruppens definition EU rigid bidragsgivare Ansvarsfördelning och samverkan en utmaning Delat ansvar HSF / TKC Kännedom om projektet lägre än förväntat

15 Styrgruppens förslag till utveckling av projektets struktur
Tydligare mål för verksamheten Arbetsledning och personalansvar inom samma organisation Ökat samarbete med aktörer inom flyktingmottagandet och etableringsreformen Bredda målgruppen, inte särskilja flyktingar/invandrare Fler språkgrupper, flexibilitet inför skiftande flyktingströmmar Ökat samarbete med aktörer inom flyktingmottagandet och etableringsreformen, både lokalt och regionalt

16 Arbetet med målgruppen
Process Arbetet med målgruppen Nyanlända flyktingar Asylsökande Målgrupp Från PUT tom ca 3 år 4 språk Asyltiden 2 språk Metod Gruppträffar 6-12 tillfällen Dialog och diskussion 1 tillfälle Information Innehåll Flertal moduler: sjukvårdsorientering, kost, egenvård, fysisk aktivitet etc. Information och motivation till hälsoundersökning Arena SFI, Jobbtorg, Arbetsförmedling, IVIK, kommunala introduktionsprogram, MVC Migrationsverket

17 Hälsokommunikatörernas erfarenheter av arbetet
Process Hälsokommunikatörernas erfarenheter av arbetet Bra sätt att nå målgruppen Gruppstorlek: 15 personer optimalt Antal tillfällen: bra, gärna en hel termin Ett ämne får gärna diskuteras vid flera tillfällen Praktiska övningar behövs

18 Behov att utveckla ämnena psykosocial och sexuell hälsa
Process Varierande syn på behov och grad av anpassning av metoden för olika grupper Behov att utveckla ämnena psykosocial och sexuell hälsa Flexibilitet gentemot grupper och önskemål från samarbetspartners viktigt Uppföljning skulle ha ett värde Arbetskapacitet: 4 grupper per HK och vecka

19 Hälsokommunikatörernas erfarenheter av rollen
Process Hälsokommunikatörernas erfarenheter av rollen Syn på uppdraget: Att ge information och vägledning i dialogform Att låta dialogen utgå ifrån människors behov Att vara en förebild för sina landsmän Att verka som en ”coach”, att väcka intresse och öka motivation Tillräckligt konkreta riktlinjer för arbetet har saknats

20 Ofta felaktiga förväntningar från målgruppen
Process Att hantera målgruppens förväntningar: Rolldefiniering Gränsdragning "Vart ska man sätta gränsen när det enda som gruppen vill prata om är arbete och bostad?" "Du kan tänka dig målgruppen: man ser en landsman som talar samma språk och som kommer och vill informera, då kan olika individer eller gruppen ha en uppfattning om vad man kan få". Ofta felaktiga förväntningar från målgruppen

21 Hälsokommunikatörernas perspektiv på arbetet
Process Värden Mötet med målgruppen Att kunna hjälpa och se förändring Professionell utveckling Utmaningar Att hantera en grupp Att hålla fokus på projektets mål Att sätta gränser gentemot individer Att vara pionjärer som HK i Stockholm Samarbetet inom projektgruppen

22 Transkulturellt centrum, SLSO Kommunala introduktionsprogram
Process Samarbete med arenor Transkulturellt centrum, SLSO Arbetsgivare, personalansvar Hälsokommunikatörer Samordning och utförande av verksamheten Arenor SFI skolor Kommunala introduktionsprogram Jobbtorg Migrationsverket Arbetsförmedlingen Primärvården IVIK gymnasium Arena Fördelar Nackdelar SFI Majoriteten av nyanlända Kontakt under längre tid Logistik Potentiell synergism SFI klasser blandade språkgrupper Avbrott i undervisning för att träffa HK Kommunala intro program Kompletterat samhällsinfo Tydlig plats för HK Begränsat antal tillfällen Centrum för SH orientering övertagit ansvar – extern upphandling Jobbtorg Möjlighet att samordna språkgrupper mellan jobbtorg Långa resvägar för deltagare Jobbfokus Arbets- förmedlingen Ansvar för etableringen av nyanlända personer Ny viktig samarbetspartner Primärvården Särskilda hälsorelaterade behov Möjlighet nå personal Ingen identifiering av utlandsfödda Patienter Målgruppen Asylsökande Nyanlända flyktingar Persiska Tigrinja Tigrinja Persiska Arabiska Somaliska

23 Samarbetspartners perspektiv
Process Samarbetspartners perspektiv Värden Dialog på modersmål Utrymme för diskussion HK förtroendeingivande HK mycket engagerade Begränsningar Samordning/organisation ibland varit bristande Vissa aktörer upplevt det svårt att påverka innehållet Gruppträffar för teoretiska, avsaknad av praktiska övningar 2 timmar ofta för långa pass Om HK: "Känns inte som att de [HK]gör det för att de måste utan för att de tycker att det är viktigt!"

24 Förslag till utveckling av verksamheten
Process Förslag till utveckling av verksamheten Individuella handlingsplaner för deltagare Fokusera på beteendeförändring Uppföljning av deltagare Samarbete med handläggare Praktiska övningar Större utrymme för diskussion Utforska samarbete med nya arenor: föreningar, skolor Ge samarbetspartners/uppdragsgivare inflytande över innehåll

25 Gruppintervjuer med deltagare ur målgruppen nyanlända flyktingar
Resultat Gruppintervjuer med deltagare ur målgruppen nyanlända flyktingar

26 Hur har målgruppen nyanlända flyktingar upplevt insatsen?
Resultat Hur har målgruppen nyanlända flyktingar upplevt insatsen? Majoriteten mycket positiv Variation i upplevelse mellan språkgrupper och hur länge man vistats i Sverige Vad var bra? Intressanta ämnen Möjlighet att påverka ämnesval Undervisning på modersmål Upplevelse av nytta Upplevelse av ökad motivation “De pratade om mycket intressanta saker, man känner sig inte uttråkad när de är här. Det var väldigt intressant att lyssna på dem.” "Vi fick välja det ämne som vi vill prata om.” ”Det viktigaste av allt är att vi får undervisning på tigrinja!” ”Vi har fått nytta av det, det var jättebra!” ”När en utlänning kommer från ett nytt land så mår man inte bra i själen, så det här uppmuntrar människan på ett eller annat sätt att man lär sig nya saker och kan gå vidare och få hjälp utav det som man har lärt sig.”

27 "Den [informationen] påverkade oss så bra att vi tog med oss hem och vi försökte påverka familjerna att de ska också följa upp den. Tex rökning och tom hur man reglerar livet här i Sverige. Det var jättefint.”

28 Otillräckligt med tid för diskussion
Resultat Vad var mindre bra? Otillräckligt med tid för diskussion Några träffat HK efter lång tid i Sverige Otillfredsställande uppdelning av grupper Enskilda samtal ej möjligt Socio-ekonomiska problem för många viktigare än hälsoproblem "Det enda negativa i hela mötet, var att det var lite för sent för mig, jag hade varit fyra år i Sverige.” "När det gäller sjukdomar som bara tillhör kvinnor eller män. Vi det tillfället hade det varit bättre om vi var själva, kvinnor för sig själva och män för sig själva. Då kunde man fråga friare.”

29 Vad har ni lärt er som var nytt?
Resultat Vad har ni lärt er som var nytt? Tema Antal deltagare Kategorier Egenvård/stress 13 Vikten av sömn Fysiska symptom på stress Planering av vardagen Egenvård vid olika besvär Tandhygien Barnuppfostran 9 Vikten av att lyssna på barn Att skapa band Barnaga Könsstympning (64% av somaliska deltagare) Förståelse för komplikationer Kost 7 Socker Kaffe Fett Salt Barnuppfostran: “Jag har lärt mig hur man ska var mot barn. Det de pratade om handlade verkligen om mig, det är våran kultur. För att i Somalia är det föräldrarna som bestämmer allt och har nånting att säga, inte barnen.” "Jag har lärt mig hur man tar hand om barn i Sverige. I Somalia, så fort de pratar säger man tyst! Förut brukade jag säga tyst till mina barn och inte ens lyssna på dem. Nu är inte mina barn här, men när de kommer ska jag lyssna på dem och prata med dem.”

30 "Jag har lärt mig tex att gammal medicin ska man lämna till apoteket och inte spola i toaletten. Sen har vi lärt oss att det är väldigt viktigt att röra på sig och träna. Och att man inte ska äta tung mat innan man ska gå och lägga sig. Och sen har vi lärt oss också att man ska planera saker och ting så att man slipper att bli stressad, man förbereder. Om man inte förbereder och inte planerar är det lätt att man blir stressad. Om man stressar för mycket kan man bli sjuk…

31 (60-årig Somalisk kvinna)
…Om läkaren skriver recept på medicin, att man följer det som läkaren skrivit. Och sen är det viktigt att man låter barn prata, att man inte säger tyst för då utvecklas de inte. Att det måste finnas kärlek mellan föräldrar och barn. Att man måste skapa rutiner för barn: när de ska lägga sig, när de får vara ute, när de ska äta! Cigaretter är inte bra för hälsan, samma sak med snus. Man kan bli riktigt sjuk om man använder tobak. Det är så mycket som vi har lärt oss!” (60-årig Somalisk kvinna)

32 Hur har ni använt er av kunskapen? (Rapporterade förändringar)
Resultat Hur har ni använt er av kunskapen? (Rapporterade förändringar) Tema Antal deltagare Kategorier Kosthållning 16 Minskad sockerkonsumtion Minskad kaffe/te konsumtion Reducerat fett i matlagning Ökat intag av grönsaker Mindre portioner Regelbundna måltider Dricka mer vatten Egenvård/stress/ sömn 11 Prioritera sömn Råd på apoteket Planering Reducera stress Fysisk aktivitet 10 Mer promenader Hantera kall väderlek Börjat träna

33 "Jag har fem flickor och jag tänker inte låta omskära dem!“
Resultat Tema Antal deltagare Kategorier Könsstympning 9 (64% av somaliska deltagare) Ändrat inställning Beslut att avstå "Jag har fem flickor och jag tänker inte låta omskära dem!“

34 Reflektioner kring resultat
Vi kan inte veta om beteendeförändringar genomförts Men… En stor andel av målgruppen kommer ihåg diskussioner med HK upplever att de fått ny kunskap från HK rapporterar användning av kunskapen de fått Resultaten talar för att insatsen når fram

35 "Jag har gjort ett experiment på min son, han var 98 kg, när jag lärde mig vad som är rätta vägen så att man kan äta på rätt sätt, så han gick ner 20 kg i vikt!" ”Jag brukade inte röra på mig men nu promenerar jag till Rinkeby, till Tensta. Jag mår mycket bättre nu.”

36 "Jag brukade gå och lägga mig kl
"Jag brukade gå och lägga mig kl. 01 förut och bara sova tre timmar, men nu går jag och lägger mig tidigare. ”Och om stress, förut visste jag inte vad det var, men nu vet jag att man kan få huvudvärk och bli spänd i nacke och axlarna.” "Jag tänker helt annorlunda än jag gjorde tidigare. Jag såg det som att allt skulle bli tungt och svårt här i Sverige men nu när jag har fått förklarat saker och ting så känns det inte så.”

37 Slutsatser projektets struktur
Gemensam bild av övergripande syfte men mål inte tillräckligt tydliga Samarbete mellan olika aktörer varit värdefullt men utmanande Målgruppsdefinitionen varit en begränsning Fler språkgrupper behövs Samarbete mellan olika aktörer varit värdefullt men utmanande när det gäller avgränsningar och uppdelning av ansvarsområden Målgruppsdefinitionen upplevts som snäv vilket påverkat möjligheten till uppdrag Bibehållen flexibilitet viktigt för att kunna anpassa verksamheten till olika organisationer och skiftande flyktingströmmar

38 Slutsatser projektets processer
Arbetsmetoderna varierat mellan HK Förtydligande av HKs roll efterfrågas Bibehållen flexibilitet viktigt gentemot målgrupp och samarbetspartners Praktiska moment efterfrågas av samtliga aktörer SFI varit den bäst fungerande arenan

39 Slutsatser projektets resultat
Majoriteten av målgruppen nyanlända flyktingar… har träffat HK >4 tillfällen upplever insatsen som positiv uppger att de fått ny kunskap rapporterar användning av kunskapen 1/3 av deltagare uppger att de fått ny kunskap som hjälpt dem när det gäller egenvård och stress Egenvård & stress: Detta är det område där HK och samarbetspartners ser de största behoven.

40 Slutsatser projektets resultat (forts.)
De som träffat HK i ett tidigt skede efter ankomsten till Sverige är generellt mer nöjda De som träffat HK vid enstaka tillfälle är generellt mindre nöjda Det är stora skillnader mellan språkgrupperna när det gäller vilken information man tar till sig Egenvård & stress: Detta är det område där HK och samarbetspartners ser de största behoven.

41 Observationer & jämförelse med IMHAds resultat & slutsatser
Gemensamma fynd Hälsokommunikatörernas arbete generellt mycket uppskattat av målgrupp och samarbetspartners Förtydligande av verksamhetens ramar, målsättning och strategi efterfrågas Otydlig roll och identitet för Hälsokommunikatörer Praktiska övningar en nyckelfråga

42 Ofta bara en session med HK
IMHAd Utvärdering av HK I SLL Ofta bara en session med HK Rekommendationer: Teman utifrån gruppens behov Organisera hälsokommunikation i en serie möten Kvantitativ enkätmätning inte kunnat visa resultat I Sthlm träffar majoriteten HK >4 tillfällen Detta görs redan i Sthlm! Direktkontakt med målgruppen gett viktig information

43 TACK! FRÅGOR? Kontakt: